Gå till innehåll
Sök
Artikel

Utvecklingen av TEN-T-transportnätet förstärker Nylands tillgänglighet och konkurrenskraft

Det transeuropeiska TEN-T-transportnätet är ett trafikledsnät inom hela EU, och målet är att trafikledsnätet ska bli färdigt senast år 2050. Riktlinjerna för transportnätet uppdateras som bäst, och ett nytt förslag till förordning behandlas vid Europeiska unionens råd och Europeiska parlamentet. Enligt Nylands förbunds uppfattning ökar utvecklingen av transportnätet Nylands tillgänglighet och konkurrenskraft, men förslaget till förordningen innehåller också strikta krav på kvalitet som medför utmaningar.

Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T-transportnätet, Trans-European Transport Network) är ett transportnät för järnvägar, insjörutter, närsjöfart och landsvägar inom hela EU som består av knutpunkter för centrala städer, flygplatser och hamnar samt av trafikleder som förbinder dem.

Målet med politiken om TEN-T är att före år 2050 skapa ett transeuropeiskt nät med olika trafikformer som har höga krav på kvaliteten och som främjar hållbar rörlighet av människor och varor, får trafikströmmarna att löpa bättre mellan EU-medlemsländerna samt stöder regional, ekonomisk och social samhörighet. Nylands förbund understöder dessa mål och anser att utvecklingen av TEN-T-nätet och utnyttjandet av de möjligheter som transportnätet medför är ytterst viktigt med tanke på Nylands tillgänglighet och konkurrenskraft.

Det transeuropeiska TEN-T-nätet och kraven för det definieras i EU-förordningen om riktlinjerna för TEN-T-nätet. Programmet Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE, Connecting Europe Facility) är ett av EU:s specialprogram, genom vilket finansieras projekt som utvecklar energi-, transport- och digitala förbindelser för att genomföra TEN-T-nätet. Sådana infrastrukturprojekt förutsätter alltid också nationell finansiering. Den gällande förordningen för TEN-T är från år 2013, men förordningen håller på att revideras så att den mer effektivt kan möta Europeiska kommissionens nya prioriteringar.

Förslaget till ny förordning för TEN-T behandlas

Europeiska kommissionen gav i december 2021 sitt förslag till förordningen om riktlinjer för utbyggnad av TEN-T-transportnätet. Kommissionens förslag till förordningen för TEN-T publicerades som en del av kommissionens mera omfattande paket för effektiv och grön mobilitet som genomför målsättningarna i både den europeiska gröna given och EU:s strategi för hållbar och smart mobilitet. Den nya EU-förordningen förväntas träda i kraft år 2024, och behandlingen av förordningen pågår för närvarande vid Europeiska unionens råd och Europeiska parlamentet.

I en ny världssituation med coronaviruspandemin och kriget i Ukraina har främjandet av hållbar utveckling och stärkandet av Europas kristålighet blivit ännu viktigare strategiska mål. Betydelsen av hållbar mobilitet ökar i högre grad och betydelsen av utvecklingen av ett enhetligt europeiskt trafikområde framhävs. Att förbättra resiliensen är en av prioriteringarna inom EU:s strategi för hållbar och smart mobilitet. Europeiska kommissionens förslag med de uppdaterade riktlinjerna för TEN-T-transportnätet har en central roll i att utveckla ett enhetligt, sammanlänkat, multimodalt (omfattar olika trafikmedel) och högklassigt trafikområde och trafikinfrastruktur inom hela EU.

I den nuvarande förordningen för TEN-T fastställs två nivåer och målår för färdigställandet av transportnätet: ett stomnät som omfattar de viktigaste trafiklederna ska bli färdigt senast år 2030 och ett övergripande nät senast år 2050. Kommissionens förslag sätter ett nytt interimistiskt mål: ett utvidgat stomnät ska bli färdigt senast år 2040. Genom detta mål strävar man efter att försnabba färdigställandet av TEN-T-nätets viktigaste delar före den slutliga tidsfristen år 2050. Det nya interimistiska målet tillämpas på de strategiskt viktigaste delarna av det mera omfattande övergripande nätet.

