Planläggningssystemet innefattar tre nivåer: landskapsplan, generalplan och detaljplan. Landskapsplanen är den mest översiktliga planen, och den är vägledande när kommunala planer utarbetas och när övrig områdesanvändning planeras. Landskapsplanearbetet framskrider i etapper från beslutet om att inleda planläggningsprocessen till godkännande, genomförande och uppföljning.
Planläggningssystemets nivåer: landskapsplan, generalplan och detaljplan
I landskapsplaner planeras områdesanvändningen i hela landskapet. Planen utarbetas av landskapsförbundet och godkänns av landskapsfullmäktige.
Landskapsplanen styr kommunernas planläggning och annan planering av områdesanvändningen. Landskapsplanens översiktliga riktlinjer preciseras genom general- och detaljplaner som utarbetas av kommunerna.
I landskapsplanen behandlas endast frågor som är betydande på riksnivå eller landskapsnivå eller som gäller flera än en kommuns område. Landskapsplanen gäller inte på områden som omfattas av en lagakraftvunnen generalplan, men den fungerar som en riktlinje då generalplanen ändras.
Generalplanen är kommunens översiktliga plan för markanvändningen. Generalplanen kan omfatta hela kommunen eller en specifik del av den, i det senare fallet kallas den en delgeneralplan. Generalplanen kan även utarbetas som en gemensam plan för flera kommuner.
Detaljplanen är en mer detaljerad plan än generalplanen, och den utarbetas av kommunen. I detaljplanen fastställs till exempel var byggnaderna är belägna, deras storlek och användningsändamål. Byggandet på strandområden kan styras med hjälp av en stranddetaljplan.
Förbundet har en samordnande roll i planeringen av markanvändningen
- Vi utarbetar landskapsplaner och trafiksystemplaner som samordnar Nylands mål och utvecklingsbehov i fråga om markanvändning, trafik, tjänster, näringar och miljö.
- Landskapsplanen samordnar de riksomfattande målen för områdesanvändningen med målen på landskapsnivå och lokal nivå.
- I landskapsplanen visar vi på karta en helhetsbild över landskapets utveckling.
- Vi stöder kommunernas planläggning och en långsiktig utveckling av landskapets olika delar genom planer som utarbetas av förbundet.
- Vi sammanför den offentliga, privata samt tredje och fjärde sektorns aktörer bakom gemensamma planer och mål.
- Vi jämför olika planeringsalternativ och bedömer planernas konsekvenser.
- Vi erbjuder ett kommun- och sektorsövergripande samarbetsforum för landskapets utveckling.
Landskapsplanerna utarbetas etappvis
När en landskapsplan utarbetas ska man fästa uppmärksamhet bland annat vid
- landskapets ändamålsenliga region- och bebyggelsestruktur
- hållbara arrangemang för trafik och teknisk försörjning
- näringslivets verksamhetsförutsättningar
- ett tillräckligt antal områden som lämpar sig för rekreation
- ekologiskt hållbar områdesanvändning.
Landskapsplanen innefattar en plankarta, planbeteckningar och planbestämmelser samt en beskrivning som presenterar och motiverar planens lösningar.
Planer kan utarbetas antingen för området för hela landskapet eller för något av dess delområde. De kan vara övergripande planer som behandlar alla former av områdesanvändningen eller etapplaner som behandlar endast vissa teman.
Planläggning är en lång process
Det är landskapsförbunden som utarbetar landskapsplanerna. Planarbetet tar typiskt ungefär fyra till fem år. Planarbetet styrs av landskapsstyrelsen, och planen godkänns av landskapsfullmäktige. Besvär över fullmäktiges beslut kan anföras hos förvaltningsdomstolen och vidare hos Högsta förvaltningsdomstolen. Planen vinner laga kraft först då den eventuella besvärsprocessen är slutförd.
Landskapsplanerna förverkligas genom kommunernas och andra myndigheters mera detaljerade planläggning och övriga planer. Genom de utlåtanden som vi ger(Du går över till annan tjänst) säkerställer vi att dessa planer är förenliga med landskapsplanen. Genomförandet av planerna främjas också genom kommunikation och olika projekt.
Landskapsplanerna utarbetas etappvis
Planarbetet inleds genom landskapsstyrelsens beslut. Allra först utarbetas ett program för deltagande och bedömning (PDB). I programmet anges den kommande landskapsplanens mål, tidtabell och intressenter. Programmet läggs fram till påseende på beslut av landskapsstyrelsen, och man ber om respons på programmet.
I planens beredningsfas görs flera utredningar och konturerna till planen dras upp. Man för dialog med sakkunniggrupperna och de mest centrala intressentgrupperna såsom kommuner, myndigheter och beslutsfattare. Planutkastet läggs fram till påseende och utlåtanden begärs.
Förslagsfasen består av två delar. Först begärs utlåtanden om planförslaget av myndigheter och centrala intressentgrupper, sedan lägger man fram det justerade förslaget till påseende med landskapsstyrelsens beslut. Vem som helst kan framställa en anmärkning om det framlagda planförslaget. Bemötandena utarbetas till anmärkningarna, varefter planen färdigställs.
Planerna godkänns av landskapsfullmäktige. Besvär över fullmäktiges beslut kan anföras hos förvaltningsdomstolen och vidare hos Högsta förvaltningsdomstolen. Landskapsstyrelsen kan ändå besluta att planen träder i kraft trots eventuella besvär. Planen vinner laga kraft först då den eventuella besvärsprocessen är slutförd.
