I framtiden växer Nyland, blir mera mångkulturellt och äldre

Nylands färska befolknings- och arbetsplatsprojektioner blickar framåt mot år 2060 och ger kommunerna vägledning för långsiktig planering av markanvändning och trafik.

Landskapets tillväxt har under det senaste årtiondet skett med stark tonvikt på huvudstadsregionen. Samtidigt har den pågående coronapandemin medfört betydande förändringar i och med att människor ivrigt flyttat bort från till exempel Esbo och Helsingfors.

– Önskan att bo så att man har mera plats kan också vara en mera långvarig trend. Framtiden utvisar huruvida denna fortsätter. Även invandringen har minskat, men utvandringen har minskat ännu mera under coronatiden, omtalar forskaren Seppo Laakso, som har gjort den aktuella utredningen för Nylands förbunds räkning.

Laakso betonar ändå att utredningens horisont ligger fyrtio år fram i tiden. Det betyder att det inte är skäl att fästa alltför stor uppmärksamhet vid enskilda variationer, såsom coronan eller recessionen, även om man nu överallt febrilt funderar på dessa saker.

– Vår signal till kommunerna är att det lönar sig att vara beredd på snabb tillväxt genom att möjliggöra tillräcklig planläggning för boende och arbetsplatser med gott läge samt ett välfungerande regionalt trafiksystem. Under tidigare årtionden ledde ju bristen på möjligheter för byggande till att bostadsproduktionen begränsades och därigenom inflyttningen till huvudstadsregionen. Att tillåta en upprepning av det är inte motiverat, konstaterar Laakso.

På områden där tillväxten däremot förutses bli långsam eller där trenderna vänder nedåt är det viktigt att välja hur den ringa tillväxten ska inriktas och att noga överväga nya lanseringar samt begränsa deras kostnader.

– Även om man i byggandet i kommunerna har betoning på de närmaste åren borde det ännu på tjugo års sikt finnas genomförbara planer och på fyrtio års sikt planer för tillväxtens olika inriktningar. Hur man idag avgör frågor om markanvändning och trafik får konsekvenser långt in i framtiden, till och med på över hundra års sikt, säger Laakso.

Befolkningen växer, blir mera mångkulturell och gråare

Folkmängden i Nyland ökar i alternativen med snabb tillväxt från 1,7 miljoner invånare till 2,3 miljoner fram till år 2060. I alternativet med långsammare tillväxt ökar folkmängden inte över 2 miljoner.

Befolkningen fortsätter emellertid att bli i genomsnitt äldre, och det gäller alla delar av Nyland. År 2060 är redan en tredjedel av nylänningarna över 60 år gamla, till och med i alternativet med snabb tillväxt.

– En typisk singel är redan nu över 70 år gammal, inte en person under 25 års ålder, och bor rymligare. Det inverkar också på framtida boendeformer och service i och med att det finns allt fler förmögna pensionärer, påpekar Laakso.

Den nyländska befolkningstillväxten bottnar närmast i invandring antingen från andra delar av Finland eller direkt utomlands ifrån. I framtida planläggning bör man följaktligen fästa allt större uppmärksamhet vid de behov som en alltmer mångkulturell befolkning har.

Antalet arbetstillfällen börjar minska

I alternativet med snabb tillväxt fortsätter arbetstillfällena att öka i Nyland, men ökningen mattas av på 2040-talet då ökningen inom den arbetsföra delen av befolkningen försvagas. I alternativet med långsammare tillväxt mattas arbetsplatstillväxten av redan tidigare och förbyts i nedgång på 2040-talet.

– I fråga om arbetstillfällen finns det stora marginaler i prognoserna, som följer befolkningsutvecklingen. Brytningen inom energiproduktionen leder till ökad efterfrågan på produkter och anläggningar som man är skicklig på i Finland. Framför allt alternativet med den snabbaste tillväxten bygger långt på de möjligheter som koldioxidsnål energiproduktion ger, berättar Laakso.

