Landskapsplanen styr planeringen i många områdesanvändningsfrågor som gäller miljöns tillstånd. Med dess lösningar möjliggör vi planeringen av en hälsosam och trygg livsmiljö även i en mera detaljerad planläggning.
Till planläggningen hör behovet av en samordning av markanvändningen när det gäller verksamhet som föranleder miljökonsekvenser. Sådana är bland annat områden för marksubstanshantering, skjutbanor, Seveso-zoner, det vill säga zoner och områden för avfallshantering runt anläggningar och lagerbyggnader med fara för storolyckor.
Med hjälp av genvägar kommer du till sidans olika delar:
Rent vatten är allt viktigare
Rent vatten är viktigt för oss, och dess betydelse blir allt viktigare i framtiden. Målet för landskapsplanen är att trygga tillgången på och distributionen av rent vatten, samt behandlingen av avfallsvatten som en del av de nyländska vattentjänsterna.
I Nylandsplanen har grundvattenområden och de för vattenförsörjningen viktiga ytvattensområdena anvisats som områden enligt NTM-centralens klassificering och bestämmelser.
Titta på Nylands nätverk för vattentjänster i karttjänsten för landskapsplanerna:
Två områden i Nyland med betydande risk för översvämning
Havsöversvämningar kan orsaka betydande skador för bland annat bebyggelse, byggnader, vägnät och samhällsteknik. Det fins två områden med sådan översvämningsrisk i Nyland, som är av betydelse på riksnivå: Helsingfors och Esbo kustområden jämte Lovisa kustområde. Det finns ett planläggningstryck på områdena, och ett tydligt tryck att bygga i klar närhet av kusten då översvämningsrisken måste tas speciellt i beaktande.
Det finns ett tryck att planlägga på områdena och att bygga i klar närhet av kusten då översvämningsrisken måste tas speciellt i beaktande.
Jord- och skogsbruksministeriet har delat in de här områdena i översvämningsgrupper. De tjänar till att fastställa målen för en hantering av översvämningsrisker och att utarbeta en hanteringsplan för översvämningsrisker som innehåller anteckningar om åtgärder. Nylands förbund fungerar som ordförande i grupperna.
Bekanta dig med hanteringsplanen för översvämningsrisker:
Från avfallshantering till cirkulär ekonomi
Avfallsbehandlingen har ändrat sig från traditionell deponi till att i allt större utsträckning förädla materialströmmar och utöva cirkulär ekonomi, och dessutom till flera företags affärsverksamhet med återvinning. Exempelvis har Käringmossen i Esbo fått ta del av avfallshanteringens evolution allt från avstjälpningsplats till en mångsidig regional koncentration av avfallsbehandling och cirkulär ekonomi.
Utöver ny användning av avfallsbaserat material har moderna avfallsbehandlingscentral övrig, för området lämplig verksamhet, såsom mottagning av överskottsjord eller logistikområde för kommunalt avfall. En del av avfallsbehandlingscentralerna har också slutdeponering av kommunalt avfall.
Helheten med Nylands dal för cirkulär ekonomi är ett omfattande projekt som samordnar olika aktörer och fungerar som utvecklingsplattform inom cirkulär ekonomi.
Verksamhet som idkas enligt principen om cirkulär ekonomi är marksubstanshanteringen, som eftersträvar ett möjligast effektivt utnyttjande av substanserna. Genom att återvinna den utgrävningssubstans som uppstår vid byggande kan man minska upptagningen av orört och naturligt stenmaterial och bruket av naturtillgångar.
Återvinningen av marksubstanser kräver såväl lokala stödområden för byggande som regionala områden för marksubstanshanteringen som möjliggör behandling, förädling och lagring av substanserna. I landskapsplanen har anvisats regionalt betydande områden för marksubstanshantering.
Titta på områden för produktion och logistikverksamhet samt marksubstanshantering i karttjänsten för landskapsplanen:
Seveso-zoner runt anläggningar med fara för storolyckor
För att säkra en trygg livsmiljö ska anläggningar med risk för storolyckor placeras tillräckligt långt från bostadsområden, områden för verksamhet av allmän karaktär och för naturen känsliga områden.
Så kallade Seveso-zoner har fastställts runt sådana anläggningar. Inom de här zonerna ska speciell uppmärksamhet fästas vid riskerna och förebyggandet av fara som föreligger för storolyckor. Zonernas omfattning varierar mellan 500 m och två kilometer.
De av Säkerhets- och kemikalieverket Tukes definierade Seveso-zonerna har i Nylands landskapsplan anvisats kring Industri- och lagerområdet i Sköldvik.
Titta på Seveso-objekten och konsultationszonerna i karttjänsten för landskapsplanerna:
Bekanta dig även med dessa:
Planeringen hanterar bullerolägenheter
Nyland är det invånartätaste landskapet med en kompakt samhällstruktur. Det finns alltså många källor till buller, och en stor grupp människor blir exponerade för buller. En stor del av miljöbullret kommer från vägtrafiken, och den beräknas fortsättningsvis stiga inom Nylands område.
En eftersträvan finns att hantera olägenheter som uppstår av buller genom att begränsla bullerkällorna, ljudets framskridande och såväl bullernivån som -exponeringen. Planläggning är ett effektivt medel att förebygga uppkomsten av bullerproblem och även att finna lösningar på dem.
I landskapsplanen anvisas bullerområdena vid Helsingfors-Vanda flygplats och för övrigt Försvarsmaktens bullerområden, som sträcker ut sig på ett vidsträckt område och förutsätter samordning med övrig markanvändning.
Landskapet svarar även för utvecklingsplanen för skjutbanor
Med skjutbana avses ett utrymme inomhus eller ett område utomhus som används för målskjutning med skjutvapen, som idrottare, jägare, beväringar, poliser och övriga myndigheter använder. Vi har för Nyland utarbetat en utvecklingsplan för skjutbanor i samråd med regionens kommuner och organisationer, jämte de viktigaste aktörerna inom skjutbranschen.
I utvecklingsplanen för Nylands skjutbanor
- beskrivs nuläget för skjutbanorna
- utvärderas tillräckligheten, utvecklingsbehoven och möjligheterna för skjutbanornas del
- igenkänns regionala sportskyttecentrum
- ges rekommendationer för att bevara och utveckla skjutbanor
Planen kan utnyttjas av branschens aktörer, markanvändningsplanerare och övriga myndigheter. En sammanställning av all information om de femtio skjutbanorna i Nyland ingår i skjutbanekort.
Lagen om skjutbanor(Du går över till annan tjänst) styr utvecklandet av dem. Landskapen har till uppgift att utarbeta en utvecklingsplan som ska beaktas på alla plannivåer och för alla utvecklingsåtgärder i fråga om skjutbanor.
Bekanta dig med utvecklingsplanen och skjutbanekorten (på finska):
MER OM TEMAT
Planläggning och trafik
Våra mål för regionplaneringen är en hållbar bebyggelsestruktur, en balanserad utveckling av byggd miljö och naturmiljö samt en smidig trafik och goda förutsättningar för näringarna.
Ytterligare upplysningar om ärenden kring miljöns tillstånd:
Tanja Lamminmäki
Miljösakkunnig
tanja.lamminmaki@uudenmaanliitto.fi
Konsekvensbedömning, naturtillgångar, marksubstanser och vattenärenden. Områdesansvar vid planläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby
Kaarina Rautio
Planeringschef
kaarina.rautio@uudenmaanliitto.fi
Samhällsteknisk försörjning, havsplanering
Aktuellt
Nyhet
14.6.2024
Forskare Sampo Pihlainen bedömer landskapsplanens konsekvenser för kolbindning
Hur minimerar man de negativa konsekvenserna av markanvändningen för klimatet? Och vilka nya verktyg erbjuder planläggningen som stöd för kolbindningen? En färsk rapport presenterar den gällande Nylandsplanens konsekvenser för kolbindning samt ger vägkost för en ny etapplandskapsplan som behandlar teman inom grön omställning.
Nyhet
13.6.2024
Ny landskapsplan fokuserar på temana för grön omställning
I maj inledde Nylands förbund utarbetandet av en etapplandskapsplan för grön omställning. Den nya planen kompletterar den lagakraftvunna Nylandsplanen bland annat med teman som energi, teknisk försörjning, näringar, logistik samt miljö och klimat.
Sidan uppdaterad senast: 17.1.2024