Tre prioriteringar i regionutvecklingsdiskussionen mellan staten och Nyland: klimatneutralitet, FoUI-satsningar och sysselsättningsgrad
Statens och Nylands företrädare höll en livlig regionutvecklingsdiskussion tisdagen den 15 februari. Blicken riktades framåt och på bordet låg Nylands viktiga utvecklingsteman: åtgärder mot klimatneutralitet år 2030, ökning av forsknings- och utvecklingssatsningar till fem procent av bruttonationalprodukten och ökning av landskapets sysselsättningsgrad till 80 procent.
– Vi har valt våra ambitiösa teman så att de satsningar som görs i vår region mångfaldigas till hela Finlands fördel. Inom den nyländska forsknings- och utvecklingssektorn finns det många oförverkligade möjligheter, och genom att allokera resurser till dessa bidrar man till livskraft och tillväxt också i större omfattning, omtalade landskapsdirektör Ossi Savolainen.
Med hållbara lösningar mot klimatneutralitet
Nyland har som mål att bli klimatneutralt före utgången av år 2030. I regionen finns det starka företag och forskningsanstalter som genomför klimatneutrala lösningar. Deras resurser ska tryggas. Ett stabilt samarbete mellan staten, städerna och företag skapar en grund för detta arbete.
Med finansiering av regionutveckling vill man skapa en nyländsk dal för cirkulär ekonomi som är en sammanslutning och plattform för samutveckling för experter inom olika branscher, företag, kommuner och organisationer. För att påskynda planen med dalen för cirkulär ekonomi förbereder Nyland anslutningen till avtalet om koldioxidsnål cirkulär ekonomi som koordineras av miljöministeriet.
– I landskapet finns ett momentum för cirkulär ekonomi, kommunerna har vilja och i regionen finns det många projekt och åtgärder. Nu behövs det en tillräcklig finansiering för utvecklingsprojekt som utvecklar Finland till en av världens toppländer i cirkulär ekonomi, konstaterade Pia Tynys, ledande sakkunnig i klimatfrågor vid Nylands förbund.
Viktiga utvecklingsobjekt är också trafikutsläpp, av vilka en tredjedel uppstår i Nyland, samt utsläpp från byggsektorn. Nyland förutsätter nationella åtgärder för att dämpa trafikutsläppen.
Potentialen för forskning och utveckling till användning
VTT:s verkställande direktör Antti Vasara lyfte fram Nylands roll i strävan efter en nationell ökning av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Målet är att satsningarna för forskning, utveckling och innovationer ökar i betydande grad, i Nyland till minst fem procent senast år 2030. För närvarande är andelen cirka 3,5 procent.
Av staten kräver Nyland tilläggsresurser för anslagen för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionen. Man vill styra nationell finansiering till beredningen av ansökningar om EU-finansiering.
– Aktörerna i vår region har en kompetens på internationell toppnivå, men i den europeiska kontrollgruppen är den största utmaningen att få den offentliga finansieringen att på ett effektivare sätt uppmuntra till forsknings- och utvecklingsansträngningar, omtalade Vasara.
På EU-nivå och internationellt sett finns det mycket finansiering som kan sökas, men tävlingen om anslag är ytterst hård. I en nyckelställning är företagsdrivna utvecklings- och experimentmiljöer med tillhörande projekt. De nyländska aktörerna påminde att de euro som investeras i forskningsverksamheten ger mångfaldig avkastning i denna region.
Stor andel invånare med främmande språk ska beaktas i finansieringen av sysselsättningstjänster
Nylands särdrag är att nästan 60 procent av alla landets invånare med främmande språk bor i regionen, och till och med 15 procent av befolkningen har främmande språk som modersmål. Arbetslösheten hos invånare med främmande språk har tydligt ökat under coronakrisen och arbetslösheten kommer att sjunka tydligt långsammare än i övriga delar av Finland.