Banförbindelser utvecklas, kraven på kvalitet blir striktare

Nylands förbund understöder de centrala målen i kommissionens förslag till förordningen och med vissa förbehåll de flesta förnyelser i de uppdaterade riktlinjerna. 

– När TEN-T-transportnätet utvecklas och byggas enligt planerna, förbättrar detta Nylands tillgänglighet och konkurrenskraft, säger sakkunnig Sakari Saarinen. – Helsingfors ställning som en urban knutpunkt för TEN-T i korsningen av stomnätskorridorerna Skandinavien–Medelhavet och Nordsjön–Östersjön kopplar ihop landskapet Nyland och hela Finland med Europa via viktiga trafik- och farleder samt via Helsingfors-Vanda flygplats.

Med tanke på Nyland och Finland är det viktigt att de nya snabba järnvägsförbindelser som planeras i södra Finland ingår i det utvidgade stomnätet, vilket också gör det möjligt att ansöka om FSE-finansiering för planering och byggande av banor.

– Kommissionens förslag innehåller också en fast förbindelse mellan Helsingfors och Tallinn som ett nytt utredningsobjekt för TEN-T, vilket är en betydande möjlighet för både Nyland och hela Finland, säger Saarinen.

Förordningen för TEN-T och dess krav har en betydande inverkan på utvecklingen av transportnät i Finland, och redan i den nuvarande förordningen fastställs ur Finlands synpunkt utmanande krav på kvaliteten av landsvägar, bannät och trafikens knutpunkter inom nätet. I kommissionens förslag till förordningen blir kraven på alla trafikledsformer och knutpunkter ännu striktare.

Med tanke på Nyland och Finland är det av betydelse att de kvalitetskrav på trafikinfrastrukturen som gäller TEN-T-nätet kan tillämpas på lokal nivå, ifall de kvalitetskrav som föreslås i kommissionens förslag till förordningen för TEN-T leder till en lokal överdimensionering av resurser utan motsvarande nytta till exempel på de delar av nätet som har mindre trafikmängder. 

– I Finland är trafikmängderna mycket mindre än i Mellaneuropa, vilket innebär att man ska beakta trafikmängderna och trafikens karaktär i kraven. Den service som erbjuds och dess kvalitet ska kunna ställas i proportion till dem, konstaterar Saarinen.

Nya kriterier för urbana knutpunkter

I kommissionens förslag till förordningen identifierar man tydligare än i den nuvarande förordningen den betydelse som de urbana knutpunkterna och stadsregionerna har för att främja en hållbar mobilitet.

– Nylands förbund anser det vara viktigt att definitionen av urbana knutpunkter omfattar utöver centralstäder också mer omfattande funktionella stadsregioner så att hela influensområdet ska omfattas av samma utvecklingsmål, säger Saarinen.

Enligt kommissionens förslag ska de urbana knutpunkterna för TEN-T före år 2025 uppfylla kraven i planerna för hållbar rörlighet i städer (SUMP). I förslaget till förordningen fastställs krav för de urbana knutpunkterna som gäller till exempel genomförande av distributionsinfrastrukturen för alternativa bränslen, digitala tjänster och multimodala fraktterminaler. Uppfyllandet av dessa krav främjas av nationella och regionala åtgärder samt av marknaden.

I de uppdaterade riktlinjerna föreslås att Helsingfors, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Uleåborg och Tammerfors ska bli Finlands urbana knutpunkter för TEN-T-nätet. Alla dessa sju städer har ingått MBT-avtal med staten och andra kommuner i respektive stadsregioner som gäller markanvändning, boende och trafik. Inom ramen för dessa avtal uppfyller de redan nu rätt väl kraven i planerna för hållbar rörlighet i städer.   

Nylands förbunds ståndpunkter i fråga om förslaget till förordningen för TEN-T som behandlas som bäst – både ris och ros – meddelas Europeiska kommissionen för kännedom både via kommissionens öppna och offentliga responskanal och via gemensamma ställningstaganden med internationella partner och intressentgrupper. 

Ytterligare upplysningar:

Sakari Saarinen

Sakkunnig

+358 40 637 5934

Internationella trafikfrågor, trafikens miljökonsekvenser, projektförvaltning och finansieringsprogram, BSR Access-projektet, RECIPROCITY-projektet, Scandria Alliance

Alla nyheter