Landskapsplanen styr planeringen i många områdesanvändningsfrågor som gäller miljöns tillstånd. Med dess lösningar möjliggör vi planeringen av en hälsosam och trygg livsmiljö även i en mera detaljerad planläggning.
Till planläggningen hör behovet av en samordning av markanvändningen när det gäller verksamhet som föranleder miljökonsekvenser. Sådana är bland annat områden för marksubstanshantering, skjutbanor, Seveso-zoner, det vill säga zoner och områden för avfallshantering runt anläggningar och lagerbyggnader med fara för storolyckor.
Med hjälp av genvägar kommer du till sidans olika delar:
Rent vatten är allt viktigare
Rent vatten är viktigt för oss, och dess betydelse blir allt viktigare i framtiden. Målet för landskapsplanen är att trygga tillgången på och distributionen av rent vatten, samt behandlingen av avfallsvatten som en del av de nyländska vattentjänsterna.
I Nylandsplanen har grundvattenområden och de för vattenförsörjningen viktiga ytvattensområdena anvisats som områden enligt NTM-centralens klassificering och bestämmelser.
Titta på Nylands nätverk för vattentjänster i kartan för landskapsplanen:
- Vattenanskaffningsssystem i Nylandskartans kartbilaga E2 (karttjänsten eller pdf)
- Avloppssystem i Nylandsplanens kartbilaga E3 (karttjänsten eller pdf)
Bekanta dig även med dessa:
Två områden i Nyland med betydande risk för översvämning
Havsöversvämningar kan orsaka betydande skador för bland annat bebyggelse, byggnader, vägnät och samhällsteknik. Det fins två områden med sådan översvämningsrisk i Nyland, som är av betydelse på riksnivå: Helsingfors och Esbo kustområden jämte Lovisa kustområde. Det finns ett planläggningstryck på områdena, och ett tydligt tryck att bygga i klar närhet av kusten då översvämningsrisken måste tas speciellt i beaktande.
Det finns ett tryck att planlägga på områdena och att bygga i klar närhet av kusten då översvämningsrisken måste tas speciellt i beaktande.
Jord- och skogsbruksministeriet har delat in de här områdena i översvämningsgrupper. De tjänar till att fastställa målen för en hantering av översvämningsrisker och att utarbeta en hanteringsplan för översvämningsrisker som innehåller anteckningar om åtgärder. Nylands förbund fungerar som ordförande i grupperna.
Bekanta dig med hanteringsplanen för översvämningsrisker:
Cirkulär ekonomi som en del av planläggningen
Målet för cirkulär ekonomi är att anpassa produktionen och konsumtionen till jordklotets bärförmåga. Det centrala är att hålla materialen i cirkulation så länge som möjligt och att minimera användningen av jungfruliga naturresurser. Detta betraktelsesätt bevarar värdet på material, minskar mängden avfall och miljökonsekvenserna samt uppmuntrar till att utnyttja den nuvarande strukturen.
Kommunerna kan främja den cirkulära ekonomin på många olika sätt. För planering och användning av områden kan det ställas upp klara mål och krav för cirkulär ekonomi på olika plannivåer. Detta stöds av kommunernas egna strategier för cirkulär ekonomi, forskningsprojekt och pilotprojekt för cirkulär ekonomi samt av tillämpandet av kriterierna för cirkulär ekonomi vid upphandlingar.
När det gäller planläggning som utgår från den cirkulära ekonomin baserar sig planeringen i första hand på en hållbar och klok användning av naturresurser, förlängning av livslängden för befintliga områden och byggnader samt på återvinning och utnyttjande av avfall och material. Det väsentliga är att göra den cirkulära ekonomin en del av planeringen och genomförandet redan från början.
Vid områdesplanering innebär tankesättet som utgår från den cirkulära ekonomin en förtätning och komplettering av struktur samt samutnyttjande av lokaler och områden och deras mångsidiga användning. Vid planläggningen lönar det sig att införa nya termer, såsom återvinning samt tillfällig och mångsidig användning, vilka betonar befintliga byggnaders mångsidiga användning och möjligheter till flexibla variationer.
