Befolkningen och antalet arbetsplatser ökar också i fortsättningen i Nyland, men det finns stora skillnader inom landskapet
Nyland är också i fortsättningen ett kraftigt växande landskap. I Nylands förbunds färska utredning prognostiseras utvecklingsriktningar för befolkningen och arbetsplatserna ända fram till år 2060. Hur snabb tillväxten är och hur den fördelas mellan Nylands olika regioner kan dock variera i betydande grad under de kommande årtiondena.
– Nyland är en helhet. Även om en stor del av tillväxten sker i huvudstadsregionen, avspeglas huvudstadsregionens dragningskraft även i de övriga delarna av Nyland. Samarbetet mellan kommunerna och samarbetet med landskapet är livsviktigt, konstaterar verkställande direktör Maija Urponen vid Kaupunkitutkimus TA som deltagit i utarbetandet av utredningen.
Utvecklingsutsikterna för befolkningen och arbetsplatserna har utarbetats för Nylands olika regioner och på landskapsnivå. Arbetet innehåller också rekommendationer för hur man kan förbereda sig för scenariernas och projektionernas utvecklingsgångar vid planeringen av markanvändningen och trafiken.
Olika alternativ har beskrivits för utvecklingen av befolkningen och arbetsplatserna
Utvecklingen av befolkningen och arbetsplatserna beskrivs genom två olika scenarier. I ett scenario för snabb tillväxt stärks Nylands konkurrenskraft och produktivitet och ekonomin, arbetsplatserna och befolkningen växer snabbt. Utifrån scenariot för den snabba tillväxten har man utarbetat tre alternativa projektioner:
- Alternativ 0: Befolkningsprognos publicerad av Statistikcentralen år 2024 som förlängts från år 2045 till år 2060. Alternativet har tillämpats endast i befolkningsprojektionerna.
- Alternativ 1: Alternativet med centraliserad tillväxt, där befolkningen och arbetsplatserna ökar i synnerhet i huvudstadsregionen och de närmaste KUUMA-kommunerna.
- Alternativ 2: Alternativet med utvidgad tillväxt, där landskapets tillväxt fortsätter på samma sätt som i alternativ 1, men befolknings- och arbetsplatstillväxten fördelas jämnare till hela landskapet.
I ett scenario för långsammare tillväxt försämras Nylands relativa konkurrenskraft samt ekonomin, antalet arbetsplatser och invånarantalet ökar i långsammare takt. Konsekvenserna av detta scenario för utvecklingen av befolkningen och arbetsplatserna beskrivs med en projektion:
- Alternativ 3: Alternativet med långsammare tillväxt, där befolknings- och arbetsplatstillväxten fördelas på samma sätt som i alternativ 1, men är betydligt långsammare.
Nylands befolkningstillväxt bygger på invandring
I alternativen med snabb tillväxt ökar befolkningen i Nyland med 500 000–600 000 personer, vilket innebär att invånarantalet år 2060 är 2,26–2,36 miljoner personer. I alternativet med långsammare tillväxt är landskapets invånarantal cirka 1,9 miljoner år 2060, vilket innebär att tillväxten under hela prognosperioden skulle vara 140 000 personer.
I alla alternativen bygger befolkningstillväxten på flyttningsrörelsen från utlandet och resten av Finland, eftersom den naturliga befolkningstillväxten minskar och huvudsakligen blir negativ.
I alternativet med utvidgad tillväxt växer befolkningen i en jämn takt i hela landskapet fram till år 2060. I alternativet med centraliserad tillväxt växer endast huvudstadsregionen och KUUMA-regionen, medan befolkningen i västra och östra Nyland minskar. I alternativet med långsammare tillväxt minskar huvudstadsregionens internationella konkurrenskraft, vilket samtidigt leder till att tillväxten mattas av inom hela landskapet.
– I västra och östra Nyland är skillnaderna mellan de olika alternativen för befolkningsutvecklingen stora. I Helsingforsregionen bygger befolkningstillväxten på flyttningsrörelsen från resten av Finland och utlandet som påskyndas av regionens dragningskraft. I huvudstadsregionen finns också agglomerationsfördelar: ju fler olika människor och företag det finns, desto mer är de till nytta för varandra och stärker regionens dragningskraft, konstaterar Urponen.
Befolkningens åldersstruktur kommer att förändras i betydande grad i alla projektionsalternativen. Andelen personer över 60 år ökar och på motsvarande sätt minskar andelen barn och unga. I alternativen med snabb tillväxt innebär invandringen dock att antalet personer i arbetsför ålder växer under hela perioden. I alternativet med långsammare tillväxt börjar antalet personer i arbetsför ålder minska i mitten av 2040-talet.
