Nyländska utsläpp minskade kraftigt år 2020 – Utsläppsminskning med uppemot 12 procent
De nyländska kommunernas klimatsutsläpp minskade med 12,1 procent år 2020 jämfört med året innan. Det visar preliminära beräkningar nyligen utgivna av Finlands miljöcentral SYKE. Nyland stod för en tredjedel av den nationella utsläppsminskningen. Minskningen uppgick till sammanlagt 7,4 procent då man ser till alla kommuner i Finland.
– De nyaste utsläppsdata bekräftar den positiva utsläppsutveckling som kunde skönjas redan i utsläppsdata för år 2019, då man noterade en minskning med 7 procent. Det stärker uppfattningen att klimatåtgärderna faktiskt börjar märkas. Nyland ger upphov till ungefär en femtedel av utsläppen i hela Finland, så vårt arbete börjar ha en inverkan också på nationell nivå, konstaterar Pia Tynys, som är ledande sakkunnig i klimatfrågor vid Nylands förbund.
Energisektorns ansträngningar för att dämpa klimatförändringen börjar nu verkligen märkas i utsläppen. På nationell nivå noterades den största minskningen i utsläpp relaterade till konsumtionsel. I 2020 års utsläppsberäkningar ser man klart mera än förut att produktionen av vindkraft har ökat. Att den nationella utsläppsfaktorn minskar har en mycket positiv inverkan också på den nyländska utsläppsutvecklingen. I Nyland avtog också fjärrvärmeproduktionens utsläpp ordentligt, med omkring 20 procent.
Arbetet med att få ned utsläppen märks också i de beräkningar som har gjorts på kommunnivå. För Träskändas och Grankullas del minskade utsläppen per invånare år 2020 rentav till under 3 tCO2. Från år 2005 till år 2020 har de mera än halverats.
– Det har jobbats långsiktigt i huvudstadsregionen för att reducera fjärrvärmeproduktionens utsläpp. År 2020 skedde det inom denna sektor en klar utsläppsminskning i alla städer, något som drev fram den goda regionala utvecklingen, noterar Simo Haanpää, sakkunnig i klimatfrågor vid Nylands förbund.
I fjol understeg Esbos, Helsingfors och Vandas utsläpp redan 3,5 tCO2/invånare. I hela Nyland uppgick utsläppen per invånare år 2019 till 4,5 tCO2 och år 2020 till 3,9 tCO2.
Utsläppsminskning i fjol men även på lång sikt
– Det kan antas att en del av utsläppsminskningarna skedde till följd av det exceptionella coronaåret. Till exempel inom vägtrafiken minskade utsläppen huvudsakligen på grund av färre körkilometer, men effekterna av fordonsbeståndets elektrifiering och förbättrade energieffektivitet börjar också så småningom bli synliga. Coronaårets inverkan på utsläppsutvecklingen kan inte visas direkt, men det är möjligt att en del av utsläppsutvecklingen inom elförbrukning, sjötrafik och industri kan förklaras med undantagsförhållandenas effekter, säger beräkningsansvarige specialforskaren Santtu Karhinen på SYKE.
Vägtrafikens utsläpp i Nyland minskade enligt SYKE:s beräkningar med 7 procent från år 2019 till år 2020. Så minskade till exempel trafiken med personbilar i Helsingforsregionen i fjol med cirka 10 procent, omtalar Helsingforsregionens trafik. En större inverkan än så hade coronapandemin på kollektivtrafiken, vars passagerarvolym sjönk med uppemot en tredjedel.
Den positiva utsläppsutvecklingen har kunnat märkas också i ett längre tidsperspektiv. I nästan alla finländska kommuner har utsläppen kommit ned med i genomsnitt 24 procent under perioden 2005–2020. För Nylands del uppgår förändringen under åren i fråga till cirka 27 procent.
Tack vare de preliminära uppgifterna blir utsläppskalkyleringen mera up-to-date – Nya data bidrar till utvecklingen av beräkningarna
SYKE:s system för kalkylering av utsläpp, ALas, omfattar Finlands alla kommuner och utsläppssektorer. Man räknar varje år ut utsläpp och energiförbrukning för alla kommuner och sektorer. Kalkyleringsmodellen uppdateras vid behov till exempel på basis av nytt datamaterial som blir tillgängligt. För närvarande finns slutliga utsläppsresultat tillgängliga för åren 2005–2019. Utsläppsberäkningarna för år 2020 preciseras och färdigställs fram till våren 2022.
De nu publicerade beräkningarna utifrån preliminära uppgifter om regionala utsläpp av växthusgaser (ALasPre) genomfördes för första gången i ALas-systemet. Syftet med publikationen är att förbättra beräkningssystemets tidsenlighet genom att erbjuda förhandsinformation om utsläppstrenden före publiceringen av den slutliga statistiken i vår. De preliminära uppgifterna om 2021 års utsläpp publiceras redan våren 2022.
Som komplement till den förbrukningsbaserade utsläppskalkyleringen utvecklar man för närvarande utsläppskalkylering som helt bygger på konsumtion, vilket ska vara klart det första halvåret 2022. På så sätt ska man också kunna ta itu med hushållens energi-, varu- och servicekonsumtion i kommunen samt den konsumtion som härrör från investeringar och offentlig förvaltning.
Konsumtionsbaserad kalkylering bidrar med en ny infallsvinkel på den regionala fördelningen av utsläppen och gör parallellt med det nuvarande beräkningssystemet sitt till för att underlätta kommunernas klimatarbete.
> Läs Finlands miljöcentrals pressmeddelande om utsläppskalkylerna(Du går över till annan tjänst)
Kalkyleringen av kommunernas utsläpp erhåller finansiering från EU:s Life IP Canemure-projekt(Du går över till annan tjänst).
Upplysningar:
Ledande sakkunniga i klimatfrågor Pia Tynys, Nylands förbund, tfn 040 149 2244
Sakkunnig i klimatfrågor Simo Haanpää, Nylands förbund, tfn 050 525 5706
Specialforskare Santtu Karhinen, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1889
Bekanta dig också med dessa
12.12.2024
Avstående från kol inom fjärrvärmeproduktionen sänkte Nylands växthusutsläpp år 2023
Nylands växthusutsläpp har sjunkit med 15 procent från året innan, visar förhandsuppgifterna från Finlands miljöcentral. Den huvudsakliga orsaken till de minskade utsläppen är åtgärder som vidtagits inom energisektorn. Bakom den positiva utvecklingen i Nyland ligger särskilt att fjärrvärmeproduktionen har blivit renare och den nationella utsläppskoefficienten för elproduktion har minskat.
28.10.2024
Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år - eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.