Månadens klimatansikte Johanna Kuusisto jobbar för synligt klimatarbete
Johanna Kuusisto arbetar som klimatprogramchef vid Kervo stad. I Kervo och Träskända arbetar man för att utveckla arbetsformer som stöder såväl klimatledarskap som åtgärdsprogram och som dessutom utnyttjar Klimatvakten (Ilmastovahti).
Titta på videon där Kuusisto på finska berättar om sitt arbete, stadens klimatmål och det som just nu är aktuellt i Kervos klimatarbete. Nedan berättar hon mera detaljerat om utvecklandet av Klimatvakt-tjänsten som är under arbete.
Hur fick Klimatvakten sin början?
Ett år tillbaka höll Träskända stad på att färdigställa sin vägplan för resursvisdom och Kervo var igång med att inleda arbetet för en hållbar klimat- och handlingsplan. Vi saknade något sådant i vårt arbete som kunde leda till samverkan och att olika intressegrupper verkligen förbinder sig till åtgärder och en smidig rapportering istället för att planerna bara finns på papper.
Tillsammans med representanter för Träskända stad var vi med i Kuuma-regionens klimatgrupp, där miljöministeriets ansökningsomgång för kommunala klimatprojekt kom upp. I vår diskussion kom det fram hur ”snärtig” klimatvakt Helsingfors i själva verket har. I samråd ansökte vi om stöd för vårt eget projekt, som gick ut på att vi skulle kunna ta i bruk en egen klimatvakt i Kervo och Träskända. I projektet medverkar även städerna Vanda och Helsingfors, och vi utvecklar verksamheten utgående från Helsingfors klimatvakt.
Varför utvecklar ni Klimatvakten?
Vi hoppas att det här leder till att stadens olika branscher förbinder sig till åtgärder som är klimat- och resurssmarta och som allmänt sett ger rapporteringen betydelse. Målet är att en sådan teknisk lösning står till förfogande som kan användas för olika åtgärdsplaner och också frigöras för andra sammanhang. Som bäst håller vi på med att välja en teknisk utförare och vi strävar efter att ta tjänsten i bruk innan sommaren 2021. Vid sidan om utvecklar vi i samarbete med sakkunniga en verksamhetsmodell för utnyttjandet av Klimatvakten.
Med nya verktyg kan vi göra rapporteringen till en fastare del av verksamheten. Kommuninvånare kan också enklare följa med hur genomförandet av åtgärderna framskrider. Tekniken gör det möjligt för dem att i framtiden föreslå åtgärder eller föra diskussion om vilka resultat som önskas.
Vilka utmaningar har ni haft? Och vad har fungerat väl?
Upphandlingen av Klimatvaktens tekniska utförande tycker jag har varit en verklig utmaning. Vi stod inför början på något nytt, men genom att kombinera kunskapsområden inom staden har vi kunnat föra upphandlingsprocessen vidare. Min åsikt är att samarbetet har löpt verkligen väl, såväl med IT-kunniga i Träskända som övriga anställda vid staden. Nya idéer för fortsatt samverkan har också fötts.
Hur kan andra kommuner dra nytta av arbetet ni gjort?
Vi samlar ihop material så att de övriga kommunerna inte behöver starta från noll, ifall de vill fundera på att ta i bruk en liknande tjänst. Vi kommer att öppna upp för olika möjligheter som kan jämföras av andra kommuner.
Tillgången på material kan följas upp via webbplatsen för Kervo stads klimatvakt (på finska) eller genom att senast i augusti fråga oss som varit med, ifall man inte annars stöter på det. Vi planerar ett infomöte i augusti.
Underlättar Klimatvakten kommunernas rapporteringsskyldigheter kring klimatarbetet?
Åtminstone till en del. Klimatvakten hjälper till i uppföljningen av hur åtgärderna genomförts, men det är upp till gränssnittslösningarna hur automatiserad rapporteringen kan bli. Klimatvakten omfattar mätare för olika åtgärder och till en början uppdateras deras värden ännu manuellt.
För närvarande förs all data som ska rapporteras in i systemen för hand, men det är möjligt att verkställa gränssnittslösningar. Vi följer kommunernas energieffektivitetsavtal (KETS) och åtgärdsplanen för hållbar energi och ett hållbart klimat (SECAP) och ger rapporter om våra åtgärder i anslutning till dem.
Hur har coronan påverkat utvecklandet av Klimatvakten?
Vi planerade projektet för ett år sedan och den dåtida synen på världen och världens gång var ju då mycket annorlunda, eftersom ingen kunde förutse coronaviruset. Pandemin i sig har inte påverkat projektet i stort. Den tekniska utvecklingen under coronans tid och sättet hur folk använder olika program, har tagit stora steg framåt under året som gått. I sin helhet har detta varit bra för projektet, men är kanske också en av grundorsakerna till upphandlingssvårigheterna.
Klimatarbetets betydelse har inte minskat under det senaste året. Det känns som om vi fortfarande håller på med något som är viktigt.
Bekanta dig också med dessa
Artikel
14.12.2023
Workshoppar som stöd för organiserat klimatarbete i Lovisa
Lovisa har förbundit sig till klimatarbetet och har som mål att bli en klimatneutral stad senast 2035. Hösten 2023 ordnades tre workshoppar med drygt 30 deltagare, där man kartlade det klimatarbete som görs inom olika sektorer.
Nyhet
11.10.2023
VILKKU-projektet stärker Nylands förmåga att anpassa sig till klimatförändringen
Trots aktiva åtgärder för att begränsa klimatförändringen förändras Nylands klimat under de kommande årtiondena. Syftet med projektet Klimathållbart Nyland som vision (VILKKU) har varit att producera Nylands första regionala klimatriskanalys och anpassningsplan. I det gemensamma projektet mellan Nylands förbund och Helsingfors universitet granskar man också risker som orsakas av klimatförändringen ur näringslivets synvinkel i regionen.