Över 200 remissinstanser gav respons om utkastet till VISION-planen
Sammanlagt 206 stycken respons och utlåtanden gavs om den nya landskapsplanen som var framlagd på våren. I responsen betonades natur-, energi- och trafikteman. De teman som oftast nämndes var grönförbindelser, industrikoncentrationer, solkraft, kulturmiljöer och skyddsområden.
VISION-planen visar hur framtidens energilösningar, stora trafikprojekt och koncentrationer inom den gröna omställningen kan samordnas med miljön och naturvärdena i det tätt befolkade Nyland. Planutkastet hölls framlagt 11 mars–8 maj 2026 på Nylands förbunds webbplats. Dessutom ordnades flera informationsträffar.
Utlåtanden inlämnades av nästan alla kommuner i Nyland samt av ett stort antal statliga myndigheter, landskapsförbund, energibolag, hamnar, aktörer inom näringslivet, miljöorganisationer och invånarföreningar. Dessutom gav privatpersonerna rikligt med respons.
Kommunerna och aktörerna inom näringslivet betonade verksamhetsförutsättningar för investeringar, energiinfrastruktur, logistik och industri, understödde huvudsakligen att landskapsplanen möjliggör den gröna omställningen och önskade på många håll att planbestämmelser och områdesreserveringar preciseras.
Miljöorganisationer, lokalföreningar och många privatpersoner betonade biologisk mångfald, grönförbindelser, landskapsvärden och konsekvensbedömning och ställde sig mer kritiskt till stora energi- och industriprojekt samt till omfattningen av vissa områdesreserveringar.
Myndigheterna fokuserade på planens tekniska kvalitet, konsekvensbedömningar, säkerhet samt på hur lagstiftningen och de riksomfattande målen hade beaktats.
Naturen och den gröna omställningen samordnas
Viktiga teman inom temat natur och kolbindning var grönförbindelser, kulturmiljöer, landskapsområden, skyddsområden, luo-områden samt ekologisk kompensation.
Flera remissinstanser föreslog nya skyddsområden och grönförbindelser samt önskade att de nuvarande ekologiska nätverken stärks. Samtidigt betonade de behovet att samordna målen för biologisk mångfald med investeringarna i den gröna omställningen.
Oro väcktes av de konsekvenser som solkraftverk och kraftledningar har för landskapet och kulturmiljöerna. Man ansåg att det är viktigt att trygga särskilt nationellt värdefulla landskapsområden mot utbyggnad av solkraft.
Särskilt med tanke på skogsbruk ansåg man att det är viktigt att i planen upphävs de delar av skyddsområdesbeteckningarna som enligt noggrannare uppgifter inte kan genomföras genom naturvårdslagen.
De nya områden som är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden (luo-områden) ansågs vara bra, men man önskade att deras tolkning, styrande effekt och relation till andra skyddsbeteckningar preciseras.
Energilösningar från solkraft till datacenter
I responsen på energitemat betonas särskilt solkraft, kraftledningar, vätgasledningar, kärnkraft och datacenter.
När det gäller solkraft rådde en bred uppfattning om att projekten i första hand bör placeras till en byggd eller på annat sätt bearbetad miljö. Särskilt konsekvenserna för natur, landskap och livsmedelssäkerhet lyftes fram.
När det gäller kraftledningar lyfte invånarna och föreningarna fram konsekvenserna för landskapet och naturen, medan företagen och energiaktörerna betonade att stärkandet av elnätet är nödvändigt för genomförandet av den gröna omställningen.
Man ansåg att beredskapen för det nationella vätgasnätet är viktig, men samtidigt betonade man att infrastrukturen i mån av möjlighet bör placeras i anslutning till befintliga korridorer.
Dessutom ansåg man att småskalig kärnkraft är en möjlighet inom produktionen av ren energi och värme, men samtidigt betonade man att terminologin bör preciseras och att den småskaliga kärnkraftens placering och säkerhet bör bedömas från fall till fall i tillståndsförfarandena.
Utnyttjandet av spillvärme från datacenter i fjärrvärmenätet fick understöd, men i responsen lyfte man också fram deras stora el- och vattenförbrukning samt frågan om hur tillräckliga de lokala fördelarna är. Kommunerna önskade att datacentren beaktas som en egen markanvändningsfråga i större utsträckning än i dag.
