Mångsidigt miljöarbete utförs inom kommunernas kulturtjänster

Barn från kulturcentret Stoa på utflykt till Björnklippan. Bild: Sini Valanne-Feroze.

Kommunernas kulturtjänster är en del av de kreativa branschernas hållbarhetsomställning. Det här visar en ny utredning av Nylands förbund, vars mål var att sammanställa god praxis i miljöarbetet inom kommunala kulturtjänster. I utredningen ingår exempel från 18 landskap, över 50 kommuner och över 100 kommunala kulturaktörer. Även kulturtjänsternas roll i de nyländska kommunernas klimat- och miljöplaner undersöktes.

Utgångspunkten för utredningen var åtgärdsprogrammet för ekologisk hållbarhetsomställning inom kreativa branscher som utarbetades inom Luoto-projektet. Programmet redogör för de viktigaste utsläppskällorna inom de kreativa branscherna och föreslår åtgärder för att främja hållbarhet inom exempelvis scenkonst, textil- och modebranschen samt evenemangsbranschen, liksom i kommuner och regioner. Den nya utredning som nu publiceras ger särskilt kommunernas kulturtjänster, men samtidigt också kommunerna, konkreta exempel på miljöarbete som kompletterar åtgärdsförslagen.

Inom alla fem olika områden av kulturtjänster finns det aktörer som antingen har utfört långsiktigt och uppfinningsrikt miljöarbete under flera års tid eller som målmedvetet har vidtagit åtgärder under de senaste åren.

De flesta åtgärderna syftar till att minska utsläppen

De flesta av de goda exemplen som lyfts fram i utredningen handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringen. Vanliga åtgärder inom kommunernas kulturtjänster är till exempel att producera innehåll som behandlar miljöfrågor, förbättra energieffektiviteten, öka lokalernas nyttjandegrad genom samanvändning och uthyrning, lyfta fram kollektivtrafikförbindelser i anvisningar för besökare, återanvända möbler, utrustning och redskap samt erbjuda vegetariska alternativ. Under de senaste åren har allt fler kulturaktörer utarbetat antingen egna miljöprogram eller gemensamma för branschen. Miljöfrågor behandlas och främjas också inom utvecklingsprojekt och hållbarhetsnätverk samt i vardagen vid organisationerna.

På barnkonserten TRASH, Åbo filharmoniska orkester, spelas det på sopkärl och hemmagjorda instrument. Bild: Åbo filharmoniska orkester

Kommunernas kulturverksamhet omfattar en mångfald av kulturtjänster för kommuninvånarna, både sådana som kommunerna själva producerar och sådana som de understöder. Ekologisk hållbarhet kan främjas på många olika sätt inom kulturtjänsternas verksamhet, men ansvaret för en del av kulturtjänsternas miljöåtgärder ligger hos andra kommunala sektorer. Kulturtjänsterna ordnas ofta i fastigheter som kommunerna förvaltar och som kunderna besöker med kollektivtrafik som kommunen eller samkommunen upprätthåller. I vissa kommuner har man också inkluderat kulturtjänsterna i klimat- eller miljöprogram för att främja åtgärderna inom delningsekonomi, hållbar livsstil, kommunikation och miljöfostran. Till exempel rapporterar biblioteken, museerna och barnkulturtjänsterna i Vanda sina åtgärder i uppföljningstjänsten Klimatvakten, som ingår i färdplanen för Ett resurssmart Vanda.

Kommunerna har en central roll i att främja och genomföra miljöarbetet inom kulturtjänsterna.

Åtgärder för att främja naturens mångfald är däremot tills vidare mer sällsynta inom kommunernas kulturtjänster. Exemplen som sammanställts i utredningen visar att naturarbetet inom kommunernas kulturtjänster till exempel kan handla om att öka mångfalden av arter på gårdsområdena, förbättra levnadsförhållandena för de lokala biologiska arterna, skapa ett förhållande till naturen och tillbringa mer tid i naturen samt att bygga boplatser för pollinatörer. Mångfalden kommer också till uttryck i kulturtjänsternas innehåll. I den grundläggande konstundervisningen och kulturcentrens program för barn kan till exempel naturen vara en viktig lärmiljö för kurser och utflykter samt en utgångspunkt för det konstnärliga uttrycket.

