Gå till innehåll
Sök
Blogg

Nya metoder införs för att öka kolbindningen i de nyländska skogarna

Maria Sirviö

De nyländska skogarna binder effektivt kol, men på grund av avverkningar är kolsänkorna anspråkslösa. I det nya projektet om hållbart mångbruk av kommunala skogar fördjupar man sig i metoderna för att öka kolsänkorna. Med hjälp av en utredning om kolsänkor som pågår erbjuder vi hjälp till att dämpa avskogning. 

Nyland är Finlands mest tättbebyggda landskap, och skogar är knappast det första man tänker på om Nyland. I Nyland är skogens andel av landarealen mindre än i hela landet, men ändå cirka 60 procent av arealen är skog. 

När skog växer binds kol i träden, och skogen fungerar som kolsänka när kollagret ökar.  Träden i Nyland binder årligen så mycket kol att kolbindningen motsvarar nästan hälften av landskapets årliga koldioxidutsläpp. Statistik från Naturresursinstitutet visar att efter de nuvarande avverkningsmängderna och den naturliga avgången är mängden kolsänkor rätt liten. Med kolsänkan kan man kompensera utsläpp och således främja uppnåendet av målet om klimatneutralitet.(Du går över till annan tjänst)

Potentialen för kolbindningen förklarar dock varför skogarnas roll i klimatarbetet väcker intresse på både nationell och regional nivå.  Ett sätt att främja kolbindningen är att hålla skogarna som skog. I Nyland omvandlas skog till annan användning cirka tusen hektar per år. Ett bättre kunskapsunderlag kan hjälpa till att rikta markanvändningen så att bevarandet av kollager och kolsänkor kan beaktas som ett av kriterierna för planeringen och bebyggelsestrukturen. 

Ett sätt att främja kolbindningen är att hålla skogarna som skog.

Nylands förbund utarbetar för närvarande en utredning om markanvändningens konsekvenser för kolbindningen i skogar.  Utöver utredningen om avskogning producerar man under projektet kartmaterial om trädens kollager och kolsänkor som kommunerna har önskat.  

Ökning av kolsänkor 

Utöver identifieringen och tryggandet av kollagren och kolsänkorna är det också möjligt att öka kolbindningen. Projektet om hållbart mångbruk av kommunala skogar, som Nylands förbund har inlett, erbjuder kommunerna information om metoderna. På lång sikt är det möjligt att främja trädbeståndets tillväxt i ekonomiskogar på många olika sätt, såsom genom skogsgödsling och rättidig skogsvård. Objekt som lämpar sig för beskogning kan kartläggas, och i möjligaste mån kan skog planteras för framtida kolsänkor.

Under de närmaste årtiondena kan man öka mängden kolsänkor till exempel genom att förlänga skogarnas omloppstider, dvs. den tid som går från plantering till slutavverkning. Om omloppstiderna förlängs med 10–20 år är det möjligt att bevara skogen som kollager och upprätthålla kolsänkan en längre tid samt att öka andelen stockar i trädbeståndet som också skogsägaren kan dra ekonomisk nytta av. 

De nuvarande genomsnittliga omloppstiderna för skogar är rätt korta. Under det gångna årtiondet har den genomsnittliga tiden för förnyelse av skogar i Södra Finland minskat från 90 år till 80 år. Ibland hör man skräckhistorier om att gamla skogar dör stående och det kol som bundits i dessa skogar frigörs tillbaka till atmosfären, om skogarna inte avverkas i tid.

I verkligheten har vi mycket få så gamla skogar där trädens ålder skulle hota våra kolsänkor.

I verkligheten har vi mycket få så gamla skogar där trädens ålder skulle hota våra kolsänkor. Granarna lever lätt 200–300 år och tallarna ännu längre. Vårtbjörkarna lever ungefär hundra år. Jordmånens kolsänka är större i gamla skogar där det uppstår mer förna.   

Vi ska hålla fast vid kolet 

Olika virkessortiment skapar nya möjligheter för kolbindningen. Det är mer sannolikt att stockar blir långlivade produkter eller en del av en byggnad jämfört med massaved och att stockarna binder kol till och med i ett århundrade. För tillfället blir endast cirka tio procent av det avverkade virket och det kol som bundits i det kvar i långlivade produkter, vilket innebär att det finns potential för lagring av kol. Nylands förbund har spridit information om träbyggande på sina webbinarier, genom att delta i projekt som främjar träbyggande och genom att finansiera forskningsprojekt. 

Maria Sirviö

Skribenten är Nylands förbunds skogssakkunnig som alltid har sin pannlampa med i fickan eftersom behovet av att gå till den mörka skogen kan uppstå när som helst. Projektsakkunnig Maria Sirviö, maria.sirvio@uudenmaanliitto.fi, tfn 040 612 7909
Alla nyheter