Nylands förbund driver förändringar i EU:s förslag om markdirektiv

Europeiska kommissionen publicerade på sommaren sitt förslag till markdirektiv som syftar till att främja en hållbar markanvändning. Nylands förbund anser att huvudmålet är bra, men lämnade i november sina egna korrigeringsförslag om direktivet, där förbundet önskar att lagberedarna beaktar medlemsländernas särdrag när det gäller markanvändning och dess planering.

I enlighet med den tidigare godkända markstrategin har direktivet som syfte att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050. I förslaget ligger fokus huvudsakligen på att inrätta en ram för markövervakning och bedöma marksituationen, men artikel 11 styr också till minskad markexploatering.

Parlamentets färska syn på markexploatering är strängare än kommissionens förslag. Parlamentet föreslår att medlemsländerna ska uppnå det så kallade nettonollmålet när det gäller markexploatering senast 2050.

− Detta innebär att mark inte får exploateras mer än vad som kan återställas till mark som producerar ekosystemtjänster. Detta skulle kunna hindra exploatering av obebyggd mark till exempel för bostads- eller industribyggande och skulle således ha betydande konsekvenser för planering av markanvändningen i Finland, säger planläggningschef Ilona Mansikka vid Nylands förbund.

Medlemsländernas särdrag ska beaktas

Nylands förbund driver förändringar i både kommissionens och parlamentets förslag och önskar att lagberedarna beaktar medlemsländernas särdrag när det gäller markanvändning och dess planering. I Finland strävar man efter att hålla markexploatering på en skälig nivå genom lagstiftning. Dessutom styr planläggningspraxis redan i dag markanvändningen i anslutning till befintlig struktur.

I Finland pågår utvecklingen av hållbara städer och tätorter fortfarande och därför är det i vissa fall nödvändigt med exploatering av ny mark. Bland annat med de metoder som planläggningen erbjuder skapar man förutsättningar för miljövänliga levnadssätt till exempel genom att förtäta tätortstrukturen, utveckla stationsomgivningar och genomföra projekt inom den gröna omställningen.

− Vi anser att det nettonollmål för markexploatering som parlamentet föreslagit inte behövs, om medlemsländerna ser till att markexploatering görs med eftertanke och med beaktande av olika dimensioner av hållbarhet, på samma sätt som i Finland. Direktivet bör möjliggöra en hållbar stadsutveckling och projekt inom den gröna omställningen också i fortsättningen, sammanfattar Mansikka.

Nylands förbund anser att markdirektivets huvudmål om att uppnå god markhälsa är bra, men för att uppnå god markstatus i hela EU senast 2050 behövs det realistiska kriterier. Nu är kriterierna desamma till exempel för bebyggd mark och skogar.

− Kriterierna för bebyggd mark bör vara lösare. Det skulle uppmuntra till handlingar som förbättrar statusen för den bebyggda marken eftersom uppnåendet av målen ens i teorin skulle vara möjligt, konstaterar Mansikka.

Noggrannhet i konsekvensbedömningar och definitioner

Markdirektivet har utarbetats och främjats med en snäv tidsram, vilket syns särskilt i form av brister i konsekvensbedömningen och oklara definitioner.

− Det behövs en omsorgsfull och omfattande konsekvensbedömning som också utnyttjar specialkompetens inom markanvändning så att medlemsländerna får tillräckligt med information till exempel om direktivets konsekvenser och förpliktelser samt om dess förhållande till planer med rättsverkningar, säger Mansikka.

Den utgångsnivå som man skulle jämföra minskningen av markexploatering med är oklar på basis av formuleringarna och definitionerna i direktivförslaget. Även direktivförslagets samverkan med bland annat restaureringsförordningen och taxonomiförordningen bör bedömas noggrant innan behandlingen av direktivet fortsätter.

Nylands förbund har lämnat korrigeringsförslag om direktivutkastet och särskilt artikel 11 i direktivet till finländska Europaparlamentariker, så att de kan föra förbundets budskap om förändringsbehov vidare då förhandlingarna framskrider.

Nylands förbund följer situationen med förhandlingarna om direktivet och strävar efter att vid behov påverka direktivet också i fortsättningen. När Europaparlamentsvalet närmar sig är det att vänta att man strävar efter att främja markdirektivet i mycket brådskande ordning i början av nästa år.

Ytterligare upplysningar:

Ilona Mansikka

Planläggningschef

+358 40 524 9186

ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi

Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.

Maria Sirviö

Miljö- och klimatsakkunnig

maria.sirvio@uudenmaanliitto.fi

Skogens mångbruk och kolbindning i anslutning till naturens mångfald och klimatförändring

Familjeledig. Henna Suikkanen är vikarie för Maria Sirviö.

Bekanta dig också med dessa

Nyhet

2.9.2024

Visionen för Södra Finland 2040 definierar förutsättningar för tillväxt i hela Finland

Ett välmående Södra Finland är en garanti för hela Finlands framgång och konkurrenskraft. Därför behövs det en gemensam intressebevakning i frågor som förenar regionen och sydfinländarna. Landskapen i Södra Finland, det vill säga Egentliga Finland, Nyland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen och Södra Karelen, har inlett ett tätt samarbete om intressebevakning och påverkan i EU.

Nyhet

20.6.2024

Nyland och Brandenburg i Tyskland fördjupar sitt samarbete

Nylands landskapsdirektör Tuija Telén och Katrin Lange, minister för EU- och finansärenden i delstaten Brandenburg i Tyskland, har undertecknat ett samarbetsavtal mellan regionerna i Potsdam.  

Fler aktuella ämnen