Södra Finlands landskap: Större genomslagskraft i regionutveckling
Ordförandena för styrelserna för södra Finlands landskap förutsätter att det viktigaste målet för den kommande strukturfondsperioden 2028–2034 ska vara att effektivisera användningen av medel och att möjliggöra ny tillväxt.
Ordförandena påminner att pengarna optimalt har utnyttjats i de regioner dit Finland har fördelat den minsta andelen av regionutvecklingsmedlen, dvs. i södra Finland.
Ordförandena och vice ordförandena för styrelserna för Nylands, Södra Karelens, Kymmenedalens, Päijänne-Tavastlands och Egentliga Finlands landskapsförbund samlades i Helsingfors den 5 oktober. Under mötet godkände de ett gemensamt ställningstagande.
Landskapens ställningstagande: Pengarna utnyttjas optimalt i södra Finland
EU:s strukturfondsmedel är ett verktyg för den europeiska region- och strukturpolitiken. Strukturfondsmedlen fördelas bland medlemsländerna och användningen av dem fastställs på nationell nivå inom ramen för EU:s riktlinjer. Beslut om den nationella fördelningen av strukturfondsmedel och reglerna för användningen av medel fattas alltså i Finland.
Geografisk inriktning av medel leder till ineffektiv användning av offentliga medel.
Historiskt sett har Finland allokerat majoriteten av strukturfondsmedlen till landets östra och norra delar. Skillnaden till södra Finland är ännu mer dramatisk om inriktningen av medel mäts i euro per invånare. Enligt uppskattningar kan det konstateras att geografisk inriktning leder till ineffektiv användning av offentliga medel. Pengarna har utnyttjats optimalt i de regioner dit Finland har fördelat den minsta andelen av regionutvecklingsmedlen, dvs. i södra Finland.
Motiveringen till användningen av medel har sin grund i strävan efter utjämning av utvecklingsskillnader både mellan och inom medlemsländerna samt i strävan till ny innovativ och hållbar tillväxt i hela Finland. Den finska praxisen att betrakta utvecklingen och inriktningen av medel enligt landskap och storregioner döljer den mångfacetterade bilden av regionutvecklingen: i verkligheten är skillnaderna stora i utvecklingen inom landskapen och storregionerna. Denna situation kan inte avhjälpas genom att anslå den största delen av medlen till östra och norra Finland, där de till slut inriktas till landskapscentrum.
Ett undantag är den i EU-anslutningsfördraget fastställda kompensationen för permanenta nackdelar i glest befolkade områden, som i sin helhet hör till regionerna i östra och norra Finland.
De viktigaste målen under den följande finansieringsperioden ska vara att effektivisera användningen av medel och att möjliggöra ny tillväxt.
Nylands, Södra Karelens, Kymmenedalens, Päijänne-Tavastlands och Egentliga Finlands förbund anser att det nuvarande tillvägagångssättet försätter både medborgare och företag i en ojämlik ställning. Förbunden förutsätter att beredningen inför strukturfondsperioden 2028–2034 nationellt och i Europeiska unionen sker så, att de viktigaste målen är att effektivisera användningen av medel och att möjliggöra ny tillväxt.
Den förändrade geopolitiska situationen och dess spridningseffekter till utvecklingen i regioner och Finlands övergripande säkerhet måste beaktas också i region- och strukturpolitiken. Även därför bör finansieringen av regionutvecklingen fördelas enligt öppna och objektiva kriterier som grundar sig på genomslagskraft.