Gå till innehåll
Sök
Artikel

Välmående, befolkningens utbildningsnivå och innovation är Nylands styrkor i internationell jämförelse

I många internationella jämförelser ligger Nyland i täten, både i en europeisk och i en global kontext. Nylands styrkor sammanhänger med välmående, befolkningens höga utbildningsnivå och innovationer. Det finns emellertid också en del att bättra på till exempel i fråga om hållbar utveckling och sysselsättning.

År 2020 placerade sig Nyland på andra plats jämfört med andra europeiska regioner i Europeiska kommissionens index för sociala framsteg (Social Progress Index). Nyland klarar sig väl även då man ser till index som mäter konkurrenskraft. Landskapet placerade sig på tionde plats i indexet för europeiska regioners konkurrenskraft (Regional Competitiveness Index).

Nyland kommer in på andra plats jämfört med övriga europeiska regioner i en jämförelse som mäter regional innovationsförmåga och de regionala innovationssystemens prestanda (Regional Innovation Scoreboard 2021). Då det gäller att vara föremål för internationella investeringar identifieras Nyland som Europas bästa medelstora landskap. Det skedde i en utredning av Financial Times år 2018.

– Nylands styrkor är i internationell jämförelse bland annat en hög utbildningsnivå och kompetens, ett välfungerande innovationssystem samt invånarnas tilltro till institutionerna och sina rättigheter, omtalar sakkunnige Johannes Herala.

En av oss själva oberoende svaghet i ett internationellt sammanhang kan vara vårt avlägsna geografiska läge jämfört med till exempel flera andra europeiska metropolområden.

– Det kompenseras emellertid av den goda infrastrukturen för telekommunikation och av Helsingfors-Vanda flygplats, som är välfungerande och som är en betydande knutpunkt i internationell flygtrafik, säger Herala vidare.

I likhet med övriga Finland och flera andra utvecklade ekonomier utgör den åldrande befolkningen en utmaning för ekonomisk tillväxt, tillgång på arbetskraft och den offentliga ekonomins hållbarhet. Utmaningen understryks enligt Heralas uppfattning särskilt utanför huvudstadsregionen i landskapets randområden.

De nordeuropeiska stadsregionernas styrkor skiljer sig från varandra, trots att regionerna geografiskt och kulturellt ligger nära varandra

Det har gjorts en internationell konkurrenskraftsutredning(Du går över till annan tjänst) som ska ligga till grund för arbetet med planeringen av markanvändning, boende och trafik (MBT). Där har man jämfört sex nordeuropeiska stadsregioner som skulle kunna konkurrera om samma investeringar samt om företag och arbetskraft. I den komparativa utredningen deltog Helsingforsregionen (eller Storhelsingfors), som omfattar 14 av Nylands 26 kommuner.

I jämförelsen beaktades regionernas attraktionskraft, produktivitet och innovationer samt deras livskvalitet och miljövård. Helsingforsregionen var i den jämförelsen den fjärde i ordningen, omtalar planläggningschef Ilona Mansikka.

Konkurrenskraftsutredningen inom MBT-arbetet gav vid handen att Helsingforsregionens styrkor var innovationsförmåga driven av teknologiindustrin och uppstartsbolag samt jämlikhet och en god balans mellan arbetsliv och fritid. Enligt resultatet är regionen en trygg och hälsosam omgivning. Den har också tills vidare lyckats undvika segregation bättre än andra stora nordiska stadsregioner.

– Den jämförande undersökningen visar att produktiviteten, innovationsförmågan och därtill hörande nettoinvandring är områden där Helsingforsregionen har skäl att bättra sig. Jämfört med andra regioner är dessutom regionens sysselsättning lägst och arbetslöshet högst, konstaterar Mansikka med hänvisning till resultaten.

Helsingforsregionen har i jämförelse med andra regioner i den internationella konkurrenskraftsundersökningen sämre tillgång på utbildad arbetskraft. Dessutom är forsknings- och utvecklingsutgifterna lägre. Hållbar utveckling är också något som man enligt undersökningen borde fästa uppmärksamhet vid i Helsingforsregionen. Det finns mindre kolsänkor och skyddsområden än annorstädes och klimatneutralitetsmålen ligger på nordisk medelnivå.

Internationella jämförelser gör det lättare att se regionens styrkor och utmaningar

Beredningen av Nylandsprogrammet med dess mål angående arbete, livskraft och välfärd har i och med de internationella jämförelserna fått nytt stoff. Det nya Nylandsprogrammet, det vill säga landskapsprogrammet har beretts i samarbete med aktörerna i regionen. Programmet kommer att innehålla en långsiktsvision som sträcker sig till år 2030 samt mål och åtgärder för åren 2022–2025.

– Nyland vill vara en internationell föregångare i arbetet med att dämpa klimatförändringen samt i fråga om internationell konkurrenskraft och människornas välmående. Vi måste positionera oss också internationellt om vi ska kunna nå dessa mål, konstaterar Herala.

I oktober läggs programmet ut till påseende och på remiss efter att landskapsstyrelsen godkänt det. Målet är att landskapsfullmäktige godkänner den slutliga planen i december 2021.

– Med Nylandsprogrammet har vi möjlighet att samla landskapet kring en gemensam strävan och att åstadkomma ett tätare samarbete mellan aktörerna i syfte att lösa identifierade utmaningar och att befästa befintliga styrkor, säger Herala i sin beskrivning av internationella jämförelsers roll i beredningen av programmet.

Upplysningar:

Sakkunnige Johannes Herala, tfn. 044 365 1988

Sakkunniga Rosa Tuomi, tfn 050 563 0375

Planläggningschef Ilona Mansikka, tfn 040 524 9186

Alla nyheter