Gå till innehåll
Sök
Artikel

Klimatansiktet Anna Sjövall: I klimatarbete krävs samarbete och att man bjuder på sig själv

Anna Sjövall jobbar på Grankulla stad som samordnare av klimat- och resurssmarthetsarbetet och som miljöexpert. Hon har arbetat med klimatfrågor vid ett antal städer sedan 2010. Sjövall berättar i denna artikel om sitt arbete och om klimatarbetet i Grankulla.

Hurdana klimatmål har Grankulla?

Grankulla har som mål att vara en klimatneutral stad år 2035. Utöver målet att bli klimatneutralt på sitt område har man som mål bland annat att reducera konsumtionsrelaterade klimatutsläpp och förbrukningen av naturresurser till en globalt hållbar nivå. Till exempel då det gäller mat är målsättningen den att förbrukningen av animaliska produkter halveras fram till år 2035. Arbetet med klimatfrågor och hållbar utveckling styrs av en färdplan om resurssmarthet som fullmäktige antog år 2020.

Vad är aktuellt just nu i klimatarbetet i Grankulla?

Staden bytte i början av år 2021 ut den el som köps från nätet mot vindkraftsproducerad el, vilket kalkylmässigt minskade våra utsläpp med cirka 6 procent. Dessutom ska lamporna i stadens gatu- och utebelysning bytas ut mot LED-lampor. Vi har utarbetat en tioårs energieffektivitetsplan som syftar till en 25 procents minskning av energiförbrukningen i stadens byggnader fram till år 2035. Staden har satt igång med genomförandet av de första energieffektivitetsprojekten dit bland annat ishallen hör.

I Grankulla och Träskända noterades i preliminära data för år 2020 att utsläppen per invånare sjönk till under 3 tCO₂. Vad tänkte du när du hörde det?

Jag var lite förvånad, men på ett positivt sätt, då jag hörde de färska utsläppsuppgifterna. Det var genast flera frågor som slog mig. Vad allt kan detta bero på? På vilket sätt skulle helhetsbilden förändras om man beaktade de utsläpp som bottnar i konsumtion, det vill säga livsstilen? För närvarande framgår nämligen de konsumtionsrelaterade utsläppen inte av utsläppskalkylen.

Förbränningen av stenkol var år 2020 rekordlåg i fjärrvärmeproduktionen. Det som bidrog till den minskade förbrukningen av stenkol var att man år 2020 tog i bruk en biobränslepanna i Stensvik i Esbo och att man använde mera naturgas. Coronapandemin betydde att särskilt utsläppen från trafiken minskade. Jag tänkte också på hur man framdeles skulle lyckas hålla trafikutsläppen på samma nivå och ännu få dem att minska. För trafikens del behöver man i Grankulla se en 90 procents utsläppsminskning för att uppnå klimatneutralitet.

Ett litet orosmoment är att informationen om utsläppsdata kan ge invånarna och människorna en alltför positiv bild av det som skett och det som ännu återstår att göra. Man måste också väga säga vilka utmaningar det finns i klimatarbetet. Jag ser det som önskvärt att staten tillgrep betydligt kraftfullare styrning av klimatarbetet då det gäller beskattning, stödpolitik och planläggning. Staten borde i genomförandet av hållbarhetsomställningen ha återuppbyggnaden efter krigen som modell.

Grankulla har utformat en färdplan om resurssmarthet där ett av målen är att Grankulla globalt sett ska vara en modellstad för en ansvarsfull livsstil. Vilken roll spelar staden där?

Vi vill vara föredömliga. Staden ska verka som ett opartiskt föredöme och påverkare mellan olika instanser och tjäna dem. Man ska samarbeta med invånarna, företag och föreningar.

Vår uppgift är också att uppmuntra och stödja särskilt invånarna att gå in för en hållbar livsstil.  Ett exempel på det är projektet Graniacceleratorn. Där har invånarna fått upprätta sin individuella färdplan för en hållbar livsstil fram till år 2030. De har med hjälp av ett pussel fått välja åtgärder som motsvarar klimatgärningar av olika storlek. En månad efter workshoppen mäts invånarnas utsläpp på nytt. Med olika slags morötter har man uppmuntrat stadsborna att pröva på en mera hållbar livsstil.

Hurdan betydelse har tvärkommunalt samarbete i klimatarbetet?

Samarbete är enligt min mening a och o. I huvudstadsregionen finns det långa och starka traditioner då det gäller samarbete. Även Helsingforsregionens miljötjänster HRM deltar i samarbetet som en mycket central aktör. En liten kommun har begränsade resurser, så vi är verkligt tacksamma för samarbetet. Det är ett stort psykologiskt stöd och nyttan är avsevärd. Man känner att det finns kolleger i varje kommun.

Kommunerna har väldigt likadana utmaningar. Det är viktigt att dela och lyfta fram dem. Genom att samarbeta är det lättare för oss att driva ärendena vidare. Ett litet tävlingselement förekommer också. Så exempelvis utmanade Esbo oss att bli en Rättvis handel-stad, och vi gick med där.

Vilken typ av frågor har du lagt märke till i klimatarbetet under de senaste tio åren?

Klimatarbetet har utvecklats ofantligt, eftersom medvetenheten har ökat och man har höjt målet. Under de senaste fem åren har man fått större resurser för det här arbetet. Nuförtiden förstår man redan bättre att klimatarbete inte något separat från andra frågor. I och med att den globala klimatmedvetenheten har ökat har också de psykologiska förutsättningarna för arbetet förbättrats. Man har lärt sig mycket på tio år.

När jag har arbetat med klimatfrågor har jag lärt mig vilken stor roll som spelas av människorna, enskilda aktörer och samarbetet. Det är viktigt att man får människor att bli intresserade och att delta på ett personligt plan. Det är ett arbete som man inte kan göra per e-post. I det här arbetet måste man bjuda på sig för att få andra att gå med.

Det behövs också tålamod och långsiktighet i klimatarbetet. Man får inte nödvändigtvis igenom sina förslag på tredje gången, utan ibland kan det krävas till och med fem eller sex försök för att driva igenom något! Förändringarna är inte alltid så snabba, men om man har tålamod kan det hända att de går igenom.

Nyckelord:

Klimat
Alla nyheter