Tips för planläggning och byggande som stöder den cirkulära ekonomin:
Vid en planläggning som utgår från den cirkulära ekonomin baserar sig planeringen i första hand på att använda naturresurser på ett hållbart och klokt sätt. Detta innebär att man bedömer huruvida det är nödvändigt med nybyggnation samt att man utnyttjar befintlig struktur, infrastruktur och befintliga byggnader. Till exempel höjningen av användningsgraden av byggnader och olika lokaler är ett sätt att undvika nybyggnation och därigenom användningen av naturresurser.
Vid planläggningen stöder tanken om cirkulär ekonomi en resurseffektiv områdesanvändning och principer för en hållbar utveckling av regionstruktur:
- Ju längre tillväxten sker inom den nuvarande strukturen, desto hållbarare är utvecklingen.
- Ju närmare den nuvarande strukturen utvidgningen kan hållas, desto hållbarare är regionstrukturen.
Vägra (Refuse)
- Man planlägger inga nya, ännu obebyggda områden.
- Syftet med planläggningen är att trygga naturområdenas mångfald och ekosystemens funktionsförmåga.
- Inget nytt byggs.
- Man skyddar byggnader.
Gallra och tänk om (Reduce, Rethink)
- Man förtätar den byggda miljön och utnyttjar den befintliga infrastrukturen.
- Man främjar biologiska kretslopp och naturbaserade lösningar som tryggar naturens mångfald till exempel genom dagvattenhantering.
- Man fastställer mål för grön koefficient/effektivitet som en del av planläggningen.
- Man utnyttjar byggnader som inte utnyttjas till fullo.
- Man effektiverar användningsgraden av byggnader till exempel med lösningar för lokaler för samutnyttjande.
Återanvänd (Resell, Reuse)
- Stadsutrymmen och impediment som inte utnyttjas till fullo används tillfälligt till exempel för stadsodling.
- Användningen av byggmaterial optimeras.
- Återvinningsmaterial utnyttjas vid byggande.
En planering som utgår från den cirkulära ekonomin strävar också efter att öka livslängden för en befintlig struktur och befintliga byggnader, vilket minskar behovet av jungfruliga naturresurser. Målet är att värna om det som redan finns till exempel genom reparation, sanering eller ändring av användningsändamålet.
De reparerade byggnaderna behöver inte vara i ett sådant skick att de motsvarar nya, utan enligt prövning är det också möjligt att följa principerna för diskret reparation och värna om byggnadernas särdrag. Byggnaders livslängd säkerställs kanske bäst genom att skapa sådana miljöer där det är lätt för människor att fästa sig vid och bli förtjusta i.
Reparera (Repair, Refurbish)
- Livscykeln för befintliga områden förlängs till exempel genom förnyande tillbyggnad eller genom rivning och kompletterande byggande.
- Byggnaderna planeras så att de kan underhållas och repareras.
- Utvidgning och höjning av byggnader möjliggörs.
Återtillverka (Remanufacture)
- Användningsändamålet för områden ändras genom en planändring.
- För byggnader väljs material som kan återvinnas.
Använd för annat ändamål (Re-purpose)
- Genom planläggning möjliggörs tillfällig användning av områden.
- Byggnaderna planeras så att de möjliggör flexibla variationer och ändring av deras användningsändamål.
Traditionellt avses med den cirkulära ekonomin återvinning och utnyttjande av avfall och material. Vid planering av områdesanvändning och byggande sker materialåtervinningen bland annat genom hantering av jordmassor samt genom planläggning av områden för tillfälliga ändamål.
I planer kan det anvisas till exempel stödområden för byggtiden som senare omvandlas till parker. Den cirkulära ekonomin betjänas bäst av flexibla planbeteckningar och planbestämmelser som möjliggör ändring av användningsändamål och rörelsefrihet.
Återvinn (Recycle)
- Vid kommunal områdesanvändning beaktas tillräckliga områden för återvinning och cirkulär ekonomi.
- Mellanlagring och behandling av jordmassor samt biologiska kretslopp möjliggörs.
