Klimatförändring utmanar samhällets hållbarhet inom olika sektorer – bedömning av klimatrisker för företag är av större betydelse
Vilka konsekvenser har anpassningen till klimatförändring för företag och vilka ekonomiska konsekvenser har klimatförändringen för företag? Till exempel dessa teman diskuterades under ett kick off-evenemang som ordnades för pilotföretag inom projektet Klimathållbart Nyland som vision (VILKKU) i slutet av maj. Förutom klimatförändringens framskridande har händelserna under de senaste åren, såsom coronapandemin och det ryska invasionskriget i Ukraina, ökat osäkerheten i företagens omvärld.
Till följd av det förändrade klimatet kommer näringslivets risker att öka också i Nyland.
Till följd av det förändrade klimatet kommer näringslivets risker att öka också i Nyland. Ur det nyländska näringslivets synvinkel är de viktigaste klimatriskerna i synnerhet översvämningar och stormar, som kan orsaka långvariga störningar i industriproduktionen.
I rikstäckande skala är de betydande sektorerna i Nyland oljeprodukter, kemisk industri, byggverksamhet, partihandel, flygtrafik, informations- och kommunikationstjänster, finans- och försäkringsverksamhet, yrkesverksamhet, vetenskaplig och teknisk verksamhet samt konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet. Den största klimatpåverkan på Nylands industri och handel är dock sannolikt indirekt.
Extrema väderfenomen runt om i världen, såsom stora skogsbränder och översvämningar, är exempel på hur återverkningarna av klimatförändringen kan förändra företagens omvärld också i Nyland. De kan leda till störningar i leveranskedjan, till exempel när det gäller tillgången på råvaror och energi.
Växande behov av att bedöma företagens klimatrisker
Den gröna omställningen har ökat mängden både privata och offentliga investeringar samt finansiella flöden som en del av Europeiska unionens mål(Du går över till annan tjänst) om att nå klimatneutralitet senast 2050. För företagen har detta inneburit en ökande informationsskyldighet om hållbar affärsverksamhet samt en ökande skyldighet om enhetlig transparens, såsom EU:s taxonomi och rapportering om företagsansvar (CSRD).
Dessutom har direktivet om företagsansvar för stora företag (CSDDD) antagits under våren. Det skapar nya skyldigheter att ta hänsyn till även leveranskedjornas påverkan på miljö och mänskliga rättigheter. Syftet med informationsskyldigheter om hållbarhet är att öka företagens förståelse och medvetenhet om de risker som de exponeras för, om möjligheter samt om konsekvenser av deras egen verksamhet och sammankopplingar. Detta stöder företagen också i riskhantering och stärker förutsättningarna för en hållbar affärsverksamhet.
Klimatförändringen påverkar redan i dag många företags affärsverksamhet och produktionsförmåga för olika produkter och tjänster.
Klimatförändringen påverkar redan i dag många företags affärsverksamhet och produktionsförmåga för olika produkter och tjänster. I framtiden kan dessa effekter inträffa allt snabbare. (se EEA 2024, Surminski et al. 2018). Klimatrisker påverkar ett företags affärsverksamhet inom många olika områden, och de kan påverka olika delar av företagets värdekedja. De mest typiska klimatriskerna framträder i företagets centrala affärsområden, genom leveranskedjor eller som kundernas och investerarnas krav eller som övergångsrisker genom skärpning av lagstiftningen (se Cameron et al. 2018, Gustafsson et al. 2022).
Klimatriskerna kan påverka nästan alla aspekter av ett företags företagsklimat samtidigt (Patnaik & Fabrizio 2023), men de kan också skapa nya affärsmöjligheter för ett informerat företag (Bui & de Villiers 2017). Företagen deltar i produktion och underhåll av många funktioner och infrastruktur som är kritiska för samhället, och därför ska den privata sektorns riskhantering och anpassning utvecklas och stödjas i närmare samarbete med den offentliga sektorn.
Nytt klimatriskverktyg hjälper företag att identifiera och bedöma klimatrisker
I VILKKU-projektet utvecklar Helsingfors universitet ett nytt slags klimatriskverktyg som kan användas för företags sårbarhets- och anpassningsanalys samt för att stödja en regional anpassningsanalys. Utvecklingen av företagens klimatriskverktyg inleddes tillsammans med pilotföretagen i projektet vid ett kick off-evenemang som arrangerades i slutet av maj.