Landskapsplanerna förverkligas genom kommunernas och andra myndigheters planläggning och övriga planer. Nylands förbund ger utlåtanden(Du går över till annan tjänst) (på finska) för att försäkra att de mer detaljerade planerna stämmer överens med landskapsplanen. Förverkligandet av planerna följs upp och främjas bland annat med hjälp av kommunikation och olika projekt.
Ofta ställda frågor om planläggningen på landskapsnivå
Landskapsplanen är en markanvändningsplan som tar sikte långt in i framtiden och som berör hela landskapet eller flera kommuner. Landskapsplanen är den mest översiktliga planen och den styr kommunernas planläggning och annan planering av områdesanvändningen. Landskapsplanen grundar sig på markanvändnings- och bygglagen.
Landskapsplanen behandlar alla markanvändningsformer: områden som ska byggas, grönnätverk, trafiknät och lösningar för teknisk försörjning och värdefulla områden såsom naturskydds-, landskaps- och Naturaområdena. Planmaterialet består av en plankarta med tillhörande beteckningar och bestämmelser som har rättsverkningar samt en beskrivning som beskriver och motiverar dessa.
Med hjälp av landskapsplanen är det möjligt att göra upp planer för ett område ur ett vidare perspektiv än en enskild kommuns. Den samordnar riksomfattande, regionala och lokala mål. Till exempel järnvägar och grönområden går över kommungränserna.
I Nyland utarbetas landskapsplanerna av Nylands förbund i samarbete med regionens kommuner, organisationer och andra aktörer samt staten. I de viktigaste planfaserna ber man om respons av invånarna och andra intressenter. Planarbetet styrs av landskapsstyrelsen och planerna godkänns av landskapsfullmäktige.
I Nyland färdigställs i genomsnitt en landskapsplan per fullmäktigeperiod, det vill säga på fyra år. Eventuella besvär som anförs hos förvaltningsdomstolen och vidare hos Högsta förvaltningsdomstolen förlänger processen då planen vinner laga kraft uppskattningsvis med åtminstone några år.
Allra först utarbetas ett program för deltagande och bedömning (PDB). I programmet fastställs den kommande landskapsplanens mål, tidtabell och intressenter. I planens beredningsfas görs flera utredningar och konturerna till planen dras upp. I förslagsfasen går man igenom respons som getts under de tidigare planfaserna, gör tilläggsutredningar och ber om respons på det justerade förslaget. Slutligen godkänns planen av fullmäktige.
Det går lätt att via förbundets webbplats, nyhetsbrev och kanaler för sociala medier följa med planläggningen på landskapsnivå i Nyland. Det är möjligt att i alla planfaser bekanta sig med planmaterialet då det finns offentligt framlagt. Vem som helst kan ge respons på planmaterialet.
Landskapsplanen är mer översiktlig än kommunernas planer, och dess riktlinjer preciseras i kommunernas general- och detaljplaner. I landskapsplanen kan man till exempel ange ett nytt tätortsområde invid järnvägen och planerna för området preciseras i kommunernas planer med allt från byggnadernas placering till var vägarna ska gå.
Nyland har samtidigt flera gällande landskapsplaner som kompletterar varandra. De övergripande landskapsplanerna behandlar alla markanvändningsformer. Etapplanerna beaktar ändå smidigare ändringar i verksamhetsmiljön då de behandlar utvalda teman eller delområden. En inofficiell sammanställning över plankartorna gör det lättare att få en uppfattning om helheten.
Landskapsplanerna förverkligas genom kommunernas och andra myndigheters planläggning och övriga planer. Nylands förbund ger utlåtanden(Du går över till annan tjänst) för att försäkra att de mer detaljerade planerna stämmer överens med landskapsplanen. Förverkligandet av planerna följs upp och främjas bland annat med hjälp av kommunikation och olika projekt.
MER OM TEMAT
Gällande landskapsplaner
I Nyland finns flera gällande landskapsplaner. En inofficiell plansammanställning gör det lättare att få en uppfattning om helheten och tolka den.
Ytterligare upplysningar om planläggningen:
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.
Aktuellt
Nyhet
28.10.2024
Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år - eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.
Blogg
18.10.2024
Grannländernas metropolområden satsar på klimatarbete, investeringar och innovationsverksamhet
Stockholmsregionen och Nyland är i många avseenden rätt lika. I början av oktober deltog sakkunniga inom regionutveckling och regionplanering vid Nylands förbund i en kollegial granskning av en regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Vi var gäster till vår lokala motsvarighet, Region Stockholm.
Artikel
16.10.2024
Mari Siivola lotsar regionplaneringen i Nyland: ”Ett växande landskap har alla förutsättningar för framgång”
Mari Siivola som arbetat länge med kommunal planläggning började sitt arbete som direktör för regionplanering på Nylands förbund i början av september. Enligt henne har ett växande och fascinerande mångsidigt landskap möjligheter till vad som helst.
Nyhet
14.6.2024
Forskare Sampo Pihlainen bedömer landskapsplanens konsekvenser för kolbindning
Hur minimerar man de negativa konsekvenserna av markanvändningen för klimatet? Och vilka nya verktyg erbjuder planläggningen som stöd för kolbindningen? En färsk rapport presenterar den gällande Nylandsplanens konsekvenser för kolbindning samt ger vägkost för en ny etapplandskapsplan som behandlar teman inom grön omställning.
Sidan uppdaterad senast: 27.6.2023