Utredningen Resursströmmar mellan regioner: Möjligheter hos växande stadsregioner har ignorerats

Nylands förbund har låtit göra en utredning som heter Resursströmmar mellan regioner och den granskar fördelningen av statliga understödshelheter mellan landskap under åren 2014–2021. Av utredningen framgår att de understöd som beviljas Nyland på regionala grunder är betydligt mindre än i övriga landskap. Till exempel endast åtta procent av EU:s strukturfondsmedel beviljas Nyland genom nationella beslut.

Det finländska stödsystemet identifierar inte att finansieringen skulle ge verkliga resultat och effekter i växande stadsregioner, vilket skulle gagna hela Finlands nationalekonomi. Å andra sidan har stadsregionernas utmaningar, såsom den stora andelen personer som talar ett främmande språk och hot om utslagning, inte tillräckligt beaktats i stödgrunderna.

I utredningen granskades alla ministeriernas stödformer som direkt har öronmärkts för landskapen. När de regionbaserade penningflödena räknas ihop, är de medel som Nyland fått tydligt minsta bland landskapen i förhållande till invånarantal. De följande landskapen är Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Satakunta och Birkaland.

Finland missar sin chans genom dåligt riktade statsunderstöd

I Finland verkar det vara överlägset svårt att ändra stödkriterierna, även om det nuvarande systemet grundar sig på föråldrade geografiska fördelningskriterier. Landskapsdirektör Ossi Savolainen säger direkt att principerna för regionalt stöd härstammar från 1900-talets härskande tankevärld, och de motsvarar således inte nutiden. Nylands förbund vill också föra fram till diskussion de växande regionernas möjligheter att agera till förmån för hela landet.

Principerna för regionalt stöd härstammar från 1900-talets härskande tankevärld, och de motsvarar således inte nutiden.

– Vi är positivt inställda och vill ändra tankesättet där regionutveckling sker endast ur perspektivet för de regioner som förlorar befolkning. Jag hävdar att en större summa regionala utvecklingsmedel till Nyland kunde ge betydligt mer sådan genomslagskraft som gagnar hela landet, säger Savolainen. Till exempel uppnåendet av Finlands klimatmål avgörs i de folkrikaste regionerna.

Finland har alla förutsättningar att vara även en globalt märkbar aktör både som föregångare i fråga om klimatneutralitet och som främjare av den. Enligt Nylands förbund ska det investeras i sådan slags forskning och utveckling – och även allmännare i utvecklingsverksamhet som effektivast ökar mängden arbetsplatser i hela landet, tillför mest exportinkomster och ger upphov till hållbar tillväxt.

Många europeiska metropolområden använder sig redan av tillväxtspecifika kriterier. Exempelvis eftersträvar regionen Hamburg hållbar tillväxt och fokuserar i sina finansieringskriterier forskning och utveckling som leder till innovationer, utveckling av agila tematiska kluster och inriktning av finansiering för företags lönsamhet och starkare startup-företag.

Många europeiska metropolområden använder sig redan av tillväxtspecifika kriterier.

– Det känns som om de nyländska möjligheterna till utveckling har identifierats bättre internationellt än nationellt. Europeiska kommissionen utnämnde för någon vecka sedan Nyland till pilotregion för cirkulär ekonomi – och genast därefter kom den andra utmärkelsen, valet till föregångarregion för anpassningen till klimatförändring. Nyland är som bäst också europeisk entreprenörsregion. Regionala aktörer kan visa upp potential, om vi bara får stödsystemet att påskynda forsknings- och utvecklingsverksamheten, påminner Savolainen.

Utredningen Resursströmmar mellan regioner har utarbetats av ledande sakkunnig Timo Aro vid MDI (konsultbyrå för regionutveckling).

Bekanta dig med utredningen: