Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök

Nylands bannät är viktigt för trafiken i hela landet

Nylands bannät är av stor betydelse för tågtrafiken i hela landet eftersom många av trafikens knutpunkter ligger i Nyland. I Nyland används också banor mest: till exempel på stambanans bansträcka i huvudstadsregionen är tågtrafiken den livligaste i hela Finland.

Fördelarna med banprojekt ska övervägas noggrant i förhållande till kostnader och miljöolägenheter

I Finland har många olika banprojekt varit aktuella under de senaste åren. Alla projekt kan emellertid inte genomföras, åtminstone inte samtidigt. Banprojekt är mycket dyra, och därför måste man noga överväga deras fördelar i förhållande till kostnaderna.

Banprojekt i Nyland

Målet med att utveckla trafiken i Nyland är att minska miljöolägenheter som orsakas av trafiken och upprätthålla regionens konkurrenskraft. Tågresor är en klimatvänlig reseform, men vid granskning av olägenheter bör man beakta tågbanans hela livscykel.

När nya banor byggs medför det enorma klimatutsläpp, och det tar som minst tiotals år för att kompensera dessa utsläpp. Om den nytta som fås av banan är lindrig, blir utsläppen kanske inte någonsin kompenserade.

Flygbanan minskar belastningen på stambanan

Stambanan behöver ökad hastighet och kapacitet

Stambanan är Finlands överlägset livligaste bana som går från Helsingfors via Dickursby och Hyvinge mot Tammerfors och Norra Finland. På Nylands bansträcka finns behov av både en snabbare trafik och ökad kapacitet.

Förbättringen av stambanan och byggandet av flygbanan minskar belastningen på stambanan.

Nylands, Tavastlands och Birkalands förbund samt nätverket Finlands tillväxtkorridor har utrett alternativ, genom vilka persontågstrafiken på stambanan kan utvecklas i en utredning om trafiken på stambanan som utarbetades under åren 2018–2019. I utredningen specificerades även de viktigaste investeringarna i första fasen.

För Nylands del är det viktigaste utvecklingsprojektet på stambanan att förbättra kapaciteten mellan Böle och Riihimäki. Den första fasen av förbättringen av denna bansträcka har genomförts. Genomförandet av den andra fasen inleddes 2020 och blir klart 2026. Banplaneringen av den tredje fasen pågår.

Fjärrtrafik flyttas till Flygbanan

Flygbanan är en ny planerad bana från Böle via Helsingfors-Vanda flygplats, som går nästan helt i tunnel och ansluter sig till stambanan norr om Kervo station. Denna bana med dubbelspår planeras vara 30 kilometer lång, och avsikten är att 28 kilometer av banan går i tunnel.

När flygbanan blir klar ska all fjärrtrafik som för närvarande går på stambanan flyttas till Flygbanan. Banan möjliggör förbindelser utan omstigning från de flesta landskap till flygplatsen och förkortar restiden för dem som anländer till flygplatsen med fjärrtåg både från Helsingfors centrum och från norr.

Då fjärrtrafiken flyttas till Flygbanan, ökar det kapaciteten för Helsingforsregionens närtrafik på den sträcka av stambanan som är den mest belastade på landets bannät. Även tågtrafikens störningskänslighet minskar då fjärrtåg och närtåg som trafikerar med olika hastigheter går på sina egna spår.

En snabb tågförbindelse till flygplatsen förbättrar också den internationella konkurrenskraften hos Helsingforsregionen och hela Finland. Om Tallinntunneln genomförs, är det möjligt att stiga om till tåg som går via den på Helsingfors-Vanda flygplats. Flygbanan är också en förutsättning för en ny bana som byggs österut.

Flygbanan planeras och utvecklingsalternativ för stambanan utreds och planeras av projektbolaget Finlandsbanan Ab(Du går över till annan tjänst). Bolaget svarar för att planera spårtrafikinfrastruktur för en spårförbindelse mellan Helsingfors och Tammerfors som går via Helsingfors-Vanda flygplats. Bolaget har planeringsansvaret tills banan är redo att byggas.

Tågförbindelser i riktning mot väst förbättras genom utveckling av kustbanan och entimmeståget

Reparationer av kustbanan minskar störningar och förbättrar servicen

Kustbanan är en nuvarande bana mellan Helsingfors och Åbo som går bland annat via Esbo, Kyrkslätt, Karis och Salo. Banan har fyra spår från Helsingfors till Alberga i Esbo, två spår från Alberga till Kyrkslätt och ett spår på största delen av slutsträckan. Byggandet av två tilläggsspår mellan Alberga och Köklax har inletts.

Banprojekt i riktning mot väst

En ombyggnad av kustbanan mellan Kyrkslätt och Karis har pågått mellan 2017 och 2021. Reparationerna minskar banans störningskänslighet och förbättrar servicenivån. Samtidigt har man förbättrat Jorvas station i Kyrkslätt. Banans nuvarande skick förutsätter att beläggningen förnyas och stabiliteten förbättras på flera kilometers sträcka. Många av tunnlarna har ännu inte reparerats.

Nylands förbund utarbetar för närvarande en utredning om möjligheter att utveckla tågtrafiken på kustbanan och i riktning mot Hangö. I arbetet utreds också möjligheter att förbättra trafikeringsförutsättningar med små åtgärder som berör banan. Utredningen (på finska) blev klar i mars 2022.

Entimmeståget förkortar restiden med en halv timme mellan Helsingfors och Åbo

Det så kallade Entimmeståget är en planerad snabbare tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo. Förbindelsen förkortar restiden mellan städerna med cirka en halv timme och förenar pendlingsområdena för Helsingfors, Salo och Åbo.

