Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år – eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.
En utredning publicerad av Nylands förbund ger ny information om möjligheterna och utmaningarna med grön omställning i Nyland. Den erbjuder också rekommendationer för utarbetandet av ny landskapsplan och nytt landskapsprogram.
Storskaliga projekt möjliggör och förutsätter även ofta att växande energi används, produceras, överförs och lagras såväl i landskapet som utanför det.
− För styrningen av dessa överkommunala projekt behövs landskapsplanen och regionalt samarbete för utvecklingsarbetet, säger miljösakkunnig Tanja Lamminmäki från Nylands förbund.
Den största delen av Nylands energibehov täcks emellertid med lokala och småskaligare lösningar, och de tas ofta fram i den kommunala planläggningen.
− Kommunerna och branschens aktörer har bidragit med värdefull information via intervjuer, workshops och enkäter. Detta har lett till ökad förståelse och gjort den gröna omställningen konkretare i Nyland, Lamminmäki för här fram sitt tack.
Mot renare energi
Främjandet av ren omställning är en av de viktigaste målsättningarna såväl nationellt som på EU-nivå. Den gröna omställningen skapar ny teknologi, som påskyndar övergången från fossila energiformer. Samtidigt sparar åtgärderna på energi, förbättrar luftkvaliteten och tryggar leveranssäkerheten.
Även Nyland eftersträvar klimatneutralitet senast 2030. Detta kräver betydande investeringar i ren teknologi och projekt kring grön omställning.
− Att skapa något nytt är dock inget värde i sig. Det är viktigt att begrunda hur vi kan utnyttja det som redan finns, exempelvis genom att sätta till solpaneler på tak eller att ta i bruk industriområdena på ett nytt sätt, säger Lamminmäki.
På grund av omväxlande väderleksförhållanden, behövs många olika energikällor och överföring, omvandling och lagring av energi. På andra sidan av ren energiproduktion ligger energibesparingen: vi ska helt enkelt minska på konsumtionen.
Dialog och värdeval
Projekt för grön omställning är ofta omfattande och överskrider kommungränser. Utvecklingen går nu också framåt i hisnande fart och prognostisering är nu mödosamt.
− Dialog och stärkt samarbete mellan kommun, energibolag och övriga aktörer är speciellt viktigt, betonar Lamminmäki.
Nya projekt leder oundvikligen till olika värdeval. Ett viktigt specialvillkor för utvecklingen är att stärka naturens mångfald och att bruka naturresurser hållbart.
− För att den gröna omställningen ska vara verklig, ska projektet också vara genomfört på ett hållbart sätt. Att röja skog för solenergi representerar inte nödvändigtvis hållbarhet. Därför är det skäl att noga överväga vilket projekt ämnar sig för vad, konstaterar Lmminmäki.
På det hela taget är projekt för grön omställning förknippade med en hel del konflikter och de kan leda till många olägenheter på lokal nivå. I utredningen har projekten delats in i fem olika huvudtyper. Skalan, kraven och miljöolägenheterna är exempel på varierande faktorer.
Granskade huvudtyper av projekt för grön omställning (bilden på finska): 1) Områden i anslutning till utrymmeskrävande energiproduktion, 2) Objekt i anslutning till energiproduktion, -omvandling och -lagring, 3) Intensiv energiförbrukning, 4) Förbindelsebehov – överföringsnät och förbindelser för energi och 5) Cirkulär ekonomi och landmassor. Projekten har fått en närmare beskrivning med separata projektkort, och de ingår som bilaga till rapporten.
Mest lämpliga områden
Det finns ställen i Nyland, som passar ypperligt för projekt med temat grön omställning. Å andra sidan finns det platser som helt enkelt inte är lämpliga för nya projekt. Fyra olika områdestyper har identifierats i utredningen.
− Områden som lämpar sig väl för projekt är exempelvis industri- och lagerområden i närheten av nuvarande, eller nya logistik- och energinätverk. Eventuella områden är bland annat tätorts- och arbetsplatsområden beroende på tänkbara olägenheter som uppstår, samt verksamhetens potentiella skala, berättar Lamminmäki.
