VILKKU-projektet stärker Nylands förmåga att anpassa sig till klimatförändringen. Syftet är att producera Nylands första regionala klimatriskanalys och anpassningsplan. I det gemensamma projektet mellan Nylands förbund och Helsingfors universitet granskar man också risker som orsakas av klimatförändringen ur det nyländska näringslivets synvinkel.
Nylands klimat förändras
Trots aktiva åtgärder för att begränsa klimatförändringen förändras Nylands klimat under de kommande årtiondena. I och med klimatförändringen kommer temperaturerna till exempel att stiga, regnmängderna att öka, dagarna med snötäcke att minska och tjälen att minska jämfört med tidigare.
Med anpassning till klimatförändringen avses förberedelser inför dessa förändringar och verksamhet för att förebygga de negativa effekterna.
Utöver de direkta effekterna inverkar klimatförändringen på landskapet även indirekt och genom olika internationella återverkningar. De mest väsentliga effekterna inom många sektorer är indirekta effekter som exempelvis hänför sig till störningar i internationella leveranskedjor.
Beredskap för klimatförändringens effekter är möjlig
VILKKU-projektet identifierar Nylands centrala klimatrisker samt bedömer det regionala anpassningsbehovet samt ansvar i anslutning till anpassningen. Den nationella anpassningsplanen ligger som utgångspunkt.
Till den regionala anpassningsplanen samlas kommunernas, landskapets och olika sektorers konkreta anpassningsåtgärder. Dessutom stöder projektet kommunerna i deras egna anpassningsanalyser. Anpassningen ska också sammanlänkas med det regionala prognostiserings- och utvecklingsarbetet.
Samarbetet i viktig roll
Nylands förbunds projektpartner, Helsingfors universitet, fokuserar särskilt på att bedöma det nyländska företagsfältets sårbarhet och att stödja anpassningsberedskap. Olika näringar utsätts på olika sätt för klimatförändringen, och å andra sidan kan förändringen också medföra ny affärsverksamhet.
Under det treåriga projektet inkluderas också ett stort antal intressentgrupper. Projektet som finansierats med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) fortsätter fram till hösten 2026.
Mål för Nylands anpassningsarbete
Gemensam förståelse om effekterna
Genom det nyländska anpassningsarbetet bygger man en gemensam uppfattning om direkta och indirekta effekter samt om återverkningar av klimatförändringen. Särskilt fokuserar man på de indirekta effekterna och återverkningarna. Effekterna och deras återverkningar i Nyland och verksamhetsfältet beskrivs omfattande.
Bedömning av regionala risker och sårbarhet
I anpassningsarbetet granskar man klimatförändringens regionala risker och sårbarhet. Riskfaktorer beskrivs och klassificeras. Man ökar också förståelsen om klimatförändringens verkningsmekanismer och hur riskerna fördelas.
Effekterna blir en del av det mer omfattande prognostiseringsarbetet
De identifierade effekterna av klimatförändringen ska bli en del av det nyländska prognostiseringsarbetet. Genom prognostiseringsarbetet beaktar man i anpassningsanalysen också andra framtida pådrivande faktorer och megatrender.
Ytterligare upplysningar om VILKKU-projektet:
Salla Siivonen
Projektchef
salla.siivonen@uudenmaanliitto.fi
VILKKU-projektet, anpassning till klimatförändringen
Aktuellt
Nyhet
10.3.2025
Arbetet med VISION-planen som främjar den gröna och rena omställningen har kommit igång – Programmet för deltagande och bedömning framlagt i mars-april
Nylands nya landskapsplan fokuserar på en innovativ grön omställning. Programmet för deltagande och bedömning, som beskriver planens innehåll, mål och hur planen framskrider, är framlagt för kommentarer 10.3–29.4.2025. Även utvecklingsbilderna som beskriver planens teman har publicerats.
Nyhet
12.12.2024
Avstående från kol inom fjärrvärmeproduktionen sänkte Nylands växthusutsläpp år 2023
Nylands växthusutsläpp har sjunkit med 15 procent från året innan, visar förhandsuppgifterna från Finlands miljöcentral. Den huvudsakliga orsaken till de minskade utsläppen är åtgärder som vidtagits inom energisektorn. Bakom den positiva utvecklingen i Nyland ligger särskilt att fjärrvärmeproduktionen har blivit renare och den nationella utsläppskoefficienten för elproduktion har minskat.