Tack vare invandringen hålls befolkningens åldersstruktur yngre än i en situation utan invandringen. Den kraftiga ökningen av den äldre befolkningen återspeglas trots det till exempel i servicebehovet och mobiliteten.
Befolkningen i arbetsför ålder och arbetsplatserna fungerar som tillväxtsporre för varandra
I alternativen med snabb tillväxt fortsätter antalet arbetsplatser i Nyland att öka, på samma sätt som det har ökat under de senaste åren. Tillväxttakten blir dock en aning långsammare från och med 2040-talet. I den långsammare tillväxten mattas arbetsplatstillväxten av på 2030-talet och förbyts i nedgång på 2040-talet. Arbetsplatstillväxten som mattas av beror på att den arbetsföra befolkningens tillväxt mattas av, och i alternativet med långsammare tillväxt till slut också på att befolkningen i arbetsför ålder minskar.
I huvudstadsregionen fortsätter arbetsplatstillväxten stadigt i alla alternativen med snabb tillväxt och skillnaden till alternativet med långsammare tillväxt är måttfull. Den utvidgade tillväxten medför ett betydande större antal arbetsplatser i KUUMA-kommunerna. I alternativet med långsammare tillväxt är arbetsplatstillväxten betydligt långsammare och antalet börjar minska före 2060.
I alternativet med utvidgad tillväxt ökar antalet arbetsplatser både i västra Nyland och i östra Nyland. I alternativet med centraliserad tillväxt är tillväxten i östra Nyland större och pågår längre än i västra Nyland. Den långsammare tillväxten innebär i synnerhet att antalet arbetsplatser minskar i båda regionerna.
– Arbetsplatstillväxten syns direkt i befolkningsutvecklingen. Om det finns en möjlighet att få sysselsättning lockar det till att flytta. Och vice versa, utbudet på arbetskraft ökar regionens dragningskraft ur företagens perspektiv, berättar Urponen.
Kommunerna bör förbereda sig för ökningen och minskningen av befolkningen och arbetsplatser
Befolknings- och arbetsplatsprojektionerna erbjuder ett konkret material för planeringen av framtiden på lång sikt, i synnerhet för utvecklandet av markanvändningen, trafiken och infrastrukturen. Den gröna omställningen var ett av specialtemana i arbetet med projektionerna.
– Planläggningen är ett viktigt sätt för kommunerna att möjliggöra tillväxt och livskraft. För boende behövs det ett tillräckligt tomtutbud, men också företagsverksamheten behöver utrymme. Stora investeringar kan innebära överraskande stora behov att utveckla markanvändning, infrastruktur och boende i kommunerna. Utöver tillväxten bör kommunerna också förbereda sig för det alternativ att befolkningen och antalet arbetsplatser minskar. Markanvändningen och planläggningen kräver prognostisering och flexibilitet, säger Urponen.
Resultaten av projektionerna används vid utarbetandet av Nylandsprogrammet som styr landskapets utveckling och VISION-landskapsplanen som fokuserar på teman inom den gröna och rena omställningen. Dessutom används resultaten vid nyländsk intressebevakning. Arbetet betjänar också regionens kommuner och aktörer när det gäller prognostisering av och beredskap för framtiden.
Bekanta dig med publikationen:
Se inspelningen från webbinariet Utsikter på Nylands framtid
Vi presenterade resultaten av Nylands scenarioarbete och befolknings- och arbetsplatsprojektioner på ett webbinarium på finska måndagen den 3 mars.
Ytterligare upplysningar:
Kaupunkitutkimus TA:
Maija Urponen, verkställande direktör, tfn 050 537 8607, maija.urponen@kaupunkitutkimusta.fi
Nylands förbund:
Jouni Suominen
Sakkunnig
jouni.suominen@uudenmaanliitto.fi
Uppföljning av landskapsplanen, MBT-uppföljning (Kuuma-kommunerna). Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Arbete med landskapsplan och utvecklande av landskapsplaneprocessen. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
10.3.2025
Nylands alternativa framtidsbilder och deras konsekvenser skisserades upp i scenarioarbetet
Nylands och Norra Österbottens förbund genomförde tillsammans ett scenarioarbete som skisserar upp landskapens alternativa framtidssyner och deras konsekvenser fram till år 2050. Arbetet hjälper till att styra framtiden mot en önskad riktning.
Nyhet
10.3.2025
Arbetet med VISION-planen som främjar den gröna och rena omställningen har kommit igång – Programmet för deltagande och bedömning framlagt i mars-april
Nylands nya landskapsplan fokuserar på en innovativ grön omställning. Programmet för deltagande och bedömning, som beskriver planens innehåll, mål och hur planen framskrider, är framlagt för kommentarer 10.3–29.4.2025. Även utvecklingsbilderna som beskriver planens teman har publicerats.