Med hjälp av havsplanering samordnas de olika behoven att använda havsområden ur perspektivet för såväl marina näringar som miljön.
De områden som granskas är energiproduktion, sjötransport, fiske, vattenbruk, turism och rekreation samt havsindustri, mineral och blå bioteknologi. I planeringen beaktas också bland annat havsnatur, miljö och kulturarv samt försvarets behov.
Finlands första havsplan som omfattar Finlands territorialvatten och ekonomiska zon godkändes av landskapen vid kusten år 2020. Den översiktliga planen utarbetades i tre delar, med beaktande av de regionala särdragen. Nylands och Kymmenedalens förbund ansvarade för Finska vikens område.
Andra planeringsomgången igång
Finlands havsplan uppdateras under åren 2024–2027. Den andra planeringsomgångens kärnbudskap, Merestä on kaikille – Havet är för alla, visar att havsområdet är samhällets gemensamma sak.
Det finns ett behov att uppdatera havsplanen, för under de senaste åren har det skett många förändringar i verksamhetsmiljön: EU-författningarna har förnyats, målen för marin energiproduktion har blivit större och klimatförändringen har framskridit snabbare än vad som bedömts. Också betydelsen av sjöfart och marin matproduktion har ökat till exempel ur försörjningsberedskapens synvinkel.
Planeringen styrs av en koordineringsgrupp som innehåller representanter för de åtta landskapen vid kusten och för Miljöministeriet. Samarbete görs med många olika intressentgrupper. Till slut godkänner landskapens landskapsfullmäktige havsplanen för sin egen region.
Utöver havsplanerna ska alla kuststater inom EU under de närmaste åren utarbeta havsförvaltningsplaner(Du går över till annan tjänst) som syftar till ett välmående hav. Målet är att allt tätare samordna havsplaneringen med planeringen av havsvården, för samma uppgifter om havets tillstånd behövs vid båda.
Samarbetet under havsplaneringens andra omgång finansieras ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden via MSP-EGD-projektet.
Ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) insatsområde 2021–2027 för nationell havspolitik har det beviljats finansiering för MSP-EGD-projektet (Stärkande av havsplaneringens informationsresurs och den adaptiva kooperativa planeringen för att möjliggöra Den europeiska gröna given).
I projektet deltar åtta landskapsförbund vid kusten, och genom projektet finansieras havsplaneringssamarbetet under den andra planeringsomgången under tiden 6/2023–12/2025.
Genom MSP-EGD-projektet säkerställs integreringen av havsplaneringen och havsplanerna i uppställandet av målen för Den europeiska gröna given och därigenom stödjandet av samhällets gröna omställning genom havsplanering.
Projektet stöder den strategiska marina säkerheten och nationella försörjningsberedskapen när det gäller marin energiproduktion, marin matproduktion och sjötransport. Genom projektet stärks också kunskapsunderlaget och kunskapskapitalet i synnerhet när det gäller skydd och restaurering av havsnatur samt klimatförändringar för att identifiera och stärka havsplaneringens roll i de nationella målsättningarna.
I projektet genomförs uppföljningen och bedömningen av Finlands gällande havsplan 2030 samt stöds integreringen av den adaptiva kontrollen i en naturlig och fast del av havsplaneringen.
Många teman i havsplanen för Finska viken
I den havsområdesplan som godkändes 2020 för Finska viken framhävs sjötransport och hamnar, turism och rekreation, kulturarv, fiske och vattenbruk samt värnande av havsmiljö och -natur. Uppmärksamhet fästs också vid försvaret, havsområdets särdrag och vid växelverkan mellan land och hav.
Havsplanen utgör en bra utgångspunkt för annan planering, t.ex. planläggning och myndighetsåtgärder på olika sektorer. Genom samarbete ökar informationen om havet och man fäster uppmärksamhet vid hållbar användning av havet.
Dyk ner i Finska vikens särdrag genom att studera berättelsekartan som är en kombination av text, bild och video.
Utgår från lagen
Havsplanering sker i alla kuststater inom EU och den baserar sig på EU:s havsplaneringsdirektiv. I Finland finns bestämmelser om havsplaneringen i lagen om områdesanvändning.
Syftet med havsplaneringsdirektivet är att i enlighet med EU:s havspolitik och strategi för blå tillväxt främja hållbar tillväxt i havsrelaterade ekonomier, hållbar användning av marina resurser samt skydd av ekosystem i en situation där havsområdena används mer och den mänskliga belastningen ökar.
Syftet med havsplanerna är att samordna de olika intressen som hänför sig till havsområdena samt att på förhand förebygga konflikter mellan dem. Syftet med att samordna olika funktioner är också att åstadkomma synergifördelar mellan marina användningsformer.
Ytterligare upplysningar om havsplanering:
Suvi Silvennoinen
Sakkunnig
suvi.silvennoinen@uudenmaanliitto.fi
Delaktighet, växelverkan och kommunikation i anknytning till landskapsplanerna, havsplanering. Områdesansvar vid planläggningen: Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Nurmijärvi, Raseborg, Sjundeå och Vichtis
Aktuellt
Nyhet
11.3.2025
Befolkningen och antalet arbetsplatser ökar också i fortsättningen i Nyland, men det finns stora skillnader inom landskapet
Nyland är också i fortsättningen ett kraftigt växande landskap. I Nylands förbunds färska utredning prognostiseras utvecklingsriktningar för befolkningen och arbetsplatserna ända fram till år 2060. Hur snabb tillväxten är och hur den fördelas mellan Nylands olika regioner kan dock variera i betydande grad under de kommande årtiondena.
Nyhet
10.3.2025
Arbetet med VISION-planen som främjar den gröna och rena omställningen har kommit igång – Programmet för deltagande och bedömning framlagt i mars-april
Nylands nya landskapsplan fokuserar på en innovativ grön omställning. Programmet för deltagande och bedömning, som beskriver planens innehåll, mål och hur planen framskrider, är framlagt för kommentarer 10.3–29.4.2025. Även utvecklingsbilderna som beskriver planens teman har publicerats.
Sidan uppdaterad senast: 19.3.2025