Nylands dragningskraft fortfarande i sin egen klass
I Finland har befolkningstillväxten och flyttningsrörelsen allt starkare koncentrerats till några centralorter med dragningskraft. I fjol växte befolkningen endast i fem landskap: Nyland, Birkaland, Egentliga Finland, Norra Österbotten och Österbotten.
I Nyland har befolkningstillväxten redan länge varit snabbare än i övriga delar av landet. I och med det stora flyttningsöverskottet förutspås det att den kraftiga tillväxten fortsätter också i framtiden. Enligt Statistikcentralen var Nylands officiella folkmängd 1 733 033 invånare i slutet av år 2022. Ökningen från året innan var 18 292 invånare. Folkmängden har ökat snabbare än detta endast två gånger tidigare.
Folkmängden i Esbo ökade rekordartat
Bland de nyländska kommunerna ökade folkmängden speciellt snabbt i Esbo där folkmängden ökade med 8 142 personer. Ökningen var både kvantitativt och relativt den snabbaste i hela Finland och den största i Esbo på över 70 år.
I Nyland har befolkningstillväxten inte fördelat sig jämnt inom landskapets gränser, utan den har koncentrerat sig kraftigt till huvudstadsregionen och delar av Helsingforsregionens kommuner. Speciellt huvudstadsregionen lockar människor till studier och arbetsmarknaden, men även tjänsterna och det urbana livet är lockande faktorer.
Flyttningsrörelsen från andra delar av Finland till Nyland var åter positiv
Den naturliga befolkningstillväxten i Nyland har vänt klart nedåt under de tio senaste åren. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter var den till och med historiskt låg år 2022. Genom den naturliga befolkningstillväxten ökade befolkningen i fjol med 1 259 personer, medan den motsvarande siffran året innan var 4 257 personer.
Under coronapandemin minskade den flyttningsrörelse inom landet som är riktad mot Nyland tydligt jämfört med de tidigare åren. År 2021 var nettoinflyttningen till landskapet från andra delar av landet negativ för första gången. I fjol vände utvecklingen emellertid, och antalet personer som flyttade till landskapet från andra delar av landet var igen större än antalet personer som flyttade från landskapet.
Däremot har invandringen ökat i betydelse med hänsyn till dynamiken i den nyländska demografin. Enligt förhandsuppgifterna uppgick förra årets nettoinvandring till Nyland till 16 632 personer, vilket var den överlägset största siffran någonsin. Statistiken omfattar inte de ukrainare som beviljats uppehållstillstånd enligt direktivet för tillfälligt skydd. Det förra rekordet för nettoinvandring var från år 2021, sammanlagt 10 409 personer.
Speciellt huvudstadsregionen lockar dem som flyttar från utlandet. Också allt fler invandrare som anlänt till andra delar av Finland söker sig senare till huvudstadsregionen. I fjol ökade andelen personer som talar ett främmande språk som modersmål till 17 procent i Nyland. I Helsingfors ökade andelen till 18 procent, i Esbo till 22 procent och i Vanda till 25 procent.
Den demografiska försörjningskvoten förbättrades tack vare nettoinvandringen i fjol, men den åldrande befolkningen kommer att försämra försörjningskvoten
Under de senaste åren har andelen äldre ökat också bland den nyländska befolkningen, dock klart långsammare än i övriga landet. År 2022 var dock ett undantag, för landskapets demografiska försörjningskvot förbättrades för första gången på 15 år. Också detta var en följd av nettoinvandringen av befolkningen i arbetsför ålder, som ökade i betydande grad.
Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer också försörjningskvoten i Nyland att försämras under de kommande åren. I hela Finland förutspås det att antalet personer i arbetsför ålder (15–64-åringar) minskar med nästan 80 000 personer fram till år 2040, men i Nyland förutspås det att detta antal ökar med nästan 110 000 personer. Inte ens i Nyland innebär denna tillväxt att försörjningskvoten vänder i en mer gynnsam riktning eftersom befolkningen åldras i snabb takt.
Att befolkningen koncentreras och åldras är verklighet nu, och det avspeglar sig oundvikligen också på regionernas utveckling i Nyland. Befolkningsutvecklingen i huvudstadsregionen är förknippad med utmaningar för hur man kontrollerar tillväxten, medan utmaningarna i flera av landskapets randområden ansluter sig till att bevara områdets livskraft. I och med den sjunkande nativiteten och den minskande befolkningen i arbetsför ålder får invandringen en allt viktigare ställning.
Ytterligare upplysningar:
Johannes Herala
Sakkunnig
johannes.herala@uudenmaanliitto.fi
Nylands utveckling på regional nivå, kommunal och regional ekonomi, omvärldsanalyser, separata utredningar
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
4.4.2024
Vårliga Nylandsdagen bjuder in till att tillsammans njuta av kultur, möten och närnatur 21.5
Nylandsdagen är en ny festdag i maj för alla nylänningar. Nylandsdagen firas för första gången i Nylands kommuner tisdagen den 21 maj 2024. Vi bjuder in nylänningarna till att delta i en gemensam vårfest och fyra vårliga utmaningar.
Nyhet
26.3.2024
Ansökan om AKKE-finansiering öppen för småskaliga utredningsprojekt
Ansökan om AKKE-finansiering för hållbar tillväxt och livskraft är öppen för småskaliga nyländska utredningsprojekt. Stödbeloppet är 20 000–50 000 euro per projekt, och projektet får pågå högst fram till slutet av det här året. Ansökningstiden går ut den 29 april.