Trafikprojektens strategiska nyttor och lokala konsekvenser
Inom temat logistik och trafik väckte följande teman mest diskussion: godsbanan och den multimodala terminalen, Tallinntunneln, laddnings- och rastplatser för tung trafik samt Östbanan och Flygbanan. I responsen betonas projektens strategiska betydelse men också deras lokala konsekvenser och osäkerheter kring projekten.
När det gäller godsbanan och den multimodala terminalen var remissinstanserna oroliga för deras konsekvenser för bebyggelse, odlingsmark och sammanhängande skogsområden. Man önskade att planeringen fortsätter så att noggrannare konsekvensbedömningar och en jämförelse av alternativen görs. Centrala frågor är också samordningen av olika järnvägsförbindelser och hur de kan genomföras.
Tallinntunneln ansågs vara viktig med tanke på tillgänglighet och internationella trafikförbindelser. En central fråga gäller alternativa sträckningar. Tunnelprojektet är kopplat till helheten för godsbanan, men det behandlas i övrigt inte i VISION-planen, utan sträckningen har redan anvisats från flygplatsen via Helsingfors mot Tallinn i den gällande landskapsplanen.
Behovet av distributionsplatser för alternativa drivkrafter och rastplatser för tung trafik identifierades på många håll. Samtidigt framkommer farhågor om platsernas lämplighet, konsekvenser för miljö och grundvatten samt om omfattningen av områdesreserveringarna, vilket innebär att preciseringar och förändringar är nödvändiga.
När det gäller Östbanan betonade responsen en granskning av alternativa sträckningar och deras konsekvenser för miljön, landskapet och samhällsstrukturen. Samtidigt identifierar man projektets betydelse med tanke på tillgänglighet och regional utveckling.
Flygbanan delar åsikter. En del anser att bansträckningen är i linje med utredningsplanen (Trafikledsverket) och att projektet är en motiverad del av det riksomfattande trafiksystemet, medan en del lyfter fram farhågor om dess konsekvenser, kostnader, genomförbarhet och nödvändighet. I responsen betonas behovet att noggrannare bedöma alternativen och konsekvenserna.
Utvecklingsområden för industri och cirkulär ekonomi
Särskilt plankartans så kallade grå munkkringlor eller utvecklingsområden väckte diskussion inom temat industriell produktion, cirkulär ekonomi och marksubstanshantering.
Områdena ansågs vara viktiga ur näringsperspektivet, men samtidigt har kritik getts om natur- och miljökonsekvenserna av flera objekt. I responsen lyftes särskilt fram Pickala-Käla, Risten och Läpp-Horsbäck.
Områden med olika behov
Den respons som gavs av huvudstadsregionens invånare betonade grönförbindelser samt kritiska syner på Flygbanan, godsbanan och den multimodala terminalen. I kommunernas och myndigheternas respons lyftes fram Tallinntunneln, energiförsörjningen och tryggandet av ekologiska nätverk.
I mellersta Nyland lyfte man särskilt fram godsbanan, områden för konst, teknik och hållbar turism, energiinfrastruktur, datacenter samt beaktande av natur, grönförbindelser och grundvatten i projekten för grön omställning.
Centrala teman i västra Nyland är energi- och vätgasnät, konsekvenser av områden för konst, teknik och hållbar turism, solkraft och tryggande av grönförbindelser, skyddsområden och andra miljövärden.
I responsen från östra Nyland betonades Östbanan, utveckling av Sköldvik och andra områden för konst, teknik och hållbar turism, energiprojekt samt samordning av grönförbindelser och skyddsområden med den regionala utvecklingen.
Respons styr fortsatt planarbete
All respons om planutkastet gås igenom under sommaren och i början av hösten och planförslaget bereds utifrån responsen. Under hösten är avsikten att publicera en mer omfattande rapport om växelverkan som innehåller en sammanställning av responsen och åtgärder som vidtas utifrån den.
Ytterligare information:
Bekanta dig också med dessa
Artikel
29.4.2026
Energin och banorna väckte diskussion på informationsträffarna om VISION-planen
Energi- och trafiklösningar betonades på vårens informationsträffar om VISION-planen som hölls på olika håll i Nyland. Särskilt småskalig kärnkraft, solkraft och nya banprojekt väckte livlig diskussion bland kommuninvånare och regionala aktörer.
Nyhet
11.3.2026
Flera utredningar har färdigställts som stöd för beredningen av VISION-planen
Den nya etapplandskapsplanen, som fokuserar på teman inom den gröna omställningen, utarbetas 2024–2027. Under utkastfasen har flera utredningar som tagits fram eller beställts av Nylands förbund färdigställts som stöd för planen.