Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök
Nyhet

Enkäten för intressentgrupperna och kommunrundorna ger riktlinjer för uppgifter för kommande år

Sininen kiiltävä seinä, josta heijastuu talo.

I fjol kartlade vi riktlinjer för arbetet med landskapsplan och landskapsprogram med en enkät för intressentgrupperna i två delar samt med en omfattande kommunrunda. På grund av de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön förbereder vi oss inom de närmaste åren på att komplettera den lagakraftvunna Nylandsplanen och att uppdatera Nylandsprogrammet.

Resultaten av enkäten för intressentgrupperna presenteras kort nedan. Länken till en sammanfattning av och en sammanfattande rapport om enkäten finns i slutet av texten.

Kunskapsbaserad ledning önskas av förbundet

Med en framtidsenkät kartlade vi olika intressentgruppers åsikter om Nylands viktigaste framtidsutmaningar samt om Nylands förbunds roll och sätt att svara på dem.

I svaren lyftes fram Nylands viktigaste framtidsutmaningar som är följande:

  1. Fungerande regional kollektivtrafik
  2. Stävjande av klimatförändringen och anpassning till den
  3. Stoppa förlusten av den biologiska mångfalden
  4. Hållbar styrning av tillväxten samt
  5. Säkerställande av näringslivets verksamhet.

När det gäller att svara på utmaningarna önskade man särskilt att Nylands förbund ska ta en roll i kunskapsbaserad ledning och utveckling av ett brett samarbete.

Grön omställning bör inkluderas i landskapsplanen

Med en enkät om landskapsplan utredde vi intressentgruppernas åsikter om behov av att komplettera och uppdatera landskapsplanen, verksamhetsmiljön och funktionsduglighet som ett underlag för den kommande kompletteringen av landskapsplanen.

I svaren lyftes fram landskapsplanens viktigaste uppdateringsbehov:

  1. Energi och grön omställning
  2. Cirkulär ekonomi
  3. Ekologiska nätverk

− Som ett underlag för planarbetet behöver vi mer information i synnerhet om de konsekvenser som projekten för den gröna, rena omställningen har för markanvändningen. Till exempel satsningarna på förnybara energikällor och cirkulär ekonomi kräver utrymme och samordning med den övriga markanvändningen. Ett kunskapsunderlag samlas i vårt nyligen startade projekt som utreder markanvändningsbehov inom den gröna omställningen, säger planläggningschef Ilona Mansikka vid Nylands förbund.

Nya teman för planen som föreslogs i enkäten var också till exempel hållbar utveckling av landsbygdsområden, havsområden samt gång och cykling. I de öppna svaren nämnde man också kolbindning och kollagring samt marksubstanshantering.

När det gäller de viktiga utgångspunkter i verksamhetsmiljön som ska beaktas i planläggningen på landskapsnivå nämnde respondenterna påverkan gällande den nationella och internationella lagstiftningen.

− Beredningen av lagen om områdesanvändning och revideringen av den nya bygglagen är de teman som är aktuella just nu vid vår intressebevakning. Inom den närmaste tiden förväntas också EU-lagförslag som påverkar markanvändningen. Vi strävar efter att aktivt påverka alla dessa, säger Mansikka.

I enkäten lyfte respondenterna också fram en balanserad utveckling av Nyland samt betonade lagändringar, energilösningar, klimatförändring och förlust av den biologiska mångfalden som kriser som påverkar varandra och ska lösas tillsammans.

Respondenterna ansåg att det nya, översiktliga planeringssättet för den lagakraftvunna Nylandsplanen var i huvudsak lämpligt. Planmaterialet och utredningarna är lätta att finna, och planbeskrivningen, beteckningarna inklusive bestämmelser och bilagsmaterialet är tydliga. Det förekom större splittring i svaren när det gäller tolkning av planen, hur tydliga kartorna och de allmänna planeringsbestämmelserna är samt åtkomlighet till geografiska datamängder.

Samarbetet med kommunerna fortsätter starkt

Vid sidan av enkäten för intressentgrupperna ordnade vi en kommunrunda i somras, och under kommunrundanträffade vi alla 26 kommuner under ledning av regionplaneringens kommunansvariga. Under dessa träffar gick vi igenom kommunernas aktuella planläggningssituation samt frågor kring tolkning av landskapsplanen och behov av att komplettera den.

