Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp har räknats för första gången – Kommunala åtgärder krävs för stödjande av hållbar konsumtion
Konsumtionsbaserade utsläpp ökar i betydande grad alla finländarnas koldioxidavtryck. En ny beräkningsmodell som publicerats av Finlands miljöcentral (Syke) utvidgar möjligheterna att räkna konsumtionsutsläpp. Modellen visar bland annat utsläppen från kommunala upphandlingar och investeringar, såsom byggande, samt från produkter och tjänster som konsumeras av hushåll.
Det finns inga stora skillnader i konsumtionsutsläpp mellan landskap, för konsumtionsvanorna är relativt samstämmiga i Finland. I Finland är kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp i genomsnitt cirka 10 tCO₂e per invånare. Konsumtionsutsläppen överskrider mångfaldigt en hållbar nivå som tycks vara cirka 2,5 tCO₂/invånare. Hälften av dessa utsläpp orsakas av att konsumtionsnyttigheter produceras utanför Finland.
– En förklaring till skillnader som upptäcks mellan landskap är framför allt bränslen för fjärrvärme, bebyggelsestruktur och möjligheter att ordna kollektivtrafik samt skillnader i kostvanor, berättar Simo Haanpää, sakkunnig i klimatfrågor vid Nylands förbund.
Hushållens andel av kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp är cirka 80 procent. Kommunernas åtgärder har dock inverkan på hur man gör en hållbar vardag för invånare. Kommunernas egna upphandlingar utgör cirka 11 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen och investeringarna, närmast byggande, utgör 6 procent.
Uppgifter: Finlands miljöcentral (Syke)
Många nyländska kommuner klarar sig bra i jämförelsen med motsvarande kommuner
I huvudstadsregionen är konsumtionsutsläppen per invånare en aning högre än i andra urbana kommuner.
– Glädjande många av Nylands mellanstora och mindre kommuner klarar sig bra i jämförelsen med motsvarande kommuner, lyfter Haanpää fram.
I Nyland framhävs till en viss grad utsläppen från byggande och till exempel flygtrafik.
Det är svårt att jämföra Nylands utsläpp med andra landskap på grund av Nylands och speciellt huvudstadsregionens särdrag. I Nyland framhävs till en viss grad utsläppen från byggande och till exempel flygtrafik. Också utsläppen från konsumtion av varor och tjänster är lite högre än i andra tillväxtlandskap.
Däremot är konsumtionen av trafikbränslen en aning mindre än i andra landskap, jämfört med till exempel Birkaland och Egentliga Finland. Denna skillnad balanseras lite av de större utsläppen från kollektivtrafik och båtresor. Utsläppen från boende är rimliga i Nyland. Då målen om klimatneutral fjärrvärme uppnås i huvudstadsregionen finns det en stor potential för att minska dessa utsläpp.
Till exempel jämfört med Birkaland konsumerar man lite mer grönsaker, frukter och fisk i Nyland. Konsumtionen av kött och mjölkprodukter är lite mindre. Alkohol och tobak konsumeras mer än i Birkaland. I Egentliga Finland är konsumtionen av alla dessa produktgrupper lite högre än i de andra två landskapen.
Mindre konsumtion, ändrade konsumtionsvanor och förbättrad utsläppseffektivitet är nycklar till minskade utsläpp
En mindre konsumtion är det primära sättet att dämpa utsläppen från konsumtion. En kommun kan till exempel öka möjligheterna att använda lokaler på olika sätt och öka användningsgraden för lokalerna, säkerställa ett fungerande och tillgängligt servicenät och göra upphandlingar med eftertanke.
Utsläppen från konsumtion kan också minskas genom att ändra konsumtionsvanor. När det gäller nödvändiga anskaffningar kan man föredra utsläppssnåla produkter, byta bilen mot buss, cykling eller gång och äta mer vegetariskt.
Utöver kommunens egna upphandlingar är säkerställande av utsläppssnåla tjänster och fungerande färdsätt samt tjänster som ökar samanvändningen sådana som ingår i kommunernas verktyg att påverka kommuninvånarnas konsumtion.
En tredje stor helhet är att förbättra utsläppseffektiviteten. I synnerhet fastighetsbeståndets energieffektivitet och utsläppssnålt byggande har en stor utsläppseffekt.
För kommuner är upphandlingar och investeringar ett strategiskt sätt att främja klimatneutralitet. Koldioxidavtrycket för upphandlingar varierar emellertid, vilket innebär att det lönar sig att identifiera de upphandlingar som är mest effektiva och kostnadseffektiva i respektive kommun.
För kommuner är upphandlingar och investeringar ett strategiskt sätt att främja klimatneutralitet.
Byggande och byggnaders energikonsumtion orsakar de största konsumtionsbaserade utsläppen. Det lönar sig även att följa utsläppen från resor och transporter, för det finns rikligt med alternativ att minska dem. Tjänsteupphandlingar är en betydande utsläppskategori, men det kan kräva mycket arbete och samarbete att minska utsläppen från dem.
– Till slut kräver minskningen av utsläppen ett samspel av offentliga sektorn, hushåll och företag. Det centrala är att skapa en vardagsmiljö som stöder klimatåtgärder, där kommuninvånarna så lätt som möjligt kan träffa utsläppssnåla val, om de så vill, sammanfattar Haanpää.
Beräkning av utsläppen från konsumtion kompletterar uppföljningen av klimatarbetet
Konsumtionsbaserade utsläpp räknades nu för första gången, och de baserar sig på uppgifterna från år 2015. Utvecklingen av utsläppen från konsumtion kan studeras först senare då dessa beräkningar upprepas med 2019 års material. Inte heller i fortsättningen är det möjligt att följa konsumtionsutsläppen årligen eftersom det är krävande att samla in bakgrundsmaterial. Beräkningen ger framför allt en storleksordning.
– Dessa uppgifter påminner oss om att klimatarbetet är var och ens sak. Det lönar sig att i första hand jämföra kommuner av samma typ eftersom kommunernas struktur påverkar hurdana möjligheter det finns att göra konsumtionsval, säger Haanpää.
Hur kommunernas klimatneutralitetsmål framskrider följs via Hinku-beräkningen(Du går över till annan tjänst) som betonar utsläppen från ansvarsfördelningssektorn. Beräkningen baserar sig på användningen, det vill säga den beskriver den verkliga verksamheten i landskapet och utsläppen från den.
Hinku-beräkningen innehåller också delar som redan har räknats baserat på konsumtion, bland annat utsläppen från konsumtion av trafikbränslen, el och uppvärmningsbränslen. Hinku-utsläppsberäkningens resultat kan således inte direkt kompletteras med konsumtionsutsläppen, utan dessa beräkningar är överlappande.
Konsumtionsutsläppen i Nyland är dock över en och en halv gång högre än de utsläpp som ingår i utsläppsuppföljningen, även om utsläppen från boende och trafik skulle ingå i ansvarsfördelningssektorns uppföljning.
– Detta framhäver att det finns mycket arbete även utanför de officiella klimatneutralitetsmålen om man överlag vill minska på vår klimatpåverkan till en hållbar nivå, konstaterar Haanpää.
Ytterligare upplysningar:
Simo Haanpää
Sakkunnig i klimatfrågor
simo.haanpaa@uudenmaanliitto.fi
Anpassning till och stävjande av klimatförändringen, projekten Regions4Climate och Canemure
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
28.10.2024
Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år - eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.
Artikel
10.10.2024
All plast ska återvinnas-projektet har skapat nya riktningar och verksamhetssätt
Mia Johansson jobbar som sakkunnig inom cirkulär ekonomi på Esbo stad. Under de senaste åren har hon jobbat som projektchef för projektet All plast ska återvinnas.