Ekologiska förbindelser och konsekvenser för klimatet beaktas i fortsatt planering av direktbanan Esbo–Salo

Direktbanan Esbo–Salo är en del av den planerade snabba tågförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo i området för Esbo, Kyrkslätt, Vichtis, Lojo och Salo. Nylands förbund gav utlåtande om utredningsplanen för banprojektet.
I utredningsplanen som utarbetats av Trafikledsverket har man preciserat den bansträckning som angetts i landskapsplanerna samt utrett banans konsekvenser och kostnader. Enligt förbundet är planen förenlig med landskapsplanen. Det stora projektet har dock både positiva och negativa konsekvenser för bebyggelsestrukturen.
Fyra nya stationer
Projektets positiva konsekvenser är kopplingen mellan regionerna, vilket innebär större pendlingsområden och kommunernas starkare dragningskraft när stationsomgivningarna utvecklas.
Den eventuella direktbanan skulle medföra fyra nya stationer i västra Nyland: Lempola, Vichtis-Nummela, Veikkola och Hista. Direktbanan skulle också frigöra kapacitet för kustbanans närtrafik då de snabba tågen mellan Åbo och Helsingfors skulle flyttas till direktbanan.
– En förutsättning för den hållbara mobiliteten i regionen är att närtågstrafiken mellan Helsingfors och Lojo förverkligas enligt planerna. Också kustbanan bör utvecklas samtidigt, säger trafikplanerare Pasi Kouhia vid Nylands förbund.
Kouhia påminner om att spårtrafiken inte enbart garanterar ett områdes dragningskraft. Det finns en risk att de planerade stationsomgivningarna inte förverkligas på ett önskat sätt eller utvecklas långsamt. Därför ska man vid planeringen av stationsomgivningarna ägna särskild uppmärksamhet åt hur lockande och mångsidiga de är.
Uppmärksamhet åt miljökonsekvenser
Projektets negativa konsekvenser gäller bland annat naturvärden och Nylands ekologiska nätverk på landskapsnivå, det vill säga naturens kärnområden och förbindelserna mellan dem. Banan skulle ha de största konsekvenserna för landskapet och kulturmiljöerna i Esbo och Lojo.
– Ett projekt i stor skala har alltid också negativa konsekvenser. Därför bör man ägna särskild uppmärksamhet åt dem vid den fortsatta planeringen, konstaterar Kouhia.
Enligt Kouhia har man redan i utredningsplanen kunnat svara på en del av projektets negativa konsekvenser. Till exempel när det gäller buller och vibrationer i boendemiljöer har man anvisat bantekniska åtgärder för att minimera olägenheterna.
– I ett bra projekt har man tillräckligt satsat på att samordna olika planeringsteman. Det lönar sig också att ordentligt bedöma konsekvenserna för klimatet, sammanfattar Kouhia.(Du går över till annan tjänst)
Ytterligare upplysningar:

Pasi Kouhia
Trafikplanerare
pasi.kouhia@uudenmaanliitto.fi
Trafikmodeller och ny teknologi inom trafiken, öst- och västnyländska trafikfrågor

Petri Suominen
Trafikplaneringschef
petri.suominen@uudenmaanliitto.fi
Förestår trafikplaneringen, styrning av trafiksystemarbetet, trafikfrågor som överskrider landskapsgränserna
Bekanta dig också med dessa

7.6.2023
Hållbara resekedjor utreddes för första gången i västra och östra Nyland
I utredningen presenteras de viktigaste resekedjorna för hållbar trafik i västra och östra Nyland. Det huvudsakliga färdsättet för resekedjorna är kollektivtrafik eller cykel. Målet är att säkerställa att förhållandena för hållbar trafik och trafiksäkerhet förbättras, särskilt i dessa resekedjor.

1.6.2023
Den historiska Nylandsplanen
Våren förde med sig goda nyheter. Högsta förvaltningsdomstolen fattade sina slutliga beslut om Nylandsplanen, vilket bekräftade de gångna årens arbete. För det första känner man sig nöjd, för landskapsplanen nästan i sin helhet är i den form som fullmäktige godkände år 2020, skriver Ilona Mansikka.