Projektet består av fyra helheter:

Genomförandet av Esbo stadsbana och bangården i Åbo pågår redan nu. En utredningsplan enligt banlagen har gjorts upp om direktbanan Esbo–Salo. Under åren 2021–2023 utarbetas järnvägsplaner och utredningsplaner om dubbelspåret mellan Salo och Åbo. En bedömning av miljökonsekvenserna (MKB) av projekthelheten gjordes år 2020, och bedömningen kompletterades år 2021. Projektbolaget Entimmeståget till Åbo Ab svarar för järnvägsplanen för direktbanan Esbo–Salo samt för järnvägsplanerna för dubbelspåret mellan Salo och Åbo. Arbetet med järnvägsplanen för direktbanan Esbo–Salo pågår. 

Tilläggsspår i Esbo bidrar till punktligare när- och fjärrtrafik

Stadsbanan sträcker sig för närvarande från Helsingfors till Alberga. Två av de fyra spåren mellan Böle och Alberga används för tät närtrafik och två för kustbanans snabba närtrafik och fjärrtrafik i riktning mot Åbo.

Två tilläggsspår håller på att förverkligas mellan Alberga och Köklax. Tilläggsspåren gör närtrafiken i Esbo och Kyrkslätt och fjärrtrafiken i riktning mot Åbo punktligare. Tilläggsspåren möjliggör också en ökning av antalet tågturer i kustbanans närtrafik, om efterfrågan konstateras vara tillräcklig. Den ökade trafiken kräver också att en ny depå byggs vid kustbanan.

En fortsättning på stadsbanan är också en förutsättning för direktbanan Esbo–Salo.

Esbo stadsbana ingår i avtalet för markanvändning, boende och trafik MBT 2019 mellan staten och Helsingforsregionens kommuner, och genomförandet av avtalet har inletts.

Direktbanan Esbo–Salo skulle bidra till snabbare förbindelser och möjliggöra närtrafik på nya områden

Direktbanan Esbo–Salo, det vill säga ESA-banan, är en snabb bana som planeras mellan Esbo och Salo. Den nya 95 kilometer långa banan förenas med kustbanan i Esbo och Salo. ESA-banan är en del av den snabba tågförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo men möjliggör också ordnandet av närtrafik bland annat i Hista i Esbo, Veikkola i Kyrkslätt, Nummela i Vichtis och Lempola i Lojo.

En förutsättning för den nya banan är att Esbo stadsbana ska fortsätta ända till Köklax.

Järnvägsplanerna för direktbanan Esbo–Salo och dubbelspåret mellan Salo och Åbo utarbetas och finansieras av projektbolaget Entimmeståget till Åbo Ab(Du går över till annan tjänst) tills den nya banan är redo att byggas.

Bana till Lojo centrum blir möjlig

Elektrifieringen av Hangö–Hyvinge-banan färdigställs innan ESA-banan byggs. Detta gör det också möjligt att via ESA-banan och Hangö–Hyvinge-banan trafikera också närmare Lojo centrum. Det finns inga planer om en sådan förbindelse men de gällande landskapsplanerna möjliggör byggandet av denna bana.

Tågtrafiken österut blir snabbare genom Östra kustbanan

Direktbanan är en snabb bana till Lahtis som viker av från stambanan vid Kervo. Direktbanan går bland annat via Träskända och Mäntsälä. I Lahtis ansluter direktbanan till banan mot Kouvola som förgrenar sig till Savolaxbanan och Karelenbanan. Mellan Helsingfors och Kervo använder tågen på direktbanan stambanan.

Banprojekt i riktning mot öst

Det planeras emellertid också nya banor österut. I den gällande landskapsplanen anges som en förlängning av Flygbanan en snabb banförbindelse österut som går via Borgå och Lovisa. Den här så kallade Östra kustbanan är i första hand en reservering för en höghastighetsbana mellan Helsingfors och S:t Petersburg.

Projektet är i huvudsak ett internationellt och riksomfattande projekt som kopplar S:t Petersburg till Helsingfors-Vanda flygplats och Helsingfors centrum men förbättrar också kollektivtrafikutbudet i Borgå samt kopplar regionen Kotka–Fredrikshamn till huvudstadsregionen med en direkt banförbindelse.

Man beslutade om att ange en sträckning enligt Östra kustbanan i landskapsplanen eftersom sträckningen medför större regionalekonomiska fördelar och motsvarar bättre behovet att ange en sträckning för framtidens höghastighetsbana mot S:t Petersburg.

Ett alternativ till banan är en direktbana till Kouvola. För att planera denna sträckning grundades ett projektbolag.

Med Tallinntunneln möjliggörs en tågförbindelse till Estland och Kontinentaleuropa

Tallinntunneln är en tunnel för person- och godstrafik som planeras mellan Helsingfors-Vanda flygplats, Helsingfors centrum och Tallinn. Tunneln skulle bilda en fast förbindelse mellan Finland och Estland som skulle främja tvillingstadsutvecklingen mellan Helsingfors och Tallinn samt koppla Finlands hela logistiska system till Rail Baltica, det vill säga en tågbana som byggs från Baltikum till Polen och vidare till Kontinentaleuropa.

Tallinntunneln omfattar också en godsterminal och depå som ska placeras norr om Helsingfors-Vanda samt banor som kopplar terminalen till tunneln och Hangö-Hyvinge-banan.

Projektet FinEst Link utarbetade en förhandsutredning om tunneln år 2018. FinEst Bay Area(Du går över till annan tjänst) har utrett möjligheter att bygga tunneln med privat finansiering och med en sträckning som inte går via Helsingfors centrum. Det finns inga beslut om att inleda en närmare planering.

Sidan uppdaterad senast: 19.8.2022