rss Aktuella artiklar

15.02.2017

Framtidsgranskning ger planarbetet en riktning

Uutelan kanava, kuva Tuula Palaste-EerolaNylands förbund har utarbetat en framtidsgranskning som tidsmässigt tar sikte på år 2050, och som skapar grunden för det kommande Nylandsprogrammet och Nylandsplanen. I arbetet har man granskat framtidens utvecklingstrender och vilka fenomen som inverkar på utvecklingen.

Med den här granskningen, som är omfattande och kombinerar olika sakkunnigperspektiv, vill man försäkra sig om att man kan bereda sig på framtidens utmaningar på rätt sätt  då verksamhetsmiljön förändras. Framtidsgranskningen har utnyttjats bland annat då man ställt upp målen för Nylandsplanen.

– I landskapsplanen är det nödvändigt att ta i beaktande olika förändringsfaktorer som är avgörande för hur världen förändras. Intressanta synvinklar med tanke på planen är i synnerhet befolkningsmängdens utveckling och det bostadsbehov som följer därav, säger planläggningschef Ilona Mansikka.

Framtidsrådets synpunkter ger bakgrund till planen

Som en del av framtidsgranskningen har sakkunniga från olika branscher utvärderat den framtida utvecklingen och olika fenomen som inverkar på den. Utvärderingen har i synnerhet gjorts med beaktande av planläggningen på landskapsnivå. Till det så kallade framtidsrådet hörde professor Sirkka Heinonen från framtidsforskningsinstitutet vid Åbo universitet, Marketta Kyttä, professor i markanvändningsplanering och livsmiljöer vid Aalto-universitetet, forskardoktor Eeva Säynäjoki från Aalto-universitetets grupp som forskar i affärsverksamhet inom fastighetssektorn, Helsingfors universitets professor i stadsekologi Jari Niemelä, lektor inom trafiksektorn Seppo Lampinen från Tavastlands yrkeshögskola och forskare i stadsregionernas strategiska planering Vesa Kanninen från Aalto-universitetet.

Framtidsrådets synpunkter har sammanställts i artikelform (pdf, på finska). Teman som lyfts fram i artiklarna är bland annat teknologins utveckling, klimatförändringen, den åldrande och allt mer mångkulturella befolkningen, förändringen i arbetet och boendet, en regionstruktur med fler centrumområden samt nya strategiska partnerskap.

Framtidens smarta landskap

Professor Sirkka Heinonen betonar att vi håller på att övergå från ett informationssamhälle till ett betydelsesamhälle. I stället för att hanteringen av information, varor och teknologi är i centrum tar man nu fokus på kulturella betydelser och konsumtionen av symboler. Även hela begreppet stad håller på att förändras. En smart stad förbättrar miljön och minskar på kostnaderna för kommunerna genom smarta lösningar i anslutning till bland annat vatten- och energiförsörjning samt avfallshantering. Smarta orter bildar en helhet – ett smart landskap.

Människans hållbara Nyland

Kallion puistokirppis. Kuva Tuula PalasteProfessor Marketta Kyttä utmanar oss att fundera över urbaniseringens sociala hållbarhet. Enligt de senaste undersökningarna finns det befolkningsgrupper i Finland som skiljer sig från varandra vad gäller preferenser, levnadssätt och var de väljer att bo. För planeringen innebär det en utmaning – hur ska stadsmiljön utvecklas så att den passar alla? Samtidigt måste man se till att Nylands unikhet bevaras och utvecklas.

Landskapsplanens ekologiska avtryck

Forskardoktor Eeva Säynäjoki betonar i sin tur att det är möjligt att med landskapsplanen inverka på Nylands ekologiska fotavtryck. Hon menar att det är avgörande hurdana levnadssätt och hurdan konsumtion landskapslanen främjar. En samhällsstruktur som stöder den ekologiska hållbarheten erbjuder människorna möjligheten att spendera sin fritid och använda sina resurser på ett sådant sätt som inte medför en orimlig belastning för miljön.

Grönstrukturen som en resurs

Professor Jari Niemelä bedömer att uppskattningen för grönområden och landsbygds- och kulturmiljöer och användningen av dem för rekreation ökar i framtiden. Samtidigt blir olika livsstilar och värderingar allt tydligare, vilket medför nya och olika behov också för grönmiljöerna. I planeringen av landskapet bör grönstrukturen ses som en positiv resurs och man måste se till att naturens mångfald och egenvärde inte äventyras.

Hållbara färdsätt i fokus

Piknikillä. Kuva Tuula PalasteEnligt doktor Seppo Lampinen ska planeringen av landskapet skapa förutsättningar för hållbara färdsätt. Det är ändå viktigt att känna igen var och med vilka förutsättningar de hållbara färdsätten kan främjas. Digitaliseringen erbjuder möjligheter för att utveckla hållbara trafiktjänster. Å andra sidan innebär klimatmålen som också Finland har bundit sig till att det är absolut nödvändigt att utveckla nya lösningar.

Samarbete planeringens framgångsfaktor

Projektforskare Vesa Kanninen anser att de olika aktörernas gemensamma strategier och deras verkningsfullhet betonas allt mer i utvecklingen av metropolområdet. Samtidigt utmanar så kallade mjuka planeringsformer såsom avtalsförfaranden de lagstadgade hierarkierna. Det förekommer stora möjligheter i anslutning till den här förändringen men också ökande spänningar. En kritisk framgångsfaktor är hur väl olika aktör lyckas organisera sig och tillsammans göra beslut och val.

> Bekanta dig med artikelsamlingen (pdf, på finska)

Ytterligare upplysningar: planläggningschef Ilona Mansikka, tfn 040 524 9186


Tillbaka till rubrikerna | 0 Kommentarer | Lämna en kommentar