Forskare Sampo Pihlainen bedömer landskapsplanens konsekvenser för kolbindning
Hur minimerar man de negativa konsekvenserna av markanvändningen för klimatet? Och vilka nya verktyg erbjuder planläggningen som stöd för kolbindningen? En färsk rapport presenterar den gällande Nylandsplanens konsekvenser för kolbindning samt ger vägkost för en ny etapplandskapsplan som behandlar teman inom grön omställning.
I rapporten utarbetad av forskare i miljöekonomi, doktor Sampo Pihlainen går man igenom de olika markanvändningskategoriernas roller för kolbindning; bland annat skogarnas viktiga roll som kolsänkor och kollager lyfts fram.
En bra tumregel är att ju mer det finns växlighet i ett område, desto viktigare är det med tanke på kolbindningen. Även bebyggda områden kan vara kolsänkor och kollager, men i genomsnitt tävlar de dock inte i samma kategori som skogar.
Planbestämmelserna i nyckelposition
I rapporten granskas bestämmelser som styr helheten Nylandsplanen ur perspektivet för kolbindning.
Enligt Pihlainen strävar Nylandsplanen efter att beakta målet om att bekämpa klimatförändringen och anpassa sig till den på fyra olika sätt: att styra tillväxten till den befintliga strukturen, trygga naturens mångfald och ekosystemtjänster, stödja förutsättningar för hållbara färdsätt samt att stödja en förnybar, utsläppsfri energi.
− Av dessa kan målet om att styra tillväxten till den befintliga strukturen samt att trygga naturens mångfald och ekosystemtjänster vara särskilt viktigt med tanke på kolbindning, säger Pihlainen.
När det gäller de allmänna planbestämmelserna anser Pihlainen att särskilt bestämmelsen om att främja hållbara lösningar med tanke på stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till den är av betydelse, vilket för sin del främjar bevarandet av skogar.
Pihlainen bedömer också att bestämmelsen om att utveckla region- och samhällsstrukturen så att den stöder sig på den befintliga strukturen är väsentlig med tanke på att säkerställa skogsområden och sammanlänkningen av dem.
Enligt bedömningen finns det även andra bestämmelser i Nylandsplanen som kan minska konsekvenserna av sådan verksamhet som hotar kolbindning, bland annat när det gäller placering av solkraft.
Grönområdena och grönförbindelserna bör beaktas
Trots de positiva elementen finns det enligt Pihlainen också behov av att utveckla landskapsplanen.
− I flera ställen lämnar planbestämmelsernas formuleringar rum för tolkningar och spekuleringar. De använda termerna bör således definieras noggrannare. Att trygga kolbindningen bör också nämnas som ett tydligt mål, så att produktionen av till exempel bioekonomi och förnybar energi inte främjas på kolbindningens bekostnad.
Pihlainen rekommenderar att man allt starkare ska ägna uppmärksamhet åt grönförbindelserna och tryggandet av Helsingforsregionens grönbälte. Det uppmuntras till att fundera på nya trafikledsprojekt för långväga trafik ur perspektivet för kolbindning.
Pihlainen påminner att specialvillkoren för planeringen av områdesanvändningen ofta kräver beslut på nationell nivå.
− Kravet om att bättre beakta kolbindningen skulle kunna ingå till exempel i skogslagen. Dessutom skulle incitament på nationell nivå eventuellt vara mycket viktiga för att stävja förändringar i markanvändningen.
Nya beräkningsverktyg
Att utnyttja nya material och verktyg som producerats av olika forskningsinstitut i planläggningen ger nya möjligheter att identifiera vilka konsekvenser alternativa planlösningar har för kolsänkor och kollager.
− Beräkningsverktyg skapas och till exempel den första versionen av verktyget Hiilikartta har redan publicerats. Med hjälp av verktyget kan man beräkna konsekvenserna av nya planer för kolbindningen, säger Pihlainen.
Hiilikartta(Du går över till annan tjänst) är ett kartbaserat verktyg som innehåller geodatamängder om växtlighetens och jordmånens kollager och kolsänkor för respektive planbeteckning. Verktyget är avsett för bedömning av konsekvenserna av detalj- och generalplaner, och möjligheten att bedöma landskapsplaner utvecklas.
Bekanta dig med rapporten på finska:
Ytterligare upplysningar:
Maria Sirviö
Miljö- och klimatsakkunnig
maria.sirvio@uudenmaanliitto.fi
Skogens mångbruk och kolbindning i anslutning till naturens mångfald och klimatförändring
Familjeledig. Henna Suikkanen är vikarie för Maria Sirviö.
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.