Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Nyhet

Markanvändnings- och bygglagen ändras inte i fråga om områdesanvändning – Intressebevakning behövs fortfarande

6.4.2022

Den planerade reformen av markanvändnings- och bygglagen förs inte framåt under denna regeringsperiod när det gäller områdesanvändningen. Nylands förbund är till denna del nöjd med regeringens lösning. Förbundet strävar dock fortfarande efter att påverka de delar av lagreformen som förs framåt tillsammans med kommunerna.

Miljöministeriet informerade(Du går över till annan tjänst) om regeringens riktlinje den 22 mars.

Reformen fortsätter för byggandets del. Avsikten är att regeringens proposition med förslag till ny bygglag samt förslaget till ändring av markanvändnings- och bygglagen, genom vilken de nuvarande bestämmelserna om byggande upphävs, ska överlämnas till riksdagen i början av hösten. Avsikten är också att bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen ska fogas till den nuvarande lagen.

I den nuvarande lagen ändras också till behövliga delar de bestämmelser som innehåller reglering av såväl områdesanvändning som byggande. Avsikten är att de nya bestämmelserna ska träda i kraft i början av år 2024.

– Vi är lättade över denna lösning, kommenterade Ilona Mansikka, planläggningschef vid Nylands förbund. – Om lagen hade genomförts i den form som var på remiss, skulle det ha fördröjt planläggningsprocesser och försvårat möjligheterna att uppnå klimatmålen.

Oro över en lättare reglering av glesbebyggelse

Även om projektet med lagreformen delvis har avbrutits, fortsätter förbundets och kommunernas gemensamma arbete med intressebevakning. När lagreformen framskrider för byggandets del är det fortfarande aktuellt att följa med reformen och påverka dess innehåll.

Förbundet och de nyländska planläggarna är till exempel oroliga för att regleringen av glesbebyggelse blir lättare i och med den nya bygglagen.

– En lättare reglering av glesbebyggelsen är absolut inte något som är förenligt med målen för klimatet eller den biologiska mångfalden och medför dessutom utmaningar för den kommunala ekonomin, säger Mansikka.

– Det blir också svårare för kommunerna att bedriva en hållbar markpolitik. Det kan vara svårt att hitta naturliga kompletterings- och tillväxtriktningar för den byggda miljön om det uppstår okontrollerad glesbebyggelse på sådana områden som lämpar sig bra för en förtätning av bebyggelsen.

De som tillämpar lagen ska höras

Miljöministeriet har lovat att ordna ett informationsmöte om den nya bygglagen innan den slutliga regeringspropositionen färdigställs och överlämnas till riksdagen.

– Det är viktigt att intressentgrupperna i god tid före informationsmötet får ett tillräckligt material till sitt förfogande så att de genuint kan ta ställning till hur lagreformen framskrider, konstaterar Ilona Mansikka.

– Materialet bör innehålla åtminstone en åskådliggörande sammanställning av den kommande helheten som består av de delar av den nuvarande markanvändnings- och bygglagen som ska bevaras eller ändras samt av den nya bygglagen.

Mansikka betonar att det inte är nödvändigt att laga något som inte är trasigt.

– Såsom det framgick i remisskedet, försvarar kommunernas och förbundens sakkunniga, vilkas kärnuppgift är förståelse och ansvar för att förbättra samhället och för en ansvarsfull stadsutveckling på längre sikt, sina befintliga, fungerande verktyg och möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt tillämpa dem också i fortsättningen. Vårt påverkansarbete har fortfarande samma hållbara synvinkel: varför laga något som inte är trasigt och fungerar bra?

Mansikka lyfter också fram sin oro för om alla parter på ett tillräckligt sätt blir hörda under reformens gång.

– När en sådan här viktig lagreform pågår, ska man också höra dem som måste tillämpa lagen.

Enligt Mansikka bör man i den fortsatta lagberedningen bättre beakta synpunkter hos erfarna sakkunniga i kommuner och förbund som jobbar inom planläggning, markpolitik, fastighetsbranschen och byggande. Dessa synpunkter grundar sig på ett mångsidigt praktiskt arbete inom kommunfältet.

– Genom att lyssna på och utnyttja denna viktiga resurs i lagberedningen får man säkrare ett hållbart, genomförbart och kostnadseffektivt slutresultat.

Långsiktigt påverkansarbete tillsammans

Nylands förbund och kommunerna har bedrivit mycket påverkansarbete i fråga om reformen av markanvändnings- och bygglagen under de senaste åren. Nylands förbund och de kommunala planläggarna har tillsammans utarbetat bland annat ställningstaganden som lyfter fram deras gemensamma synpunkter.

Från och med augusti 2021 har förbundet regelbundet – i bästa fall till och med varje vecka – ordnat en så kallad MBL-klinik för kommunerna. Kliniken har fungerat som en plattform för intressebevakning, koordinering av samarbete och informationsdelning samt erbjudit planläggarna möjlighet till ömsesidig växelverkan i fråga om lagreformen.

Utöver anföranden som hållits av lagberedare och andra sakkunniga och gemensamma diskussioner har klinikerna också på ett konkret sätt förberett utlåtanden som gavs om lagutkastet på senhösten 2021. Ett tätt, regelbundet samarbete som har säkerställt informationsgången ledde till enhetliga utlåtanden med en betydande påverkan.

På vårvintern 2022 hade representanterna för Nylands förbund möjlighet att framföra förbundets och kommunernas synpunkter och anledningar till oro direkt till beslutsfattarna under partiträffar som ordnades för riksdagsledamöterna i regeringspartierna.

MBL-kliniken fortsätter med sina träffar åtminstone under våren 2022 och följer med situationen med lagreformen samt koordinerar också i fortsättningen den gemensamma intressebevakningen.

Motståndet satte stopp på reformen – Det omfattande lagpaketet går framåt endast delvis

Det omfattande lagutkastet var på remiss på hösten 2021. Ministeriet fick nästan 550 utlåtanden om lagutkastet. Enligt miljöministeriet ansåg majoriteten av remissinstanserna att målen för lagreformen är viktiga och värda att understödjas, men det rådde oenighet i fråga om metoderna. Därför går lagreformen framåt till riksdagen under den här valperioden endast i de frågor som man enligt miljöministeriet är mest enig om.

Eftersom reformen inte går framåt för områdesanvändningens del, kommer landskapsplanens rättsverkningar och innehåll alltså inte förändras, och det införs ingen ny planeringsnivå för stadsregionplaner i planeringssystemet för områdesanvändningen. Miljöministeriet har dock meddelat att ministeriet fortfarande strävar efter att tillsammans med intressentgrupperna utveckla den planering av stadsregioner som pågår redan i dag.

I och med de bestämmelser om digitalisering som fogas till markanvändnings- och bygglagen ska planerna i fortsättningen utarbetas i form av elektroniska datamodeller, vilket förbättrar deras ömsesidiga funktionsduglighet och visuella enhetlighet. Miljöministeriet har berett sig på att erbjuda kommunerna stöd i övergångsfasen. En separat lag om datasystemet för den byggda miljön är också under beredning.

Upplysningar:

Ilona Mansikka

Planläggningschef

+358 40 524 9186

Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.

Nyckelord:

IntressebevakningLandskapsplanen

Bekanta dig också med dessa

Fler aktuella ämnen