- I planer för markanvändning identifieras potentiella nyttoanvändningsobjekt för grävmassor till exempel för bullerbekämpning och parker.
- Byggnaderna planeras så att de kan rivas och återvinnas.
- Rivningsmaterial återvinns.
Utnyttja som energi (Recover energy)
- Nödvändiga anläggningar för energiförsörjning planläggs.
- Rivningsmaterial utnyttjas som energi.
Samla delar av avfall (Re-mine)
- Nödvändiga områden för avfallshantering och återvinning planläggs.
- Rivningsmaterial återvinns.
Klimathållbarhet och cirkulär ekonomi vid planering av markanvändning:
- Mot klimathållbar stadsplanering: Guide för att främja begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen i planering av områdesanvändningen, planläggning och byggande (Finlands miljöcentral Syke)
- Planering av markanvändningen som möjliggör lösningar för cirkulär ekonomi (KITARA-projektet)
Klok användning av naturresurser:
Längre livslängd:
- Projekt inom cirkulär ekonomi inom byggandet i Nyland (Dal för cirkulär ekonomi)
- Att riva eller att reparera? Klimatavtryck, livscykelkostnader och styrmedel (MM)
- Tyhjät tilat: Näkökulmia ja keinoja olemassa olevan rakennuskannan uusiokäyttöön (MM)
- Vaihtoehtoja purkamiselle – Katse olemassa olevan rakennuskannan monipuolisiin arvoihin (MM och NTM-centralen i Tavastland)
Utnyttjande av avfall:
- Uudenmaan rakentamisen arvoketju – mahdollisuuksia siirtymässä kiertotalouteen (Dal för cirkulär ekonomi och Nylands förbund)
- Materiaalivirtakartoituksen menetelmät ja tulokset (Teknologiska forskningscentralen VTT)
Exempel från kommuner:
Från avfallshantering till cirkulär ekonomi
Avfallsbehandlingen har ändrat sig från traditionell deponi till att i allt större utsträckning förädla materialströmmar och utöva cirkulär ekonomi, och dessutom till flera företags affärsverksamhet med återvinning. Exempelvis har Käringmossen i Esbo fått ta del av avfallshanteringens evolution allt från avstjälpningsplats till en mångsidig regional koncentration av avfallsbehandling och cirkulär ekonomi.
Utöver ny användning av avfallsbaserat material har moderna avfallsbehandlingscentral övrig, för området lämplig verksamhet, såsom mottagning av överskottsjord eller logistikområde för kommunalt avfall. En del av avfallsbehandlingscentralerna har också slutdeponering av kommunalt avfall.
Helheten med Nylands dal för cirkulär ekonomi är ett omfattande projekt som samordnar olika aktörer och fungerar som utvecklingsplattform inom cirkulär ekonomi.
Verksamhet som idkas enligt principen om cirkulär ekonomi är marksubstanshanteringen, som eftersträvar ett möjligast effektivt utnyttjande av substanserna. Genom att återvinna den utgrävningssubstans som uppstår vid byggande kan man minska upptagningen av orört och naturligt stenmaterial och bruket av naturtillgångar.
Återvinningen av marksubstanser kräver såväl lokala stödområden för byggande som regionala områden för marksubstanshanteringen som möjliggör behandling, förädling och lagring av substanserna. I landskapsplanen har anvisats regionalt betydande områden för marksubstanshantering.
Titta på områden för produktion och logistikverksamhet samt marksubstanshantering i kartan för landskapsplanen:
- Utvecklingsområden för produktion och logistikverksamhet samt utvecklingsområden för marksubstanshantering i Nylandsplanens kartbilaga K3 (karttjänsten eller pdf)
Seveso-zoner runt anläggningar med fara för storolyckor
För att säkra en trygg livsmiljö ska anläggningar med risk för storolyckor placeras tillräckligt långt från bostadsområden, områden för verksamhet av allmän karaktär och för naturen känsliga områden.
Så kallade Seveso-zoner har fastställts runt sådana anläggningar. Inom de här zonerna ska speciell uppmärksamhet fästas vid riskerna och förebyggandet av fara som föreligger för storolyckor. Zonernas omfattning varierar mellan 500 m och två kilometer.