Distansarbete och multilokalt arbete fortsätter rätt så säkert att bli vanligare också efter coronan. Multilokalt arbete kan man göra till exempel på kontoret, i trafiken, hemma eller i sin andrabostad.

En hel del nya bostäder behövs

I alternativen med snabb tillväxt ökar bostadsbeståndet med nästan hälften fram till år 2060. Till och med i alternativet med avmattad tillväxt sker det en ökning på ungefär en tredjedel. Att bostadsbeståndet ökar drivs fram av befolkningstillväxten och av det rymligare boende som är förknippat med att befolkningen blir äldre.

– Det nyländska bostadsbeståndet borde alltså växa kolossalt mycket under årtiondena härnäst, men är en så stark tillväxt ens möjlig? Kommunerna har visserligen beredskap att planlägga också för de behov som sammanhänger med en snabb tillväxt, men särskilt i huvudstadsregionen kan det bli ont om attraktiva byggplatser med god nåbarhet. Det kan leda till att en del av tillväxten sipprar ut till kranskommunerna, österut och västerut, menar Laakso.

Beståndet av kontorslokaler förändras ganska lite i alla tillväxtalternativ. Det byggs nya kontor, men beståndet ökar inte nödvändigtvis, eftersom gamla lokaler rivs eller konverteras till andra funktioner. De bästa lägena för kontor frodas på ställen som är nåbara.

Det förutses att volymen av affärslokaler ökar med högst en tredjedel fram till år 2060. Tillväxten bygger på en ökning inom tjänstesektorn på bekostnad av varuhandeln. Den offentliga servicens byggnadsbestånd växer i alla alternativ med 15–30 procent beroende på den demografiska utvecklingen.

Utredningen tar sikte på år 2060

I utredningen beskrivs alternativ för befolknings-, arbetsplats- och bostadsbestånds- samt lokalbeståndstillväxten i Nyland fram till år 2060. Utgångspunkt för utredningen är inte landskapets, regionernas eller kommunernas egna tillväxtmål, utan alla områden behandlas utifrån enhetliga kriterier.

Projektionerna bottnar i två skilda scenarier för den nyländska regionekonomin. Enligt det första scenariot stärks Nylands konkurrenskraft, och den relativt snabba ekonomiska tillväxten fortsätter. Enligt det andra scenariot mattas tillväxten i Nyland av.

På basis av scenarierna har man utformat tre alternativa projektioner som avviker från varandra i fråga om vart produktionen, arbetstillfällena och befolkningen lokaliseras. Projektionerna ger varje område i Nyland ett intervall inom vilket tillväxten väntas ske under de kommande årtiondena.

• Alternativ 0: Nylands relativt snabba ekonomiska tillväxt fortgår; befolknings- och arbetsplatstillväxten koncentreras till huvudstadsregionen och de närmast liggande Kuuma-kommunerna, såsom på 2010-talet.
• Alternativ 1: Nylands relativt snabba ekonomiska tillväxt fortgår; befolknings- och arbetsplatstillväxt sker i alla nyländska centrum.
• Alternativ 2: Den ekonomiska tillväxten och arbetsplats- samt befolkningstillväxten saktar av, och med avseende på demografiska förändringar utjämnas skillnaderna mellan regionerna i Nyland.

Material:

• Utredning: Alternativ för tillväxten i Nyland: Befolknings- och arbetsplatsprojektioner samt uppskattningar av förändringar i bostads- och lokalbeståndet (pdf på finska)
• Dessutom finns det Exceltabeller med projektionsinformation på kommun- och regionnivå för kommunernas eget bruk. 

Upplysningar:

Forskare Seppo Laakso, Kaupunkitutkimus TA, tfn 050 097 0082, seppo.laakso@kaupunkitutkimusta.fi

Planerare Jouni Suominen, Nylands förbund, tfn 040 543 5951, jouni.suominen@uudenmaanliitto.fi

Planläggningschef Ilona Mansikka , Nylands förbund, tfn 040 524 9186, ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi