Nylands bannät är av stor betydelse för tågtrafiken i hela landet eftersom många av trafikens knutpunkter ligger i Nyland. I Nyland används också banor mest: till exempel på stambanans bansträcka i huvudstadsregionen är tågtrafiken den livligaste i hela Finland.
På denna sida berättar vi om banor och banprojekt i olika riktningar från Nyland. Med hjälp av genvägar kommer du till sidans olika delar:
Fördelarna med banprojekt ska övervägas noggrant i förhållande till kostnader och miljöolägenheter
I Finland har många olika banprojekt varit aktuella under de senaste åren. Alla projekt kan emellertid inte genomföras, åtminstone inte samtidigt. Banprojekt är mycket dyra, och därför måste man noga överväga deras fördelar i förhållande till kostnaderna.
Målet med att utveckla trafiken i Nyland är att minska miljöolägenheter som orsakas av trafiken och upprätthålla regionens konkurrenskraft. Tågresor är en klimatvänlig reseform, men vid granskning av olägenheter bör man beakta tågbanans hela livscykel.
När nya banor byggs medför det enorma klimatutsläpp, och det tar som minst tiotals år för att kompensera dessa utsläpp. Om den nytta som fås av banan är lindrig, blir utsläppen kanske inte någonsin kompenserade.
Flygbanan minskar belastningen på stambanan
Stambanan behöver ökad hastighet och kapacitet
Stambanan är Finlands överlägset livligaste bana som går från Helsingfors via Dickursby och Hyvinge mot Tammerfors och Norra Finland. På Nylands bansträcka finns behov av både en snabbare trafik och ökad kapacitet.
Nylands, Tavastlands och Birkalands förbund samt nätverket Finlands tillväxtkorridor har utrett alternativ, genom vilka persontågstrafiken på stambanan kan utvecklas i en utredning om trafiken på stambanan som utarbetades under åren 2018–2019. I utredningen specificerades även de viktigaste investeringarna i första fasen. Utvecklingen av stambanan och dess förbindelser främjas av Stambanegruppen(Du går över till annan tjänst).
För Nylands del är det viktigaste utvecklingsprojektet på stambanan att förbättra kapaciteten mellan Böle och Riihimäki. Den första fasen av förbättringen av denna bansträcka har genomförts. Genomförandet av den andra fasen inleddes 2020 och blir klart 2028. Den tredje fasen för trafikledsnätets investeringsprogram genomförs 2025–2032.
Fjärrtrafik flyttas till Flygbanan
Flygbanan är en ny planerad bana från Böle via Helsingfors-Vanda flygplats, som går nästan helt i tunnel och ansluter sig till stambanan söder om Kervo station. Denna bana med dubbelspår planeras vara 25 kilometer lång, och avsikten är att 24 kilometer av banan går i tunnel.
När flygbanan blir klar ska all fjärrtrafik som för närvarande går på stambanan flyttas till Flygbanan. Banan möjliggör förbindelser utan omstigning från de flesta landskap till flygplatsen och förkortar restiden för dem som anländer till flygplatsen med fjärrtåg både från Helsingfors centrum och från norr.
Då fjärrtrafiken flyttas till Flygbanan, ökar det kapaciteten för Helsingforsregionens närtrafik på den sträcka av stambanan som är den mest belastade på landets bannät. Även tågtrafikens störningskänslighet minskar då fjärrtåg och närtåg som trafikerar med olika hastigheter går på sina egna spår.
En snabb tågförbindelse till flygplatsen förbättrar också den internationella konkurrenskraften hos Helsingforsregionen och hela Finland. Om Tallinntunneln genomförs, är det möjligt att stiga om till tåg som går via den på Helsingfors-Vanda flygplats. Flygbanan är också en förutsättning för en ny bana som byggs österut.
Inom projektet Flygbanan pågår arbetet med att upprätta en utredningsplan, som beräknas bli färdig i början av 2026. Flygbanan planeras av Flygbanan Ab(Du går över till annan tjänst).
Tågförbindelser i riktning mot väst förbättras genom utveckling av kustbanan och Västbanan
Reparationer av kustbanan minskar störningar och förbättrar servicen
Kustbanan är en nuvarande bana mellan Helsingfors och Åbo som går bland annat via Esbo, Kyrkslätt, Karis och Salo. Banan har fyra spår från Helsingfors till Alberga i Esbo, två spår från Alberga till Kyrkslätt och ett spår på största delen av slutsträckan. Byggandet av två tilläggsspår mellan Alberga och Köklax har inletts.
En ombyggnad av kustbanan mellan Kyrkslätt och Karis har pågått sedan 2017. Reparationerna minskar banans störningskänslighet och förbättrar servicenivån. Samtidigt har man förbättrat Jorvas station i Kyrkslätt. Banans nuvarande skick förutsätter att beläggningen förnyas och stabiliteten förbättras på flera kilometers sträcka. Många av tunnlarna har ännu inte reparerats.
En utredning som gjorts av Nylands förbund om utvecklingsmöjligheterna för kustbanan och tågtrafiken i riktning mot Hangö färdigställdes i mars 2022. Samtidigt undersöktes också möjligheten att förbättra förutsättningarna för trafiken genom mindre förbättringar av banan.
Västbanan till Åbo förkortar restiden med en halv timme mellan Helsingfors och Åbo
Västbanan är en planerad snabbare tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo. Förbindelsen förkortar restiden mellan städerna med cirka en halv timme och förenar pendlingsområdena för Helsingfors, Salo och Åbo.
Projektet består av fyra helheter:
- Esbo stadsbana
- Direktbanan Esbo–Salo
- Bansträckan Salo–Åbo
- Bangården i Åbo.
Utredningsplanen för direktbanan Esbo–Salo har godkänts år 2025. Utredningsplanen för avsnittet Hajala–Nunna på dubbelspåret mellan Salo och Åbo har godkänts år 2023. Genomförandet av Esbo stadsbana och bangården i Åbo pågår. Dessutom har en miljökonsekvensbedömning (MKB) för hela projekthelheten gjorts år 2020 och kompletterats år 2021.
För utredningsplaner enligt banlagen ansvarar Trafikledsverket, och för järnvägsplanerna ansvarar Västbanan Ab(Du går över till annan tjänst) (tidigare Entimmeståget till Åbo Ab). Byggandet av banan från Esbo till Lojo ingår i Petteri Orpos regeringsprogram.
Tilläggsspår i Esbo bidrar till punktligare när- och fjärrtrafik
Stadsbanan sträcker sig för närvarande från Helsingfors till Alberga. Två av de fyra spåren mellan Böle och Alberga används för tät närtrafik och två för kustbanans snabba närtrafik och fjärrtrafik i riktning mot Åbo.
Två tilläggsspår håller på att förverkligas mellan Alberga och Köklax. Tilläggsspåren gör närtrafiken i Esbo och Kyrkslätt och fjärrtrafiken i riktning mot Åbo punktligare. Tilläggsspåren möjliggör också en ökning av antalet tågturer i kustbanans närtrafik, om efterfrågan konstateras vara tillräcklig. Den ökade trafiken kräver också att en ny depå byggs vid kustbanan.
En fortsättning på stadsbanan är också en förutsättning för direktbanan Esbo–Salo.
Esbo stadsbana ingår i avtalet för markanvändning, boende och trafik MBT 2019 mellan staten och Helsingforsregionens kommuner, och genomförandet av avtalet har inletts.
Direktbanan Esbo–Salo ska bidra till snabbare förbindelser och möjliggöra närtrafik på nya områden
Direktbanan Esbo–Salo är en snabb bana som planeras mellan Esbo och Salo. Den nya 95 kilometer långa banan förenas med kustbanan i Esbo och Salo. Direktbanan är en del av den snabba tågförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo men möjliggör också ordnandet av närtrafik bland annat i Hista i Esbo, Veikkola i Kyrkslätt, Nummela i Vichtis och Lempola i Lojo.
Direktbanan mellan Esbo och Salo är indelad i två järnvägsplaner: Esbo–Lojo och Lojo–Salo. Sträckan mellan Esbo och Lojo är vidare indelad i två delar. Av dessa är järnvägsplanen för Esbo–Hista färdigställd och framlagd, medan järnvägsplanen för Hista–Lojo är färdigställd och går nu vidare för godkännande. Även järnvägsplanen för Lojo–Salo är färdigställd och går vidare för godkännande.
En förutsättning för den nya banan är att Esbo stadsbana ska fortsätta ända till Köklax.
Bana till Lojo centrum blir möjlig
Elektrifieringen av Hangö–Hyvinge-banan, som färdigställdes år 2024, möjliggör trafik via direktbanan Esbo–Salo och Hangö–Hyvinge-banan även närmare Lojo centrum. Det finns inga planer om en sådan förbindelse men de gällande landskapsplanerna möjliggör byggandet av denna bana.