De av Säkerhets- och kemikalieverket Tukes definierade Seveso-zonerna har i Nylands landskapsplan anvisats kring Industri- och lagerområdet i Sköldvik.
Titta på Seveso-objekten och konsultationszonerna i kartan för landskapsplanen:
- Seveso-objekten och konsultationszonerna på Nylandsplanens kartbilaga Y1 (karttjänsten eller pdf)
Bekanta dig även med dessa:
Planeringen hanterar bullerolägenheter
Nyland är det invånartätaste landskapet med en kompakt samhällstruktur. Det finns alltså många källor till buller, och en stor grupp människor blir exponerade för buller. En stor del av miljöbullret kommer från vägtrafiken, och den beräknas fortsättningsvis stiga inom Nylands område.
En eftersträvan finns att hantera olägenheter som uppstår av buller genom att begränsla bullerkällorna, ljudets framskridande och såväl bullernivån som -exponeringen. Planläggning är ett effektivt medel att förebygga uppkomsten av bullerproblem och även att finna lösningar på dem.
I landskapsplanen anvisas bullerområdena vid Helsingfors-Vanda flygplats och för övrigt Försvarsmaktens bullerområden, som sträcker ut sig på ett vidsträckt område och förutsätter samordning med övrig markanvändning.
Landskapet svarar även för utvecklingsplanen för skjutbanor
Med skjutbana avses ett utrymme inomhus eller ett område utomhus som används för målskjutning med skjutvapen, som idrottare, jägare, beväringar, poliser och övriga myndigheter använder. Vi har för Nyland utarbetat en utvecklingsplan för skjutbanor i samråd med regionens kommuner och organisationer, jämte de viktigaste aktörerna inom skjutbranschen.
I utvecklingsplanen för Nylands skjutbanor
- beskrivs nuläget för skjutbanorna
- utvärderas tillräckligheten, utvecklingsbehoven och möjligheterna för skjutbanornas del
- igenkänns regionala sportskyttecentrum
- ges rekommendationer för att bevara och utveckla skjutbanor
Planen kan utnyttjas av branschens aktörer, markanvändningsplanerare och övriga myndigheter. En sammanställning av all information om de femtio skjutbanorna i Nyland ingår i skjutbanekort.
Lagen om skjutbanor(Du går över till annan tjänst) styr utvecklandet av dem. Landskapen har till uppgift att utarbeta en utvecklingsplan som ska beaktas på alla plannivåer och för alla utvecklingsåtgärder i fråga om skjutbanor.
Bekanta dig med utvecklingsplanen och skjutbanekorten (på finska):
MER OM TEMAT
Planläggning och trafik
Våra mål för regionplaneringen är en hållbar bebyggelsestruktur, en balanserad utveckling av byggd miljö och naturmiljö samt en smidig trafik och goda förutsättningar för näringarna.
Ytterligare upplysningar om ärenden kring miljöns tillstånd:
Tanja Lamminmäki
Miljösakkunnig
tanja.lamminmaki@uudenmaanliitto.fi
Konsekvensbedömning, naturtillgångar, marksubstanser och vattenärenden. Områdesansvar vid planläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby
Aktuellt
Nyhet
12.5.2025
Välkommen till att diskutera skogar och landskapsplanläggning 3.6
Nylands förbund ordnar en presentations- och diskussionstillställning om skogar i anslutning till VISION-planen tisdagen den 3 juni klockan 13–16. I denna tillställning som är öppen för alla begrundar vi skogarnas roll i landskapsplanläggningen.
Nyhet
11.3.2025
Befolkningen och antalet arbetsplatser ökar också i fortsättningen i Nyland, men det finns stora skillnader inom landskapet
Nyland är också i fortsättningen ett kraftigt växande landskap. I Nylands förbunds färska utredning prognostiseras utvecklingsriktningar för befolkningen och arbetsplatserna ända fram till år 2060. Hur snabb tillväxten är och hur den fördelas mellan Nylands olika regioner kan dock variera i betydande grad under de kommande årtiondena.
Sidan uppdaterad senast: 19.3.2025