All plast ska återvinnas-projektet har skapat nya riktningar och verksamhetssätt

Mia Johansson jobbar som sakkunnig inom cirkulär ekonomi på Esbo stad. Under de senaste åren har hon jobbat som projektchef för projektet All plast ska återvinnas.

I projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis utvecklas know-how och affärsmodeller för återvinning av plast tillsammans med ett stort antal experter inom plastbranschen i Nyland och Päijänne-Tavastland. Esbo stad koordinerar projektet, som är en fortsättning på helheten All plast ska återvinnas.

Hur jobbar du för miljön?

Jag har nu varit fem år på Esbo stad och just nu går mitt jobb rätt långt ut på återvinning av plast. Till min utbildning är jag ekonomiskt inriktad och redan under studietiden fick jag starkt känslan att jag vill arbeta med hållbarhetsteman.

Under årens lopp har jag medverkat i tre projekt kring cirkulär ekonomi. Två av dem har fokuserat på plast. Jag började jobba för ett KIEPPI-projekt, som hade ett vältäckande förhållningssätt på cirkulär ekonomi, speciellt ur stadsdelars synvinkel. Då hade utvecklingsåtgärder inom cirkulär ekonomi på stadsnivå just inletts. Efter KIEPPI-projektet har min arbetskarriär fört mig i plaståtervinningens riktning.

Vad gör All plast ska återvinnas för att stävja klimatförändringen?

Återvinning av plast och cirkulär ekonomi minskar behovet av nyplast. Således kan man minska på utsläpp och beroendet av fossila råvaror, vilka används mycket för tillverkning av plast. I detta nu går cirka en tiondedel av produktionen av fossilt bränsle till att tillverka plast.

En högre återvinningsgrad av plast förutsätter såväl bättre sortering och effektivare behandling som material av bra kvalitet som lämpar sig för återanvändning. Inom projektet har vi främjat dessa teman på en bred front – via olika försök, utredningar och pilotprojekt.

Vi har utrett hur plast materialåtervinns i dagens läge i jämförelse med projektets inledningsår 2018, och trenden är positiv. Från 13 procent år 2018 till 17 procent år 2022 har mängden separat insamlad plast stigit. Den verkliga återvinningsgraden för plast har däremot vuxit från 9 till 11 procent under fem års tid.

Vad är som bäst aktuellt inom projektet?

Projektet pågår till slutet av oktober. Vi höll det avslutande evenemanget i september, där vi gick igenom projektresultaten och hur arbetet kring återvinning av plast och främjande av cirkulär ekonomi fortsätter bland projektets åtta partner. Olika forskningsprojekt, exempelvis i anslutning till kemisk återvinning, är att vänta. Vid sidan av den mekaniska, är den kemiska återvinningen ett potentiellt behandlingssätt.

På Esbo stad fortsätter vi arbetet via regionutvecklingen. För att leva upp till Otnäs motsvarande och välkända koncentration av cirkulär ekonomi, är den i Stenbruket objekt för utvecklingsåtgärder. Utvecklandet har som mål att skapa en tillväxtplattform för cirkulär ekonomi, särskilt gällande förutsättningarna för återvinning av textilier och plast, samt för ett hållbart livsmedelssystem. För tillfället finns till exempel VTT:s forskningsinstitut för bio- och cirkulär ekonomi i Stenbruket.

Hurdant samarbete har ni fått till stånd?

Inom projektet har vi idkat en hel del samarbete i olika former, och detta har också varit en av de mest givande faktorerna längs med åren. Eftersom Esbo stad givetvis inte besitter erfarenhet av forskning kring plast, har det varit lärorikt att få vara med och jobba med forskningsorganisationer och övriga organisationer insatta i plast. Det är också fint hur vi fått kontakt med olika företag som ansluter sig till plastbranschen eller till plast i sig. Vi har kunnat stå till tjänst med olika försök.

Vad har gett glädje eller vad har glatt dig speciellt under det här projektet?

Vi har lyckats kombinera våra krafter med många olika projekt och det är jag verkligen glad över. Det finns nu många projekt i anslutning till plaståtervinning och samarbetet har fallit sig naturligt, eftersom målen är gemensamma och publiken är densamma. Exempelvis har vi även kunnat ordna olika evenemang tillsammans. En av våra viktigaste samarbetspartner har varit Nylands dal för cirkulär ekonomi.

Samarbetet med små och mellanstora företag har likaledes varit mycket lyckat. Företagen har tagit kontakt med oss då de behövt hjälp – således har vi verkligen lyckats möta marknadsbehov och -önskemål.

Ett exempel är ett företag som utvecklat ett sätt att återvinna styroxplast, det vill säga EPS-plast. Styrox är exceptionellt utmanande, eftersom bitarna är stora men de väger lite. Transporten av dem med tunga fordon ger upphov till en massa utsläpp. Företaget har tagit fram en apparat som, med hjälp av värme och tryck, pressar samman styrox till några procent av den ursprungliga rymligheten. Företaget sökte efter ett pilotprojekt för en europeisk kund som ville köpa återvunnen styroxplast. Via vårt projekt fann de en fiskpartiaffär med fisklådor som man nu kunnat göra tätare. Det första partiet återvunnen styrox har redan funnit sin väg ut i världen.

Avsikten är att kunna utvidga och skala liknande försök så att de små småningom utgör huvudriktningen. Just nu ser det ut som alla försök får en fortsättning på något sätt. Meningen med allt är att skapa en ny riktning och nya tillvägagångssätt.

Vad annat vill du säga åt nylänningar i klimatarbete?

Det lönar sig att stödja sig på kraften som finns i nätverk och samarbete. På så sätt finner man rätta personer och väcker uppmärksamheten hos en bredare publik. Exempelvis är det så mycket på gång och det finns så mycket konkurrens hos företag att samarbetet varit oersättligt för att kunna skapa intressant innehåll och således nå fram till rätt publik.

Från stadens synpunkt stannar inte klimatarbetet eller den behövliga förändringen vid dess gränser. Eftersom vi nyländska aktörer har så mycket gemensamt, är det naturligt att arbeta för hela regionen och dess gemensamma mål.

Tilläggsuppgifter:

Bekanta dig också med dessa

Nyhet

1.11.2024

Utlysningen av AKKE-finansiering för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna är nu öppen 

Utlysningen av AKKE-finansiering för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna öppnades den 1 november 2024. Ansökan har indelats i två delar: utvecklingsprojekt och beredning av krävande EU-projekt.

Nyhet

28.10.2024

Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland

Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år - eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.

Fler aktuella ämnen