Nylands dragningskraft fortfarande i sin egen klass
I Finland har befolkningstillväxten och flyttningsrörelsen allt starkare koncentrerats till några centralorter med dragningskraft. I fjol växte befolkningen endast i fem landskap: Nyland, Birkaland, Egentliga Finland, Norra Österbotten och Österbotten.
I Nyland har befolkningstillväxten redan länge varit snabbare än i övriga delar av landet. I och med det stora flyttningsöverskottet förutspås det att den kraftiga tillväxten fortsätter också i framtiden. Enligt Statistikcentralen var Nylands officiella folkmängd 1 733 033 invånare i slutet av år 2022. Ökningen från året innan var 18 292 invånare. Folkmängden har ökat snabbare än detta endast två gånger tidigare.
Folkmängden i Esbo ökade rekordartat
Bland de nyländska kommunerna ökade folkmängden speciellt snabbt i Esbo där folkmängden ökade med 8 142 personer. Ökningen var både kvantitativt och relativt den snabbaste i hela Finland och den största i Esbo på över 70 år.
I Nyland har befolkningstillväxten inte fördelat sig jämnt inom landskapets gränser, utan den har koncentrerat sig kraftigt till huvudstadsregionen och delar av Helsingforsregionens kommuner. Speciellt huvudstadsregionen lockar människor till studier och arbetsmarknaden, men även tjänsterna och det urbana livet är lockande faktorer.
Flyttningsrörelsen från andra delar av Finland till Nyland var åter positiv
Den naturliga befolkningstillväxten i Nyland har vänt klart nedåt under de tio senaste åren. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter var den till och med historiskt låg år 2022. Genom den naturliga befolkningstillväxten ökade befolkningen i fjol med 1 259 personer, medan den motsvarande siffran året innan var 4 257 personer.
Under coronapandemin minskade den flyttningsrörelse inom landet som är riktad mot Nyland tydligt jämfört med de tidigare åren. År 2021 var nettoinflyttningen till landskapet från andra delar av landet negativ för första gången. I fjol vände utvecklingen emellertid, och antalet personer som flyttade till landskapet från andra delar av landet var igen större än antalet personer som flyttade från landskapet.
Däremot har invandringen ökat i betydelse med hänsyn till dynamiken i den nyländska demografin. Enligt förhandsuppgifterna uppgick förra årets nettoinvandring till Nyland till 16 632 personer, vilket var den överlägset största siffran någonsin. Statistiken omfattar inte de ukrainare som beviljats uppehållstillstånd enligt direktivet för tillfälligt skydd. Det förra rekordet för nettoinvandring var från år 2021, sammanlagt 10 409 personer.
Speciellt huvudstadsregionen lockar dem som flyttar från utlandet. Också allt fler invandrare som anlänt till andra delar av Finland söker sig senare till huvudstadsregionen. I fjol ökade andelen personer som talar ett främmande språk som modersmål till 17 procent i Nyland. I Helsingfors ökade andelen till 18 procent, i Esbo till 22 procent och i Vanda till 25 procent.
Den demografiska försörjningskvoten förbättrades tack vare nettoinvandringen i fjol, men den åldrande befolkningen kommer att försämra försörjningskvoten
Under de senaste åren har andelen äldre ökat också bland den nyländska befolkningen, dock klart långsammare än i övriga landet. År 2022 var dock ett undantag, för landskapets demografiska försörjningskvot förbättrades för första gången på 15 år. Också detta var en följd av nettoinvandringen av befolkningen i arbetsför ålder, som ökade i betydande grad.
Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer också försörjningskvoten i Nyland att försämras under de kommande åren. I hela Finland förutspås det att antalet personer i arbetsför ålder (15–64-åringar) minskar med nästan 80 000 personer fram till år 2040, men i Nyland förutspås det att detta antal ökar med nästan 110 000 personer. Inte ens i Nyland innebär denna tillväxt att försörjningskvoten vänder i en mer gynnsam riktning eftersom befolkningen åldras i snabb takt.
Att befolkningen koncentreras och åldras är verklighet nu, och det avspeglar sig oundvikligen också på regionernas utveckling i Nyland. Befolkningsutvecklingen i huvudstadsregionen är förknippad med utmaningar för hur man kontrollerar tillväxten, medan utmaningarna i flera av landskapets randområden ansluter sig till att bevara områdets livskraft. I och med den sjunkande nativiteten och den minskande befolkningen i arbetsför ålder får invandringen en allt viktigare ställning.
Ytterligare upplysningar:
Johannes Herala
Sakkunnig
johannes.herala@uudenmaanliitto.fi
Nylands utveckling på regional nivå, kommunal och regional ekonomi, omvärldsanalyser, separata utredningar
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
14.11.2024
Nylands kommuner fick mer än tusen anbud på kulturtjänster via Kulturmarknaden
Kulturproducenter samt kulturköpare från kommuner möttes på Nylands kulturmarknad. Genom evenemanget som ordnades i september och projektet med samma namn sökte 26 nyländska kommuner nya kulturtjänster för den egna kommunen. Inom tidsfristen inkom hela 1 248 anbud.
Nyhet
1.11.2024
Utlysningen av AKKE-finansiering för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna är nu öppen
Utlysningen av AKKE-finansiering för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna öppnades den 1 november 2024. Ansökan har indelats i två delar: utvecklingsprojekt och beredning av krävande EU-projekt.