Nylands förbund driver förändringar i EU:s förslag om markdirektiv
Europeiska kommissionen publicerade på sommaren sitt förslag till markdirektiv som syftar till att främja en hållbar markanvändning. Nylands förbund anser att huvudmålet är bra, men lämnade i november sina egna korrigeringsförslag om direktivet, där förbundet önskar att lagberedarna beaktar medlemsländernas särdrag när det gäller markanvändning och dess planering.
I enlighet med den tidigare godkända markstrategin har direktivet som syfte att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050. I förslaget ligger fokus huvudsakligen på att inrätta en ram för markövervakning och bedöma marksituationen, men artikel 11 styr också till minskad markexploatering.
Parlamentets färska syn på markexploatering är strängare än kommissionens förslag. Parlamentet föreslår att medlemsländerna ska uppnå det så kallade nettonollmålet när det gäller markexploatering senast 2050.
− Detta innebär att mark inte får exploateras mer än vad som kan återställas till mark som producerar ekosystemtjänster. Detta skulle kunna hindra exploatering av obebyggd mark till exempel för bostads- eller industribyggande och skulle således ha betydande konsekvenser för planering av markanvändningen i Finland, säger planläggningschef Ilona Mansikka vid Nylands förbund.
Medlemsländernas särdrag ska beaktas
Nylands förbund driver förändringar i både kommissionens och parlamentets förslag och önskar att lagberedarna beaktar medlemsländernas särdrag när det gäller markanvändning och dess planering. I Finland strävar man efter att hålla markexploatering på en skälig nivå genom lagstiftning. Dessutom styr planläggningspraxis redan i dag markanvändningen i anslutning till befintlig struktur.
I Finland pågår utvecklingen av hållbara städer och tätorter fortfarande och därför är det i vissa fall nödvändigt med exploatering av ny mark. Bland annat med de metoder som planläggningen erbjuder skapar man förutsättningar för miljövänliga levnadssätt till exempel genom att förtäta tätortstrukturen, utveckla stationsomgivningar och genomföra projekt inom den gröna omställningen.
− Vi anser att det nettonollmål för markexploatering som parlamentet föreslagit inte behövs, om medlemsländerna ser till att markexploatering görs med eftertanke och med beaktande av olika dimensioner av hållbarhet, på samma sätt som i Finland. Direktivet bör möjliggöra en hållbar stadsutveckling och projekt inom den gröna omställningen också i fortsättningen, sammanfattar Mansikka.
Nylands förbund anser att markdirektivets huvudmål om att uppnå god markhälsa är bra, men för att uppnå god markstatus i hela EU senast 2050 behövs det realistiska kriterier. Nu är kriterierna desamma till exempel för bebyggd mark och skogar.
− Kriterierna för bebyggd mark bör vara lösare. Det skulle uppmuntra till handlingar som förbättrar statusen för den bebyggda marken eftersom uppnåendet av målen ens i teorin skulle vara möjligt, konstaterar Mansikka.
Noggrannhet i konsekvensbedömningar och definitioner
Markdirektivet har utarbetats och främjats med en snäv tidsram, vilket syns särskilt i form av brister i konsekvensbedömningen och oklara definitioner.
− Det behövs en omsorgsfull och omfattande konsekvensbedömning som också utnyttjar specialkompetens inom markanvändning så att medlemsländerna får tillräckligt med information till exempel om direktivets konsekvenser och förpliktelser samt om dess förhållande till planer med rättsverkningar, säger Mansikka.
Den utgångsnivå som man skulle jämföra minskningen av markexploatering med är oklar på basis av formuleringarna och definitionerna i direktivförslaget. Även direktivförslagets samverkan med bland annat restaureringsförordningen och taxonomiförordningen bör bedömas noggrant innan behandlingen av direktivet fortsätter.
Nylands förbund har lämnat korrigeringsförslag om direktivutkastet och särskilt artikel 11 i direktivet till finländska Europaparlamentariker, så att de kan föra förbundets budskap om förändringsbehov vidare då förhandlingarna framskrider.
Nylands förbund följer situationen med förhandlingarna om direktivet och strävar efter att vid behov påverka direktivet också i fortsättningen. När Europaparlamentsvalet närmar sig är det att vänta att man strävar efter att främja markdirektivet i mycket brådskande ordning i början av nästa år.
EU:s markdirektiv
- Europeiska kommissionens förslag till markdirektiv publicerades i juli 2023. Det baserar sig på EU:s markstrategi från år 2021, vars mål är att uppnå god markhälsa.
- Europaparlamentet och Europeiska unionens råd kan föreslå förändringar i kommissionens förslag. Parlamentets ENVI-utskott publicerade sin åsikt om direktivet i november 2023.
- I vinter är syftet att hålla en plenaromröstning om direktivet, föra trilogförhandlingar i början av år 2024 och åstadkomma resultat före EU-valet som hålls nästa vår.
- Markdirektivet torde påverka kommunernas och landskapsförbundens planering av markanvändningen i betydande grad, vilket innebär att det är viktigt med intressebevakning. Nylands förbund följer direktivets framåtskridande, delar med sig av information och bevakar aktivt intressen för Nyland gentemot EU också år 2024.
Ytterligare upplysningar:
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Regionplaneringsdirektör Paula Autioniemis ställföreträdare
Maria Sirviö
Miljö- och klimatsakkunnig
maria.sirvio@uudenmaanliitto.fi
Skogens mångbruk och kolbindning i anslutning till naturens mångfald och klimatförändring
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
22.3.2024
Nylands förbund deltar i förklaringen för europeisk stadspolitik
Landskapsdirektör Tuija Telén har på Nylands förbunds vägnar undertecknat en förklaring från europeiska städer och regioner för att stärka stadspolitiken. I förklaringen ingår förslag till konkreta rekommendationer till att skapa en imponerande och ambitiös stadspolitik inom EU.
Blogg
19.1.2024
Välkommen regionförvaltningsreformen!
Den omfattande reformen av statens regionförvaltning som inleddes förra hösten är just nu ett av de viktigaste ärendena i utvecklandet av den offentliga förvaltningen. Förändringen går ut på att göra statens tillstånds- och tillsynsuppgifter enhetligare och smidigare. Samtidigt bildas regionala livskraftscentraler. I sin blogg betonar landskapsdirektör Tuija Telén behovet för Nyland att få en egen livskraftscentral.