Så tyckte intressentgrupperna om beredningen av Nylandsplanen
Vi frågade i april–maj efter våra intressentgruppers erfarenhet av beredningen av helheten Nylandsplanen. En landskapsplans syfte är att utgöra ett stöd då man tillsammans utvecklar regionen, och intressentgrupperna spelar en väsentlig roll i beredningen av planen.
Vi fick 25 anonyma svar på feedbackenkäten. Trots den rätt så låga svarsandelen ger enkätresultatet dem som jobbar med planläggning på landskapsnivå värdefull kunskap om intressentgruppernas synpunkter. Över hälften av respondenterna företrädde kommuner, medan de övriga representerade organisationer, övriga parter och staten.
Växande intresse i takt med att planläggningen framskred
Det framgår av svaren att ju längre man kom i planläggningen, desto fler deltog i beredningen av landskapsplanen. Så deltog till exempel mindre än en tredjedel i arbetet med strukturmodeller i starten, medan redan över 70 procent av respondenterna deltog i beredningen av själva planförslaget.
Det stora flertalet ansåg sig ha fått information om planläggningsprocessen i rätt tid. På frågan om i vilket planläggningsstadium som respondenten skulle ha önskat få mera information lyfte man emellertid framför allt fram planens beredningsstadium.
– Här inverkar säkert det faktum att ju längre man har kommit med arbetet, desto lättare är det att förstå och kommentera planläggningslösningar. Det är naturligt att det är besvärligare att bilda sig en uppfattning om väldigt generella målsättningar och planläggningsprinciper i början av planeringen jämfört med en mera konkret plankarta och dess bestämmelser i utkasts- och förslagsstadiet, funderar Suvi Silvennoinen som ansvarar för delaktigheten i landskapsplaneringen.
Nylandsplanens beredningsmaterial var en sammanställning där planläggningsprinciperna, regionernas särskilda frågeställningar och Nylands strukturplan bildade ett ramverk för senare planutkast och planförslag.
Växelverkan och kommunikation spelar en stor roll
Man utnyttjade i stor utsträckning olika slags kanaler och medel för växelverkan i beredningen av Nylandsplanen. Allmänt upplevde respondenterna att workshoppar och tillställningar fungerade väl. Det gällde till exempel möten där planen presenterades innan den lades ut på remiss, möten för förtroendevalda och förbundets permanenta expertgrupper.
Däremot rådde det delade meningar om de regionala styrgrupperna bestående av förtroendevalda i kommunerna. De nöjda och de missnöjda var precis lika många.
Klart mera än hälften av respondenterna var av den uppfattningen att den samtidiga beredningen av planen MBT 2019 och av landskapsplanen gynnade bägge processerna. Över hälften av respondenterna upplevde att den instans som de företrädde hade blivit väl och i tillräcklig utsträckning hörd under arbetet med planen. Över en tredjedel upplevde emellertid att de inte hade getts tillfälle att påverka planlösningarna.
På frågan huruvida växelverkan under planläggningen hade nått fram till de väsentliga målgrupperna förekom det också en viss spridning i svaren. Det finns enligt respondenternas uppfattning en del att förbättra till exempel då det gäller samråd med invånare och markägare.
– Svaren reflekterar det faktum att planläggning är att kompromissa och att samordna också delvis motstridiga intressen. Vi har även skäl att fundera på hur de förtroendevalda och invånarna framdeles engageras ännu bättre när nya landskapsplaner ska utarbetas, säger Silvennoinen.
Man upplevde att kommunikationen kring Nylandsplanen hade varit högklassig, aktuell och på lämplig detaljnivå. En klar majoritet av respondenterna efterlyste ännu fler artiklar med fördjupning i planlösningarna. Samtidigt önskade man sådana diagram och korta artiklar om planlösningar och tillhörande utredningar som kan överblickas snabbt.
Respondenterna var på det hela taget ganska nöjda med de redskap som kommunikationen använde. Mest uppskattade var förbundets webbsidor och Ekstranet, karttjänsten för landskapsplanerna, förbundets sammanställningar och bildspel samt nyhetsbrevet för landskapsplanen. Bara en liten del önskade att förbundet skulle kommunicera mera och snabbare via sociala medier.
Understöd för ett nytt slags landskapsplan
Det ansågs bra att helheten Nylandsplanen lades fram i form av tre skilda regionala planer. Av den uppfattningen eller delvis av den uppfattningen var tre av fyra respondenter. Det ansågs vara en utveckling i rätt riktning att man gått in för att planen skulle vara strategisk och översiktlig.
– Av svaren att döma har vi denna gång lyckats utveckla landskapsplanen i rätt, mera översiktlig och strategisk riktning. Idén med planen var ju att placera planeringen på så att säga högre flyghöjd så att planläggningen i kommunerna skulle få mera spelrum. Man ville samtidigt också vara mera lyhörd för regionernas röst, och därför är det glädjande att de separata planerna för regionerna upplevs som en lyckad lösning, säger planläggningschef Ilona Mansikka i en kommentar.
Respondenterna var emellertid sinsemellan av olika uppfattning när det gällde huruvida Nylandsplanen som helhet betraktad är lyckad och huruvida den underlättar åstadkommandet av ett hållbarare Nyland. Respondenterna var också till lika delar av samma och olika mening i fråga om huruvida planens målsättningar och planläggningsprinciper motsvarar det som varit viktigt för den instans som respondenten företräder.
Nylandsplanen är en helhetsplan, och med andra ord behandlas där alla centrala former av markanvändning. Över hälften av respondenterna var av den uppfattningen att de viktigaste temana ingick i planläggningen. Det lyftes ändå fram att det skulle ha varit bra om man i denna landskapsplan hade kunnat avgöra frågorna om vindkraft och serviceområden för den tunga trafiken.
Färdkost för kommande planläggning
Vi bad också att få färdkost för nästa omgång med planläggning på landskapsnivå. I enkäten om växelverkan önskade respondenterna ännu mera delaktighet. Workshopparna ansågs vara ett lyckat sätt att delta, och man hoppades på fler möjligheter att delta på distans.
Ett viktigt förbättringsönskemål som lyftes fram var att markägarna borde beaktas bättre i planläggningsarbetet. Dessutom grämde sig alltjämt en del av respondenterna över lösningen gällande den tunga spårbundna trafiken, och på den punkten ville man se en fortsatt behandling. Man efterlyste också en ännu mera djuplodande behandling av klimatfrågor på landskapsnivå.
– Vi tackar alla respondenter för aktivt deltagande. Efter det vi lyckats med i denna planläggningsprocess och på basis av intressentgruppernas utvecklingsidéer är det gott fortsätta med landskapsplanering i Nyland också framöver, konstaterar Mansikka.
Upplysningar:
Suvi Silvennoinen
Sakkunnig
suvi.silvennoinen@uudenmaanliitto.fi
Nylandsplanen 2050, delaktighet, växelverkan och kommunikation i anslutning till landskapsplanerna, havsplanering. Områdesansvar vid planläggningen: Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Nurmijärvi, Raseborg, Sjundeå och Vichtis
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.