Exempel på områden som ska undvikas är frilufts- och rekreationsområden och miljöer i dåligt skick, såsom även skyddsområden som inte alls lämpar sig för ändamålet.
På kartan över de mest potentiella områdena i Nyland som är lämpliga för projekt kring grön omställning syns de på platser som är lätt tillgängliga och nåbara för nätverk. Områden med kompetent arbetskraft och områden där logistiska förbindelser och energiöverföringsnät skär in i varandra är särskilt potentiella.
− Särskilt lämpliga med tanke på transporter inom väteindustrin, den tunga industrin och för vissa lösningar inom cirkulär ekonomi är hamnarna. Även internationellt, påpekar Lamminmäki.
Planläggningen på landskapsnivå stöder omställningen
I utredningen ingår en granskning över hur de nuvarande landskapsplanerna motsvarar markanvändningsbehoven i anslutning till grön omställning. Samtidigt övervägs hurdana uppdateringsbehov infrastruktur och olika projekttyper förutsätter av den nya landskapsplanen. Sådana är solenergi och cirkulär ekonomi i industriell skala.
I stort sett är de i Nyland gällande landskapsplanebeteckningarna och planeringsbestämmelserna sådana att de med tanke på den gröna omställningen inte behöver stora ändringar.
− Den nuvarande Nylandsplanen är flexibel, allmän och tål tid. Med samma tankegång utarbetas en ny etapplandskapsplan som betonar teman kring grön omställning, säger Lamminmäki.
Enligt utredningen finns inte heller alls behov för nyslags planbeteckningar. Beteckningar och bestämmelser kan dock uppdateras för den gröna omställningens behov, exempelvis i anslutning till energinätverk eller solenergi. Det kan visa sig vara behövligt att identifiera potentiella kluster för grön omställning och profilera dem i planbeskrivningen och exempelvis kartbilagor utan laga verkan.
Bekanta dig med utredningen (på finska):
För genomförandet av utredningen har Miljöministeriet beviljat behovsprövat statsbidrag för främjandet av investeringsprojekt med grön omställning som tema. Utedningen har sammanställts av Ramboll.
Ytterligare upplysningar:
Tanja Lamminmäki
Miljösakkunnig
tanja.lamminmaki@uudenmaanliitto.fi
Konsekvensbedömning, naturtillgångar, marksubstanser och vattenärenden bl.a. i VISION-planen. Områdesansvar vid landskapsplanläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby
Bekanta dig också med dessa
Artikel
29.4.2026
Energin och banorna väckte diskussion på informationsträffarna om VISION-planen
Energi- och trafiklösningar betonades på vårens informationsträffar om VISION-planen som hölls på olika håll i Nyland. Särskilt småskalig kärnkraft, solkraft och nya banprojekt väckte livlig diskussion bland kommuninvånare och regionala aktörer.
Nyhet
11.3.2026
Flera utredningar har färdigställts som stöd för beredningen av VISION-planen
Den nya etapplandskapsplanen, som fokuserar på teman inom den gröna omställningen, utarbetas 2024–2027. Under utkastfasen har flera utredningar som tagits fram eller beställts av Nylands förbund färdigställts som stöd för planen.
Nyhet
11.3.2026
VISION-planen i fokus – informationsträffar om landskapsplanen fortsätter i april
Vilka förändringar innebär den nya landskapsplanen för kommunerna i Nyland – och hur påverkar de din vardag? Välkommen att lära dig mer om och ställa frågor om utkastet till VISION-planen vid webbinariet i mars och de regionala träffarna i april.
Nyhet
11.3.2026
VISION-planen påskyndar den gröna omställningen i Nyland – planutkastet framlagt i mars–maj
Den nya landskapsplanen visar hur framtidens energilösningar, stora trafikprojekt och koncentrationer inom den gröna omställningen kan samordnas med miljön och naturvärdena i det tätt befolkade Nyland. Planutkastet hålls framlagt 11 mars–8 maj 2026 på Nylands förbunds webbplats.