Domstolens beslut ledde till olika planlösningar för handel på olika håll i Nyland
Nylandsplanen medför efterlängtade förändringar när det gäller styrning av handeln av regional betydelse, men planens lösning för västra Nyland, som avviker från de övriga etapplandskapsplanerna, förvirrar. I västra Nyland förändrades planlösningen för handeln i och med Högsta förvaltningsdomstolens beslut.
Handeln är en viktig näring i Nyland, och i regionen uppstår cirka en tredjedel av detaljhandelns omsättning i hela landet. Ett centralt mål för landskapsplanläggningen är att främja en livlig näringsverksamhet.
Landskapsplanen styr placeringen av detaljhandel av regional betydelse samt affärens art, dimensionering och tidsmässig placering i kommuner. Med regional betydelse avses att butikerna besöks över kommungränserna.
Flexiblare kommunala planer
Nylandsplanen medför förändringar i styrningen av handeln. Man har till exempel avstått från dimensioneringen av handeln i centrum.
– Kommunerna får i fortsättningen fria händer att planlägga handel i de centrum som anvisats i landskapsplanen. Genom detta vill man stödja centrumens livskraft och en smidig vardag, berättar landskapsplanearkitekt Inka Kytö från Nylands förbund.
Den undre gränsen för storleken på handeln av regional betydelse fördubblas i Nylandsplanen till 4 000 kvadratmeter våningsyta jämfört med den tidigare planen, i enlighet med ändringarna i lagstiftningen. Affärens art har indelats i två kategorier, centruminriktad handel och utrymmeskrävande handel, i stället för de tre kategorierna.
– Alla dessa förändringar ger önskad flexibilitet i kommunernas planläggning.
De viktigaste förändringarna för handeln som gjorts i Nylandsplanen gäller dimensioneringen av handeln, de undre storleksgränserna för handel av regional betydelse samt styrningen av affärens art.
- Man har avstått från dimensionering av handeln i alla centrum.
- Områdena för handel utanför centrum är desamma med undantag av områdena för handel i Knektbro och Torvknuten i Esbo som har slagits samman.
- När det gäller stora detaljhandelsenheter av regional betydelse har den undre storleksgränsen ökat med 100 procent. I enlighet med markanvändnings- och bygglagen är gränsen 4 000 m2-vy om inte något annat bestäms i planeringsbestämmelserna.
- Handeln har indelats i två kategorier, som är centruminriktad handel och utrymmeskrävande handel. Tidigare fanns det tre kategorier.
- De kommunspecifika undre gränserna för storleken på stora detaljhandelsenheter av regional betydelse har justerats.
- Från områdesreserveringar för tätorter har man övergått till utvecklingsprincipbeteckningar.
- Arbetsplatsområden anvisas inte med en separat planbeteckning. Områdena för arbetsplatser, industri och logistikverksamhet anvisas med en objektsbeteckning för utvecklingsområden för produktion och logistikverksamhet. Beteckningen omfattar inga bestämmelser om handel.
Gränserna för handel av regional betydelse
Storleksgränserna för handeln av regional betydelse varierar mellan olika planbeteckningar och områden, och de anges i kvadratmeter våningsyta. Den handel som ligger under dessa gränser är av lokal betydelse, vilket innebär att placeringen av sådan handel sker efter kommunens eget övervägande.
– Det är möjligt att överskrida denna storleksgräns, om kommunens utredningar konstaterar att den lokala köpkraften kräver en större lokal butik och om butiken till exempel inte har skadliga konsekvenser för närliggande centrum. Genom detta vill man skydda centrumens dragningskraft, livskraft och prioritet som förläggningsplats för handelns tjänster, förklarar Kytö.
Dimensioneringen av handeln omfattar alla affärer i ett område som bildar en funktionell helhet − såväl befintliga affärsutrymmen, affärsutrymmen som möjliggörs av planerna som nya affärsutrymmen som planläggs − också handel av lokal betydelse.
– Denna gräns innebär dock inte automatiskt en maximidimensionering för området, utan kommunen ska i sin egen planläggning bedöma konsekvenser och beakta bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen som gäller placering av stora detaljhandelsenheter.
På storleksgränserna för handeln inverkar framför allt befolkningens och köpkraftens utveckling i närområdet.
– I landskapsplanens utredningar förutspås utvecklingen av olika områden under kommande årtionden. Genom detta strävar man efter att hitta en balans där det finns tillräckligt med affärer för invånarnas behov, men inte för många, så att affärernas förutsättningar tryggas. I siffrorna har man också beaktat den ökade näthandeln.
Utöver storleken styr landskapsplanen också affärens art. Centruminriktade affärer är dagligvaruaffärer som kan nås på ett lätt, hållbart sätt eller andra affärer för specialvaror som man besöker ofta, till exempel mataffärer, kläd-, sko-, bok-, idrotts- och inredningsaffärer samt apotek som i första hand förläggs till centrum.
Utrymmeskrävande affärer behöver i enlighet med sitt namn större utrymmen för sin verksamhet. Man besöker dessa affärer mer sällan, och på grund av sin storlek ligger de lite längre bort från centrum. Exempel på dessa är bil-, järn-, möbel-, trädgårds- och jordbruksaffärer.
Handelns beteckningar på kartan
Placeringen av handeln styrs genom olika planbeteckningar på plankartan.
(Öppnas i nytt fönster)De röda bollarna på plankartan anger att det är fråga om ett centrum, antingen stort eller litet. Sådana finns cirka femtio i Nyland. Exempel på dessa är kommunernas administrativa centrum samt de största koncentrationerna för boende, arbetsplatser och tjänster. I dessa centrum begränsar man inte alls affärens storlek eller art.