Förbindelserna till östra Finland går via Lahtis
Direktbanan är en snabb bana till Lahtis som viker av från stambanan vid Kervo. Direktbanan går bland annat via Träskända och Mäntsälä. I Lahtis ansluter direktbanan till banan mot Kouvola som förgrenar sig till Savolaxbanan och Karelenbanan. Mellan Helsingfors och Kervo använder tågen på direktbanan stambanan.
Päijänne-Tavastlands förbund, Nylands förbund och Trafikledsverket har utrett hur man bör förbereda sig för att bygga två tilläggsspår mellan Kervo och Kouvola. För närvarande är tilläggsspåren inte aktuella.
Tågtrafiken österut blir snabbare genom Östra kustbanan
I den gällande landskapsplanen anvisas en snabb järnvägsförbindelse som förlängning av Flygbanan i östlig riktning via Borgå och Lovisa. Den så kallade Östra kustbanan är i första hand en reservering för en höghastighetsbana mellan Helsingfors och S:t Petersburg. Banan förbinder även Borgå och regionen Kotka–Fredrikshamn med huvudstadsregionen genom en direkt järnvägsförbindelse.
Den östra kustbanans sträckning beslutades att anges i landskapsplanen, eftersom den ger större regionalekonomiska fördelar och bättre motsvarar behovet av en långsiktig sträckning för en framtida höghastighetsbana mot S:t Petersburg. I och med att TEN-T-förordningen(Du går över till annan tjänst) trädde i kraft 2024 har förbindelserna till Ryssland upphört.
Den alternativa sträckningen, dvs. Östbanan, från Flygbanan via Borgå till Kouvola planeras av Östbanan Ab.(Du går över till annan tjänst) Arbetet med att ta fram en preliminär utredningsplan pågår.
Med närtåg från Borgå till Helsingfors på en halvtimme
I utredningen som Borgå stad och Nylands förbund lät utföra bedömdes utvecklingsalternativen för närtågstrafiken i riktning mot Borgå, passagerarantal, kostnader och biljettintäkter samt kopplingarna till samhällsstrukturen och trafiksystemen i Borgå- och Helsingforsregionen. Utredningen färdigställdes år 2023.
Med Tallinntunneln möjliggörs en tågförbindelse till Estland och Kontinentaleuropa
Tallinntunneln är en tunnel för person- och godstrafik som planeras mellan Helsingfors-Vanda flygplats, Helsingfors centrum och Tallinn. Tunneln skulle bilda en fast förbindelse mellan Finland och Estland som skulle främja tvillingstadsutvecklingen mellan Helsingfors och Tallinn samt koppla Finlands hela logistiska system till Rail Baltica, det vill säga en tågbana som byggs från Baltikum till Polen och vidare till Kontinentaleuropa.
Tallinntunneln omfattar också en godsterminal och depå som ska placeras norr om Helsingfors-Vanda samt banor som kopplar terminalen till tunneln och Hangö-Hyvinge-banan. I bakgrundsutredningen för VISION-planen ingår en utredning som drar upp riktlinjerna för fraktbanan, som omfattar terminalarrangemangen norr om Helsingfors-Vanda flygplats i anslutning till Tallinn-tunneln.
Projektet FinEst Link utarbetade en förhandsutredning om tunneln år 2018.
FinEst Bay Area(Du går över till annan tjänst) har utrett möjligheter att bygga tunneln med privat finansiering och med en sträckning som inte går via Helsingfors centrum. Det finns inga beslut om att inleda en närmare planering.
MER OM TEMAT
Trafiksystem
Med tanke på hela landets näringsliv är det avgörande viktigt att trafiksystemet i Nyland fungerar. I Nyland ligger viktiga hamnar, Helsingfors-Vanda flygplats och en tredjedel av hela landets arbetsplatser. Pendlingsområdet sträcker sig på över hundra kilometers avstånd från Helsingfors. Nylands förbund svarar också för utarbetandet av trafiksystemplanerna för västra och östra Nyland.
Upplysningar om banprojektet:
Heini Peltonen
Trafikplaneringschef
heini.peltonen@uudenmaanliitto.fi
Trafikplanering, styrning av trafiksystemarbetet, trafikfrågor som överskrider landskapsgränserna, logistik
Pasi Kouhia
Sakkunnig
pasi.kouhia@uudenmaanliitto.fi
Trafiksystemplaner, trafikmodeller och ny teknologi inom trafiken, öst- och västnyländska trafikfrågor
Sidan uppdaterad senast: 10.12.2025