I dessa diskussioner framhävdes solenergi, trafik (banor, utveckling av kollektivtrafik, farleder, hamn- och godstrafik), styrning av handel, regionstruktur (kommande tillväxtriktningar, utveckling av centrum och byar, kontroll av byggandet i glesbygdsområden), klimatkonsekvenser, cirkulär ekonomi och förbehåll gällande gruvverksamhet. Man ansåg att samarbetet mellan förbundet och kommunerna är viktigt när det gäller intressebevakningen och MBT-arbetet, och kommunerna önskade att samarbetet kring båda temana fortsätter.

Under förra hösten presenterades resultaten av det omfattande arbetet gällande växelverkan med intressentgrupperna för förbundets egna beslutsfattare, kommundirektörerna i Nyland samt för kommunernas sakkunniga och tjänstemän inom olika sektorer.

− Under våren strävar vi efter att fatta beslut om kommande behov av att komplettera landskapsplanen. Även samarbetet med intressentgrupperna fortsätter på många håll, sammanfattar Mansikka.

I år genomförs befolknings- och arbetsplatsprojektioner samt ett scenariearbete som skapar ett underlag för landskapsplanen och landskapsprogrammet. På våren besöker vi igen kommunerna, och den här gången diskuterar vi teman som gäller regionutveckling, till exempel kommunernas livskraft, välfärd och innovationsverksamhet.

− Vi ska inleda beredningen av ett nytt landskapsprogram nästa år och vi vill höra kommunernas aktuella önskemål och behov även gällande landskapsprogrammet, kompletterar sakkunnig Rosa Tuomi vid Nylands förbund.  

  • Genomfördes i april-september 2023.
  • Av enkäten skickades olika versioner till olika målgrupper i enlighet med den roll som respondenten har som en aktör på landskapsnivå.
  • Med framtidsenkäten kartlades åsikter om Nylands viktigaste framtidsutmaningar samt om förbundets roll och sätt att svara på dem. Enkäten skickades till cirka 360 aktörer, som omfattade bland annat kommunala beslutsfattare, ministerier, organisationer och andra intressebevakare, regionala aktörer och forskningsinstitut. Det kom in 157 svar.
  • Med enkäten om landskapsplan utreddes åsikter om behov av att komplettera och uppdatera planen, verksamhetsmiljön samt hur fungerande den nuvarande landskapsplanen är. En kombination av enkäten om landskapsplan och framtidsenkäten skickades till cirka 170 aktörer, som omfattade bland annat kommunala sakkunniga via grupperna för regionplanering, centrala myndigheter inom landskapsplanearbetet, centrala aktörer inom natursektorn samt jord- och skogbrukssektorn, handelskammare, hamnar samt energibolag. Det kom in 41 svar.
  • Av alla respondenterna var cirka hälften kommunernas representanter, en knapp fjärdedel beslutsfattare, representanter för samkommuner, staten och andra landskap samt en dryg fjärdedel representanter för organisationer, privata sektorn och forskningsinstitut och läroanstalter.
  • Av dem som representerade kommunerna (sakkunniga, ledande tjänstemän och förtroendevalda) representerade 29 KUUMA-kommunerna, 22 huvudstadsregionen, 12 östra Nyland och 13 västra Nyland.

  • Genomfördes i juni-oktober 2023.
  • Under kommunrundan träffade vi under ledning av regionplaneringens kommunansvariga alla 26 kommuner, av vilka nästan 150 representanter deltog i kommunrundan.
  • Största delen av träffarna var närvaroträffar i kommunerna, en del deltog via Teams.
  • Träffarnas agenda skräddarsyddes i enlighet med kommunernas önskemål. Det primära innehållet var kommunernas aktuella planläggningssituation, hur landskapsplanen ska tolkas samt behov av att komplettera landskapsplanen.

Ytterligare upplysningar:

Ilona Mansikka

Planläggningschef

+358 40 524 9186

Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Regionplaneringsdirektör Paula Autioniemis ställföreträdare

Rosa Tuomi

Sakkunnig

+358 50 563 0375

Framsynsarbete, utbildningspolitik, Nylandsprogrammet