Syftet är att identifiera hur Nylands företag exponeras för och hur sårbara de är för konsekvenserna av klimatförändringar.
Syftet är att identifiera hur Nylands företag exponeras för och hur sårbara de är för konsekvenserna av klimatförändringar så att företagen bättre kan prioritera klimatrisker och vidta kostnadseffektiva anpassnings- och beredskapsåtgärder i fortsättningen. Samtidigt är målet att minimera spridningen av konsekvenserna till andra delar av samhället och eventuella ekonomiska skador och effekter på människors hälsa och välbefinnande.
Ett tiotal nyländska företag från fyra sektorer är involverade i utvecklingsarbetet. Projektet kommer att avslutas 2026, varefter det klimatriskverktyg som utvecklats i projektet också kan tillämpas på andra företag, sektorer och regioner.
Författare:
Päivi Tikkakoski, doktorand, Helsingfors universitet
Salla Siivonen, projektchef, Nylands förbund
Aino Tuominen, studerande, Helsingfors universitet
VILKKU-projektet stärker Nylands förmåga att anpassa sig till klimatförändringen
Inom projektet utarbetas Nylands första regionala klimatriskanalys och anpassningsplan. I det gemensamma projektet mellan Nylands förbund och Helsingfors universitet granskar man också risker som orsakats av klimatförändringen ur det nyländska näringslivets synvinkel.
Projektet har fått finansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. I projektet deltar Nylands förbund och Helsingfors universitet.
Bui, B., & de Villiers, C. (2017). Business strategies and management accounting in response to climate change risk exposure and regulatory uncertainty. The British Accounting Review, 49(1), 4–24. https://doi.org/10.1016/j.bar.2016.10.006(Du går över till annan tjänst)
Cameron, E., Harris, S. & Prattico, E. (2018). Resilient Business, Resilient World: A Research Framework for Private-Sector Leadership on Climate Adaptation.
European Commission (COM (2019) 640 final). The European Green Deal. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:b828d165-1c22-11ea-8c1f-01aa75ed71a1.0002.02/DOC_1&format=PDF(Du går över till annan tjänst)
European Environment Agency, EEA (2024). European Climate Risk Assessment. EEA Report 01/2024. https://www.eea.europa.eu/publications/european-climate-risk-assessment(Du går över till annan tjänst)
Gustafsson, M.-T., Rodriguez-Morales, J. E., & Dellmuth, L. M. (2022). Private adaptation to climate risks: Evidence from the world’s largest mining companies. Climate Risk Management, 35, 100386-. https://doi.org/10.1016/j.crm.2021.100386(Du går över till annan tjänst)
Patnaik, S. & Fabrizio, K. 2023. A new framework for how firms can manage climate risks. Center on Regulation and Markets at Brookings.
Surminski, S., Di Mauro, M., Baglee, J. A. R., Connell, R. K., Hankinson, J., Haworth, A. R., Ingirige, B., & Proverbs, D. (2018). Assessing climate risks across different business sectors and industries: an investigation of methodological challenges at national scale for the UK. Philosophical Transactions of the Royal Society of London. Series A: Mathematical, Physical, and Engineering Sciences, 376(2121), 1–34.
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
12.12.2024
Avstående från kol inom fjärrvärmeproduktionen sänkte Nylands växthusutsläpp år 2023
Nylands växthusutsläpp har sjunkit med 15 procent från året innan, visar förhandsuppgifterna från Finlands miljöcentral. Den huvudsakliga orsaken till de minskade utsläppen är åtgärder som vidtagits inom energisektorn. Bakom den positiva utvecklingen i Nyland ligger särskilt att fjärrvärmeproduktionen har blivit renare och den nationella utsläppskoefficienten för elproduktion har minskat.
Nyhet
10.12.2024
Landskapsfullmäktiges beslut den 10 december
Nylands landskapsfullmäktige sammanträdde tisdagen den 10 december i Helsingfors stads fullmäktigesal. På sammanträdets föredragningslista fanns bland annat ärendet om budgeten och verksamhetsplanen för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2027.