Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök
Nyhet

Färdplan för ett klimatneutralt Nyland har uppdaterats med ett nytt målår 2030 – Klimatarbetet behöver påskyndas

Färdplanen för ett klimatneutralt Nyland har uppdaterats så att den motsvarar klimatmålet som ändrades från år 2035 till år 2030. Man siktar på att uppnå det nya målåret i första hand genom att påskynda verkställandet av färdplanen och att främja det konkreta klimatarbetet.

Landskapsstyrelsen behandlade uppdateringen av utgångsuppgifterna och riktlinjerna för färdplanen i oktober och landskapsfullmäktige antecknade dessa uppdateringar för kännedom vid sitt sammanträde den 13 december.

Prioriteringarna för klimatarbetet har inte ändrats i samband med uppdateringen av färdplanen, men utgångsuppgifterna och riktlinjerna har uppdaterats till behövliga delar. Fem prioriteringar i färdplanen för ett klimatneutralt Nyland 2030 fokuserar på att stävja klimatförändringen och stödja en grön omställning. Den sjätte prioriteringen gäller förstärkta kolsänkor och kompensering.

– Det centrala med tanke på klimatarbetet är att stödja en systemisk förändring och grön omställning. Färdplanen är till sin karaktär sådan att den ger riktlinjer och möjligheter för klimatarbetet. I färdplanen betonas ett starkt samarbete, genomslagskraft och föregångarskap, konstaterar Pia Tynys, ledande sakkunnig i klimatfrågor vid Nylands förbund.

Färdplanens tidsspann på åtta år kräver långsiktigt och aktivt arbete

Kommunernas roll i uppnåendet av klimatmålet är betydelsefull. Merparten av de nyländska kommunerna har ett eget klimatneutralitetsmål, antingen fram till 2030 eller 2035. Hälften av kommunerna har ett gemensamt mål med landskapet. I dessa kommuner bor sammanlagt 85 procent av landskapets invånare.

– Spridning av information om bästa praxis och stödjande av kommunernas klimatarbete har också en stor roll, berättar sakkunnig i klimatfrågor Simo Haanpää.

Nylands mål är att vara en föregångare i stävjandet av klimatförändringen och erbjuda lösningar, som kan skalas både nationellt och internationellt. I detta arbete behövs det också aktörer inom forsknings-, utvecklings- och innovationssektorn samt nyländska företag.

– Valet av en ny riktning och förändringar i verksamheten på systemnivå förutsätter starkt engagemang i målet. Det krävs också ett långsiktigt och aktivt arbete samt tillräckliga investeringar i den gröna omställningen så att målen uppnås, beskriver Tynys.

Nödvändigt med anpassning till klimatförändringen

– Verksamhetsmiljön för klimatarbetet förändras snabbt. Arbetet framskrider och målen hålls oförändrade, även om vi har gått igenom en pandemivåg som testat hela vårt samhälle och en stor geopolitisk förändring, säger Haanpää.

Anpassningen till ett föränderligt klimat är dock lika nödvändig som tyglandet av utsläppen. Det kräver en övergripande granskning av de sätt på vilka man kan mildra de negativa konsekvenserna av klimatförändringen och dra nytta av de positiva. Som ett tecken av en stark vilja när det gäller att ta itu med utmaningarna med anpassningen valdes Nyland nyligen till en föregångarregion inom Europeiska unionens mission om anpassning till klimatförändringen.

– Vi har som mål att starta en regional granskning av klimatanpassningen nästa år. Granskningen baserar sig på den nationella anpassningsplanen för klimatförändring och ansluter sig till det regionala framsynsarbetet som görs för att uppdatera Nylandsprogrammet, berättar Haanpää.

Nylands utsläpp utgör cirka en femtedel av hela Finlands utsläpp

Klimatarbetet baserar sig på en uppföljning av utsläpp som görs av Finlands miljöcentral. Nylands växthusgasutsläpp motsvarar cirka en femtedel av de totala utsläppen i Finlands kommuner. Per invånare är utsläppen i Nyland cirka en tredjedel mindre än det nationella genomsnittet.

Nylands sammanlagda utsläpp har minskat med 28 procent och utsläppen per invånare med 39 procent jämfört med år 2005. Den ökade folkmängden har påverkat utsläppsutvecklingen. År 2021 minskade utsläppen långsammare jämfört med tidigare år.

De mest betydande utsläppskällorna i landskapet utgörs av uppvärmningen av byggnader (sammanlagt 35 %), av vägtrafiken (30 %) och av elförbrukningen (12 %). Klimatarbetet framskrider i olika takt betraktat enligt respektive prioritering. Inom energisektorn minskar utsläppen tydligt i synnerhet tack vare de klimatneutralitetsmål för huvudstadsregionens fjärrvärmeproduktion som uppnås före slutet av 2020-talet.

– När det gäller trafiksektorn är det nya målåret mycket utmanande. Det krävs i synnerhet åtgärder på nationell och EU-nivå samt medborgarnas åtgärder för att lösa denna utmaning, säger Tynys.

Nylands målår för klimatneutralitet ändrades från 2035 till 2030

Tidigare hade Nyland som mål att uppnå klimatneutralitet senast år 2035. Nylands landskapsfullmäktige godkände Nylandsprogrammet som skapar riktlinjer för landskapets utveckling i december 2021. I programmets prioritering om ett miljösmart Nyland ingår ett strängare klimatmål enligt vilket Nyland ska bli klimatneutralt senast år 2030.

Eftersom färdplanen var ny, ansågs prioriteringarna och riktlinjerna fortsättningsvis relevanta. Dessa har uppdaterats av landskapsförbundets sakkunniga. Dessutom har förbundet bett om kommentarer av kommunerna och de viktigaste intressentgrupperna.

Nästa åtgärd är att uppdatera åtgärdsprogrammet för färdplanen för ett klimatneutralt Nyland.

Arbetet med färdplanen har fått finansiering via projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (Canemure) som erhållit finansiering ur LIFE+.

Kolneutraltfinland.fi. Canemure.

Ytterligare upplysningar:

Pia Tynys

Ledande sakkunnig i klimatfrågor

+358 40 149 2244

Nylands klimatarbete, grön omställning, Färdplan för ett klimatneutralt Nyland

Simo Haanpää

Sakkunnig i klimatfrågor

+358 50 525 5706

Anpassning till och stävjande av klimatförändringen, projekten Regions4Climate och Canemure

Nyckelord:

KlimatMiljö