Nylands färdplan för sysselsättning 2030 visar stegen till hållbar sysselsättning
Nylands färdplan för sysselsättning identifierar viktiga teman. Genom att satsa på dem kan sysselsättningsgraden förbättras. Landskapsstyrelsen godkände färdplanen vid sitt möte 23 september.
I Nylandsprogrammet ställs det som mål att landskapet blir klimatneutralt senast 2030. Färdplanen för sysselsättning styr utvecklingsåtgärder på lång sikt och fastställer riktningen för främjandet av sysselsättningen i landskapet.
–Nylandsprogrammet styr landskapets utveckling i stävjandet av klimatförändringen, i ökandet av FUI-insatser och i främjandet av sysselsättning. Alla dessa tre teman ingår i färdplanen. Planen skapar samband till de tidigare utarbetade planerna Färdplan för ett klimatneutralt Nyland och Färdplan för Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet på EU-nivå i Nyland, konstaterar Nylands landskapsdirektör Tuija Telén.
Främjandet as sysselsättning förutsätter långsiktigt och omfattande arbete av olika aktörer
Färdplanen för sysselsättning erbjuder en helhetsbild av hur sysselsättning främjas och hjälper olika aktörer att genomföra effektiva åtgärder. Företag, arbetsgivare, arbetstagare, kommuner och sysselsättningsområden samt högskolor och läroanstalter har en viktig roll i främjandet av sysselsättningen. En stor skara nyländska aktörer deltog i utarbetandet av planen.
–Främjandet av sysselsättning är i en brytningstid, eftersom kommunerna vid årsskiftet tar över ansvaret för arbets- och näringstjänsterna av staten. Den nya servicestrukturen för skötseln av sysselsättningen ska fungera smidigt och friktionsfritt i hela Nyland, säger planeringschefen Ulla-Mari Karhu.
Nylands förbund stöttar med sin verksamhet den positiva utvecklingen speciellt genom att backa upp samarbetet mellan olika aktörer, att skapa en helhetsbild på nyländsk nivå och att idka effektivt påverkansarbete.
Färdplanen har fyra centrala fokusområden och två genomgående teman
Färdplanen strukturerar främjandet av sysselsättning enligt fyra centrala fokusområden.
Målet är ett attraktivt område att bo och arbeta i. Ett område som man också gärna stannar på och rotar sig i. Fokusområdet koncentrerar sig på Nyland och hur attraktivt och trivsamt det ter sig både internationellt och nationellt.
Riktlinjer:
- Fler internationella investeringar och ökad FUI-verksamhet
- Välfungerande tjänster som hjälper invånarna att känna sig hemmastadda och anpassa sig
- Mångsidiga former av boende, trivsamma livsmiljöer och välfungerande offentliga tjänster
Välfungerande tjänster som främjar sysselsättning hjälper folk att finna arbete och samtidigt arbetsgivare att få den arbetskraft som de behöver. Nyland ska fästa speciell uppmärksamhet vid främjandet av välbefinnande.
Riktlinjer:
- Välfungerande tjänster som främjar sysselsättning i hela landskapet
- Smidiga färdsätt och pendling i egen arbetsmarknadsregion
- Förbättrat välbefinnande bland unga
- Kvalitativt och attraktivt arbetsliv
Problemen som finns kring tillgången på kompetent arbetskraft fördröjer tillväxt, uppkomsten av nya arbetsplatser och en positiv utveckling av sysselsättning. Åtgärdandet av kompetensbrist och förbättrade utbildningsmöjligheter är viktiga utvecklingsmål.
Riktlinjer:
- Höjt antal studieplatser vid högskolor och andra läroanstalter, så att de bättre motsvarar antalet unga i landskapet jämte ökande resurser
- Bättre sysselsättning för dem som utexamineras från högskolor och andra läroanstalter
- Livslång inlärning möjlig för allt fler
- Ökad arbetskraftsinvandring och internationella studerande
Framgångsrika och livskraftiga företag med övriga arbetsgivaren utgör förutsättningen för en positiv utveckling av sysselsättningen. I Nyland främjas företagens och övriga arbetsgivares förmåga att skapa arbetstillfällen och tillväxt.
Riktlinjer:
- Stöd för tillväxten hos sysselsättande företag
- Välfungerande företags- och livskraftstjänster i hela landskapet
- Främjandet av företagarskap och utvecklandet av kompetens som stöd till sysselsättning
Förutom fyra fokusområden ingår två genomgående teman. Framgång i dessa är betydelsefullt med tanke på alla fokusområden. Viktigt är att alla aktörer har aktuell kännedom om och förståelse för arbetsmarknadens behov, vilket möjliggör effektiva och väl inriktade åtgärder.
Riktlinjer:
- Landskapets lägesbild uppdateras och sysselsättningsutvecklingen prognostiseras
- Informationsgången utvecklas mellan olika aktörer för att undvika kompetensglapp
Riktlinjer:
- Uppmärksammandet av landskapets nationella betydelse och särdragen i dess olika delar
- Åtgärder som stöder kommunernas och sysselsättningsområdenas inflytande
Bekanta dig med Färdplan för sysselsättning (på finska)
Sysselsättning uppe till diskussion under webbinariet Tulevaisuustutka (Framtidsradarn) 24.10.
Webbinariet Tulevaisuustutka (Framtidsradarn) behandlar sysselsättningen och dess framtidsutsikter torsdagen 24 oktober kl. 8.15-9.15. Webbinarieserien med samma namn behandlar aktuella fenomen och deras effekter i Nyland. De av Nylands förbund arrangerade webbinarierna är öppna för alla som är intresserade av landskapets framtid.
Ytterligare upplysningar:
Ulla-Mari Karhu
Planeringschef
ulla-mari.karhu@uudenmaanliitto.fi
Landskapets samarbetsgrupp och gruppens sekretariat, sysselsättnings-, välfärds- och invandringsfrågor, landsbygdsutveckling
Mer om temat
Nylandsprogrammet
Nylands landskapsprogram eller Nylandsprogrammet syftar till ett ekologiskt hållbart, ekonomiskt ansvarsfullt och socialt rättvist landskap. Programmet innehåller mål och åtgärder för utveckling samt en vision som sträcker sig fram till år 2030.
Bekanta dig också med dessa
10.10.2024
All plast ska återvinnas-projektet har skapat nya riktningar och verksamhetssätt
Mia Johansson jobbar som sakkunnig inom cirkulär ekonomi på Esbo stad. Under de senaste åren har hon jobbat som projektchef för projektet All plast ska återvinnas.
8.10.2024
Utlysningen av AKKE-finansiering för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna öppnas 1.11
Utlysningen av AKKE-finansiering för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna öppnas den 1 november 2024. Ansökan har indelats i två delar: utvecklingsprojekt och beredning av krävande EU-projekt.