Gå till innehåll
Sök
Blogg

Världen behöver dem som avancerar snabbt i klimatfrågan

Pia Tynys

Ett nytt utkast till klimatlag är för närvarande ute på remiss. Målet med den nya klimatlagen är att dämpa klimatförändringen och att främja anpassning till klimatförändringen samt att säkerställa att Finland uppnår klimatneutralitet år 2035 och uppfyller sina internationella klimatåtaganden.

IPCC:s utvärderingsrapport från i augusti är en sammanställning av klimatforskarnas centrala budskap och visar att förnyelsen av klimatlagen är synnerligen aktuell. Världen behöver dem som avancerar snabbt.

Lagreformen är ett viktigt stöd i klimatarbetet. Att fastställa gemensamma klimatneutralitetsmål riktar in verksamheten. Ett nationellt mål ger aktörerna en gemensam utmaning och ett underlag för samarbete.

Finland har fastställt ett mera krävande klimatmål än vad EU har gjort. Det ger oss tillfälle att spela rollen av föregångare och ledare. Det kan också förbättra landskapsaktörernas och hela landets konkurrenskraft. Målet med lagförslaget är att öka klimatpolitikens stabilitet och förutsägbarhet, vilket är viktigt och välkommet.

Samarbete som överskrider kommungränserna ökar farten i klimatarbetet

I två års tid har jag jobbat med klimatfrågor på landskapsnivå, och jag kan konstatera att klimatarbete är en viktig del av landskapens utvecklingsarbete. Regionernas roll har stärkts under de senaste åren. Detsamma gäller deras möjligheter att främja klimatarbete. Landskapsförbunden har av tre skäl kommit att utgöra betydelsefulla aktörer på nationell nivå och på kommunnivå.

Först och främst finns det en koppling till kärnan i klimatarbetet då det gäller förbundets lagstadgade uppgifter, såsom landskapsplanering, trafiksystemarbete och regionutveckling. I Nyland är det en väsentlig del av landskapsprogrammet, landskapsplanen och trafiksystemarbetet att svara mot klimatförändringen. Detsamma gäller strategin för smart specialisering, något som styr innovationsfinansieringen.

Många teman som är centrala med tanke på dämpandet av klimatförändringen och anpassningen förutsätter lösningar som överskrider kommungränserna. I landskapsprogrammet sammanställs landskapets gemensamma vilja, utvecklingsprioritering och målsättningar. Där kan man också fastslå klimatarbetets mål och inriktning samt prioriteringar för finansieringen.

Landskapsplanen anvisar och samordnar markanvändningsbehoven, ofta också på sådana områden där det inte finns någon annan plan än landskapsplanen. Hela 70 procent av Finlands areal är sådana områdena.

Landskapsplanen spelar en central roll i fråga om placeringen av infrastruktur såsom landsvägar och järnvägar, områden för el- och energitransmissionsnät samt energiproduktion, regional bebyggelsestruktur, viktiga näringsområden utanför tätorter (exempelvis gruvor) samt särskilt kolsänkor och kollager inom jord- och skogsbruket.

I landskapets trafiksystemarbete är det i sin tur möjligt att identifiera respektive landskaps och regions styrkor, svagheter och specialbehov samt att hitta de lösningar som bäst förbättrar trafikens och transporternas hållbarhet i varje region.

Sammantaget bildar dessa planeringsredskap ett ramverk för det klimatarbete i landskapet som bygger på det befintliga planeringssystemet och med hjälp av vilket arbetet kan inriktas och påskyndas samt tack vare vilket det är möjligt att svara precis mot landskapets lokala utmaningar på det sätt som fungerar bäst.  Landskapsförbunden borde således engageras som aktiva aktörer i den klimatplaneringsprocess för markanvändningssektorn som föreslås i lagutkastet.

Landskapsförbundet fungerar som vägvisare, motor och möjliggörare i klimatarbetet

För det andra har landskapsförbunden ur regionutvecklingens och -planeringens synvinkel sina etablerade, omfattande och mångfasetterade nätverk av aktörer som i sin tur gör det lättare att engagera landskapets aktörer i klimatarbetet.

I bästa fall kan verksamhetsmodellen för samarbete bygga på den så kallade quintuple helix-modellen (det vill säga en femfaldig helixmodell, där helix står för undersystem eller tredimensionell spiral). I denna modell verkar landskapsförbundet parallellt med kommunerna som vägvisare, motor och möjliggörare i klimatarbetet och för in nya klimatlösningar genom att inrikta FUI-finansiering på lovande branscher med hjälp av strategin för smart specialisering. Därigenom knyter man också företagsaktörer till arbetet.

Klimatförändringen är ett vittomfattande och allt genomsyrande problem vars lösning förutsätter en förändring på systemnivå. Landskapsförbunden kan med hjälp av olika slags projekt- och innovationsportföljer samla utvecklare och projektaktörer som håller på med samma slags utmaningar samt påskynda och främja ömsesidigt lärande i syfte att finna lösningar i ökat tempo. Det har gjorts pilotprojekt om detta redan bland annat i Birkaland och i Tavastland med lovande resultat.

Förbunden förfogar också över en hel del utgångsmaterial och kunskap i att främja klimatarbete, till exempel en stor geodatabank om markanvändning och en uppfattning om de centrala projekten inom regionutvecklingen. Förbunden är väl positionerade för att bilda sig en helhetsuppfattning om klimatarbetet på sitt område, för att styra klimatarbetet med kännedom om de regionala styrkorna och möjligheterna och för att främja samarbete mellan aktörerna.  På den grunden vore det på sin plats att utse förbunden till aktiva klimataktörer i lagen.

Pengar behövs för att uppnå klimatneutralitet

För det tredje är det en viktig uppgift att rikta in olika slags programfinansiering. EU:s gröna giv och dess nya, starka klimatpolitiska mål och finansieringsram gör sitt till för att ge landskapsförbunden en starkare roll i implementeringen av EU:s klimatpolitik. Också nationellt stöd är viktigt i klimatarbetet.

Förbundens möjligheter då det gäller en systematisk inriktning av finansieringen av klimatarbete ökar, till exempel just reflekterande projektportföljerna, vilket bidrar till ett medvetet ledarskap avseende en systemförändring. Kommunerna behöver hjälp med att finansiera klimatarbetet. Förbunden skulle kunna spela en ännu mycket aktivare roll med att bistå kommunerna och att samordna gemensamma projekt.

Svar på klimatutmaningen med gemensamma krafter

Nylands förbund är det kitt som håller ihop de stora och de medelstora städerna i Nyland samt de mindre kommunerna och som sprider kunskap om nya lösningar i klimatarbetet och om bästa tillvägagångssätt vilka är lämpliga i en kommunal kontext.

Det finns i Nyland också flera små och medelstora kommuner som har knappt om resurser för klimatarbete. En roll som landskapsförbundet håller på att få är således att stödja små kommuners klimatarbete och att vara en gemensam resurs på regional nivå. Det har vi också för avsikt att satsa på.

Därutöver är regionalt samarbete mellan myndigheterna viktigt. Landskapsförbunden och NTM-centralerna kan jobba ihop och samordna utveckling och samarbete inom landskapets klimatsamarbete. Ett gott myndighetssamarbete med NTM-centralen samt samkommunerna HRT och HRM har varit en bärande kraft också i det nyländska klimatarbetet. Dessutom har klimatarbetet mellan landskapen startat i god anda.

Klimatutmaningen förutsätter således samarbete på bred front mellan alla aktörer. Det är nödvändigt att avancera snabbt för att lösa utmaningen.

Pia Tynys

Skribenten Pia Tynys är ledande sakkunnig i klimatfrågor vid Nylands förbund. pia.tynys@uudenmaanliitto.fi, tel 040 149 2244

Nyckelord:

Klimat
Alla nyheter