Runt centrum på plankartan finns stora ljusbruna områden med lodrät linjering, det vill säga tätorter. Inom dem varierar de undre gränserna för storleken på både centruminriktad och utrymmeskrävande handel beroende på område. Det finns egna beteckningar för nya stationsomgivningar, till exempel Kungsporten i Borgå och Hista i Esbo, där storleksgränserna för handeln växer när det har fattats ett bindande beslut om byggande av bana och station.
Orange ringar på plankartan markerar områden för handel som ligger utanför centrum. De är i första hand reserverade för utrymmeskrävande handel och tävlar inte med centrumbelägna affärer. Maximidimensioneringen av dessa områden för handel varierar beroende på den omgivande köpkraften.
I servicekoncentrationer utanför tätorter i västra och östra Nyland, som markerats på plankartan med orange fyrkanter, är storleksgränserna för centruminriktad och utrymmeskrävande handel 6 000 m2-vy.
I andra områden som inte omfattas av de ovannämnda olika planbeteckningarna för handeln är den undre gränsen för storleken på handeln av regional betydelse 4 000 m2-vy, om inte kommunen bestämmer annat på basis av utredningar.
Olika lösningar i regionerna
I och med Högsta förvaltningsdomstolens beslut fattat i mars 2023 avviker etapplandskapsplanerna en aning från varandra när det gäller handel i Nylands tre olika regioner.
I etapplandskapsplanerna för Helsingforsregionen och östra Nyland motsvarar lösningen för handeln den planlösning som landskapsstyrelsen godkänt, medan planlösningen för handeln i västra Nyland ändrades i och med Högsta förvaltningsdomstolens beslut.
I Helsingforsregionen och östra Nyland är de s.k. dimensioneringssteg som beskriver handelns dimensionering i planlösningen förenliga med den omgivande regionens köpkraft samt med andra egenskaper bland annat när det gäller hållbarhet och täthet. Till exempel är dimensioneringen för tätorter som omger de största centrumen på motsvarande sätt större än i mindre servicekoncentrationer.
I västra Nyland gör dessa dimensioneringssteg för planlösningen för handeln en ologisk dykning så att dimensioneringen för utvecklingszoner för tätortsfunktioner, som omger de största centrumen och som också är de bästa platserna med tanke på hållbar besökstrafik, är bara 4 000 kvadratmeter våningsyta i stället för 10 000. I mindre servicekoncentrationer är dimensioneringen av handeln däremot större, det vill säga 6 000 kvadratmeter våningsyta.
– Domstolens lösning baserar sig på resultaten av landskapsplanens utredningar, men i och med lösningen blir planhelheten en aning ologisk, säger Kytö.
Hållbar tillväxt i sikte
Nylandsplanens viktigaste mål är att styra placeringen av den växande befolkningen och arbetsplatserna i Nyland på ett hållbart sätt. År 2050 finns det hela 550 000 fler invånare än i dag och antalet arbetsplatser beräknas också öka med cirka 290 000.
Med tanke på planläggningen på landskapsnivå innebär detta till exempel att man stöder centrum, utnyttjar den befintliga strukturen och värnar om obebyggda markområden samt minskar på energin som används för olika färdsätt och utsläppen från trafik.
- Nylandsplanen förtätar Nylands nuvarande samhällsstruktur i centrum och i närheten av kollektivtrafik och eftersträvar en hållbar, smidig vardag och tillgängliga tjänster.
- Den möjliggör nya bansträckningar för Flygbanan, direktbanan Esbo–Salo, banan i riktning mot öst samt tunnelförbindelsen Helsingfors–Tallinn.
- Planen omfattar depåer för tung spårtrafik, betydande logistiska knutpunkter, såsom hamnarna och flygplatsen, samt stora produktions- och logistikområden med utvecklingskorridorer och förbindelser.
- Planen fastställer placering, kvalitet, dimensionering och tidsmässig placering av detaljhandel av regional betydelse.
- Planen omfattar skyddsområden, Natura 2000-områden, områden för allmän rekreation och friluftsliv samt behov av grönförbindelse som ingår i ett större ekologiskt nätverk.
- I planen anges områden som är viktiga med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, sammanhängande skogsbruksområden och geologiska formationer.
- När det gäller teknisk försörjning anger planen nationellt och regionalt viktiga energiöverföringsnät samt en helhet av vattentjänster och avfallshantering.
- Av de förnybara energiformerna behandlar planen solenergi och skogsbaserad bioenergi. Vindkraftslösningarna är i kraft i enlighet med etapplandskapsplan 4.
Bekanta sig:
Ytterligare upplysningar:
Inka Kytö
Landskapsplanearkitekt
Konsekvensbedömning. Områdesansvar vid planläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Regionplaneringsdirektör Paula Autioniemis ställföreträdare
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
6.3.2024
Enkäten för intressentgrupperna och kommunrundorna ger riktlinjer för uppgifter för kommande år
I fjol kartlade vi riktlinjer för arbetet med landskapsplan och landskapsprogram med en enkät för intressentgrupperna i två delar samt med en omfattande kommunrunda. På grund av de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön förbereder vi oss inom de närmaste åren på att komplettera den lagakraftvunna Nylandsplanen och att uppdatera Nylandsprogrammet.
Artikel
28.2.2024
Plan som möjliggör fungerande regional kollektivtrafik
Nylandsplanen främjar kollektivtrafik på två sätt: den säkerställer att den infrastruktur som trafiken behöver fungerar samt styr placeringen av boende, handel och arbetsplatser på ett sätt som skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.