Sysselsättningstjänster för invånare med främmande språk kräver till och med 1,5–2 gånger större resurser i förhållande till majoritetsbefolkningen. Nylands företrädare i diskussionen med staten betonade att den stora andelen invånare med främmande språk och den lägre sysselsättningsgraden jämfört med den övriga befolkningen ska beaktas fullständigt i reformen av sysselsättningstjänsterna. Det är fråga om en nationell utmaning som kumuleras i Nyland.
Likaså nästan 40 procent av kunderna vid huvudstadsregionens företagstjänster har främmande språk som modersmål.
– Vi har som mål att säkerställa en permanent statlig delfinansiering som gör det möjligt att systematiskt utveckla företagstjänster för Nylands invånare med främmande språk för att tjänsterna kan möta det kontinuerligt ökande behovet, betonade chefen för immigrations- och sysselsättningsfrågor Ilkka Haahtela vid Helsingfors stad.
Även vid allokeringen av resurser för åtgärdsprogrammet Talent Boost ska man ta hänsyn till Nylands nyckelställning som det primära inflyttningsmålet för internationell arbetskraft. Talent Boost är ett förvaltningsövergripande program för invandring av experter, studerande och forskare som koordineras av arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.
Nyland strävar efter en sysselsättningsgrad på 80 procent senast år 2030. Uppnåendet av detta mål skulle ha en betydande inverkan på hela Finlands sysselsättningsgrad.
Statens och landskapets gemensamma lägesbild som syfte för regionutvecklingsdiskussion
En regionutvecklingsdiskussion är ett förfarande där staten och landskapet regelbundet diskuterar för att skapa en lägesbild av regionens utveckling. Målet för den förvaltningsövergripande diskussionen som utgår från olika teman är att skapa en gemensam syn på mål, verksamhetsförutsättningar och genomförande i fråga om landskapets utveckling.
Nylandsprogrammets prioriteringar var självklara teman för årets diskussion mellan Nyland och staten. Diskussionen som pågick i två och en halv timme leddes av arbets- och näringsministeriets överdirektör Marja-Riitta Pihlman. Landskapets kommentaranföranden hölls utöver landskapsdirektören också av direktören för regionutveckling Juha Eskelinen vid Nylands förbund.
Under diskussionen hölls anföranden avPasi Laitala, direktör för hållbar utveckling i Esbo och Pia Tynys, ledande sakkunnig i klimatfrågor vid Nylands förbund i fråga om klimatneutralitetsmålet, i fråga om forsknings- och utvecklingstemat av VTT:s verkställande direktör Antti Vasara och Helsingfors universitets prorektor Paula Eerola samt i fråga om sysselsättningsmålet av överdirektör Petri Knaapinen vid NTM-centralen i Nyland, chefen för immigrations- och sysselsättningsfrågor Ilkka Haahtela vid Helsingfors stad och direktör Markku Lahtinen vid Helsingforsregionens handelskammare.
Ytterligare upplysningar:
Outi Ervasti
Utvecklingschef
outi.ervasti@uudenmaanliitto.fi
Nylandsprogrammet, sysselsättnings- och näringspolitik, Nylands intressebevakning, AKKE-finansiering och Nyländskt företagspris. Ställföreträdare för regionutvecklingsdirektör Eero Venäläinen.
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
26.3.2024
Ansökan om AKKE-finansiering öppen för småskaliga utredningsprojekt
Ansökan om AKKE-finansiering för hållbar tillväxt och livskraft är öppen för småskaliga nyländska utredningsprojekt. Stödbeloppet är 20 000–50 000 euro per projekt, och projektet får pågå högst fram till slutet av det här året. Ansökningstiden går ut den 29 april.
Nyhet
22.3.2024
Nylands förbund deltar i förklaringen för europeisk stadspolitik
Landskapsdirektör Tuija Telén har på Nylands förbunds vägnar undertecknat en förklaring från europeiska städer och regioner för att stärka stadspolitiken. I förklaringen ingår förslag till konkreta rekommendationer till att skapa en imponerande och ambitiös stadspolitik inom EU.