Stöd för idéarbete och kommunikation kring miljöinsatser

I utredningen identifierades ett stort antal goda exempel på miljöarbete inom kommunernas kulturtjänster, men samtidigt framgick det att många aktörer först nu har kommit i gång med ett mer systematiskt miljöarbete. Under utredningen stötte vi på kulturtjänster och hela kommuner, där ingen offentlig information kunde hittas om miljöarbete inom kulturtjänsterna, eller där kulturtjänsterna inte nödvändigtvis har någon roll i kommunernas hållbarhetsplan. I dessa fall är det naturligtvis möjligt att miljöarbete pågår, men att man av någon orsak inte kommunicerar om det utåt.

Slutresultatet av sammanställningen är ändå inspirerande: åtgärder vidtas! Vi uppmuntrar därför kommunernas kulturtjänster att dela med sig av sin goda praxis för att synliggöra även sådana åtgärder som inte ingår i denna sammanställning. Sammanställningen kan användas inom kommunernas kulturtjänster liksom inom andra kreativa branscher som en idébank för miljöarbetet – och varför inte också som utgångspunkt för en djupare granskning i nya utredningar och projekt.

För kommuner kan publikationen fungera som stöd vid utarbetandet av hållbarhetsplaner, kulturprogram eller kommunstrategier. Exempel på andra kommuners planer och på miljöåtgärder inom kulturtjänsterna kan hjälpa till att tydliggöra kulturtjänsternas roll i det kommunala hållbarhetsarbetet. Samtidigt visar sammanställningen vilken roll kommunerna har i att skapa och upprätthålla verksamhetsmiljön för kulturtjänsternas hållbarhetsomställning.

Miljöhylla i ett bibliotek i Helsingfors. Bild: Daniel Leiviskä

God praxis för miljöarbete inom kommunernas kulturtjänster

God praxis för miljöarbete inom kommunernas kulturtjänster innehåller konkreta exempel som kompletterar de åtgärdsförslag som presenteras i Åtgärdsprogrammet för ekologisk hållbarhetsomställning inom kreativa branscher. Utredningen gjordes inom Luoto-projektet. Den kommer också att publiceras på svenska under 2025.

Utredningen utgår från offentliga källor samt från en riksomfattande enkät som genomfördes våren 2025 om god praxis och förebilder i miljöarbetet inom kommunernas kulturtjänster. Sammanlagt 46 aktörer inom kulturtjänster från 51 kommuner eller städer svarade på enkäten. I sammanställningen beaktades kommunernas egna samt kommunalt stödda bibliotek, kulturinstitutioner och kulturhus samt grundläggande konstundervisning, konstläroanstalter och allmän kulturverksamhet.

Utöver utredningen har resultaten sammanställts i sju artiklar för den digitala plattform som publicerades i maj inom ramen för Luoto-projektet. I artiklarna har exemplen av god praxis delats in enligt sex teman inom miljöarbetet: fastigheter och lokaler, färdsätt och logistik, upphandlingar och material, mat och servering, påverkan och miljöfostran samt miljöledning.

Ytterligare upplysningar:

Salla Lahtinen

Författaren arbetade inom Luoto-projektet som sakkunnig i klimatfrågor och sammanställde publikationen God praxis för miljöarbete inom kommunernas kulturtjänster.

Kontaktuppgifter:

+358 40 154 6871, salla.lahtinen@uudenmaanliitto.fi

Bekanta dig också med dessa

Nyhet

30.10.2025

Nylands första plan för anpassning till klimatförändringar – kommentera utkastet senast 27.11

Nyland har fått sin första plan för anpassning till klimatförändringar. Planen lyfter fram utvecklingsområden och åtgärder som ska stärka beredskapen och anpassningen till de mest betydande klimatriskerna i regionen. Utkastet till planen kan kommenteras till och med den 27 november.

Nyhet

21.10.2025

Nylands bank för byggmaterial innebär ett gemensamt hållbarhetskliv för kommuner och företag

Finlands första marknadsplats för återanvändning av byggmaterial öppnar i Nyland för både kommuner och företag. Byggmaterialbanken startar som ett pilotprojekt där den offentliga och den privata sektorn utvecklar verksamheten tillsammans. Inom ramen för pilotprojektet erbjuds kommunerna olika former av stöd och utbildning.

Fler aktuella ämnen