Gå till innehåll
Sök
Blogg

Vad har trafiksystemplan Liikenne 12 att ge Nyland?

Petri Suominen

Finlands första riksomfattande trafiksystemplan har ett gott syfte, men den lämnar en del i övrigt att önska då det gäller relevans, finansiering och samarbete, skriver Nylands förbunds trafikplaneringschef Petri Suominen.

Man har redan länge önskat att det finländska trafiksystemet skulle planeras på ett mera långsiktigt sätt. Till exempel har man i Sverige sedvanligt upprättat likartade planer för långa tidsperioder. Tack vare dem har man effektiverat användningen av inhemska resurser, men också förbättrat möjligheten att få EU-finansiering för stora projekt som till och med kan vara av internationell betydelse.

Nyland har inte varit representerat i styrgruppen trots att merparten av landets viktigaste knutpunkter för trafik och logistik ligger här.

Till all lycka har man också i Finland kommit igång: Utkastet till riksomfattande trafiksystemplan för åren 2021–2032, eller mera familjärt Liikenne 12, låg ute för remiss under början av året. Kommunikationsministeriet har sedan år 2019 berett planen under ledning av en parlamentarisk styrgrupp.

Planen innefattar statliga och kommunala åtgärder samt ett statligt program för finansiering av trafiksystemet. Alla trafikformer är under behandling: person- och godstrafiken, trafiknäten, servicen och stödåtgärder för trafiksystemen.

Planen har en god vision, men dess inverkan kommer att vara liten.

Visionen för Liikenne 12 är ”ett hållbart och tillgängligt Finland” fram till år 2050. Enligt visionen är Finlands trafiksystem år 2050 miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart och utgör en garanti för tillräcklig tillgänglighet för människor och näringsliv. Planen har tre målsättningar: hållbarhet, tillgänglighet och effektivitet. Alla mål syftar också till att motverka klimatförändringen.

Planen har en positiv inverkan med tanke på målsättningarna, men en liten sådan också enligt konsekvensbedömningen. I praktiken innebär effektivitetsmålet att man begränsar hur mycket det är möjligt att främja de övriga målsättningarna.

För Nyland är internationell tillgänglighet en fråga av central betydelse

Då det gäller utveckling av det riksomfattande trafiksystemet vill Nylands förbund betona den internationella tillgängligheten. Helsingfors-Vanda flygplats och hamnarna samt deras tillgänglighet är livsviktiga för landskapet.

Det transeuropeiska transportnätet TEN-T och dess stomkorridorer innefattar de viktigaste internationella förbindelserna. Nyland ligger i korsningen mellan två stomkorridorer. Skärningspunktens betydelse ökar ytterligare då korridoren Nordsjön–Östersjön förlängs ända till svenska Luleå. Att anlägga snabba järnvägsförbindelser i riktning mot Åbo och Tammerfors är en väsentlig del av utvecklingen av dessa stomkorridorer.

Effektivt att utveckla rese- och transportkedjor

Liikenne 12 betonar utvecklingen av rese- och transportkedjor. Ett effektivt sätt att göra kollektivtrafiken mera attraktiv är att utöka informationen till passagerarna och att utveckla det gemensamma biljettsystemet. Det är emellertid viktigt att minnas att man har nytta av sådana metoder enbart om kollektivtrafiken har god täckningsgrad och om man kan lita på dess kontinuitet.

Det är också för transporternas vidkommande väsentligt att alla delar av transportkedjorna fungerar. Man borde i synnerhet fästa uppmärksamhet vid hamnarnas landförbindelser. Det är med tanke på de rikstäckande transporterna nödvändigt att utveckla riksväg 25, stamväg 51 samt banorna till Hangö och Lovisa.

Det är emellertid viktigt att minnas att företagen har väldigt olika slags behov. Samtidigt som det för industrin är oundgängligt att den tunga trafiken fungerar smidigt, så kan goda kollektivtrafikförbindelser vara kritiska för tillgången på högutbildad arbetskraft.

Snabba tågförbindelser vore ett mera hållbart alternativ till inrikesflygen i södra Finland.

Nylands förbund inser betydelsen av att utveckla den spårbundna trafiken i syfte att motverka klimatförändringen och för att förbinda pendlingsregioner. Snabba tågförbindelser vore ett mera hållbart alternativ till inrikesflygen i södra Finland. Därför är det bra att Finlandsbanans två alternativa sträckningar samt den östliga järnvägsförbindelsen har planerats gå via Helsingfors-Vanda flygplats.

Även om man i Liikenne 12, såsom namnet säger, i första hand behandlar trafik som är viktig ur nationell synvinkel, så är trafiksystemet en helhet där resans första och sista kilometer har en avgörande inverkan på transportbeteendet. Det borde finnas goda förutsättningar för dagligt utnyttjande av kollektivtrafik, för cykling och gång för att det ska vara möjligt att öka kollektivtrafikens andel av trafiken också på riksnivå.

Risker med nya finansieringsformer

I Liikenne 12 behandlas också finansieringen av underhållet och utvecklingen av trafiksystemet. Finansieringsnivån stiger från det den har varit, men fortsätter att vara knapp i relation till utvecklingsbehoven.

Primärt kommer man att förbättra underhållet, öka framförhållningen och prioritera de objekt som har den livligaste trafiken. Genom att säkerställa befintliga trafikleders skick och utveckling får man ut det mesta möjliga av de begränsade resurserna.

Samfinansiering får inte bli en automatik som leder till att kommunernas kostnadsandelar ökar ytterligare, utan staten ska även framdeles ta det huvudsakliga ansvaret för sina trafikleder.

Som en del av försöken av lösa finansieringsfrågan föreslås samfinansiering, och i fråga om stora projekt att man grundar projektbolag. Den grundläggande tankegången verkar rättvis: De som drar nytta av en ny trafikled eller utveckling av en gammal ska också delta i kostnaderna. Det är emellertid besvärligt att exakt mäta nyttan, och staten är vanligen i sista hand den största nyttotagaren då trafiksystemet blir mera välfungerande.

Samfinansiering får inte bli en automatik som leder till att kommunernas kostnadsandelar ökar ytterligare, utan staten ska även framdeles ta det huvudsakliga ansvaret för sina trafikleder. Projektbolagen borde ha en transparent förvaltning, och hela det rikstäckande nätet av trafikleder bör fortsättningsvis vara i offentlig ägo.

Ännu rum för förbättring av växelverkan

Då beredningen av Liikenne 12 körde igång underströk man att planen ska utarbetas i växelverkan med intressentgrupperna. Växelverkan har ändå varit tunnare än väntat.

Exempelvis har Nylands förbund eller Helsingforsregionen inte varit representerade i styrgruppen trots att merparten av landets viktigaste knutpunkter för trafik och logistik ligger i Nyland.

Planen är avsedd att i vår överlåtas till riksdagen för behandling och till statsrådet för godkännande. Därefter ska Trafikledsverket utarbeta ett investeringsprogram i syfte att konkretisera planen. Förhoppningsvis blir växelverkan bättre i detta skede och då de därpå följande riksomfattande trafiksystemplanerna ska utformas.

Petri Suominen

Skribenten är Nylands förbunds trafikplaneringschef.

Nyckelord:

Trafik
Alla nyheter