Den historiska Nylandsplanen
Våren förde med sig goda nyheter. Högsta förvaltningsdomstolen fattade sina slutliga beslut om Nylandsplanen, vilket bekräftade de gångna årens arbete. För det första känner man sig nöjd, för landskapsplanen nästan i sin helhet är i den form som fullmäktige godkände år 2020, skriver Ilona Mansikka.
Lång process
År 2016 började vi med entusiasm utarbeta en ny, mer strategisk och mer flexibel landskapsplan. Samtidigt följde vi med från kontorets fönster hur den tomma gropen intill kontoret så småningom blev köpcentret Tripla. Också en landskapsreform kom och gick.
Vi började bygga upp en landskapsplanehelhet på regionernas villkor. Det uppstod tre planer med rättsverkningar: Helsingforsregionens, Västra Nylands och Östra Nylands etapplandskapsplaner. Helheten omfattar alla 26 nyländska kommuner med undantag av Östersundomområdet. Den gemensamma riktningen styrdes av en strukturöversikt som ger en övergripande bild av Nylands regionstruktur år 2050.
År 2016 började vi med entusiasm utarbeta en ny, mer strategisk och mer flexibel landskapsplan.
I Nylandsplanen tecknas konturerna för landskapets utveckling långt in i framtiden, och planens viktigaste mål är att leda in tillväxten i hållbara banor. Enligt prognoserna växer landskapet i framtiden med hela 550 000 invånare och 290 000 arbetsplatser.
Planens lösningar förtätar den nuvarande samhällsstrukturen i centrum och i närheten av kollektivtrafik. Dessutom säkerställer planen bevarandet av den biologiska mångfalden, rekreationsmöjligheterna samt landskaps- och kulturmiljövärden. Nylands tillgänglighet förbättras med hjälp av nya spår, och kommande ban- och stationsprojekt blir en del av nätverket av centrum.
För planen utarbetade vi nästan 60 bakgrundsutredningar, och dessutom gjorde vi många utredningar i samarbete med andra myndigheter. Planen utarbetades parallellt med Nylandsprogrammet, Nylands trafikplaner och klimatfärdplanen samt med MBT-planen för Helsingforsregionen, vilket underlättar samordningen av lösningarna.
Historiska tider
Nylandsplanen är på många sätt historisk. I förslagsskedet fick vi över 500 anmärkningar, vilket är ett stort antal och berättar om att man är intresserad av landskapsplanen. Myndigheterna kommenterade bland annat lösningar för handeln, organisationerna understödde men också motsatte sig Natura- och naturskyddsområden, och invånarna förde en livlig diskussion om depåer. Under planprocessen var medierna särskilt intresserade av sträckningen för Tallinntunneln, Vårdö samt Entimmeståget i västriktningen med nya stationer.
I förslagsskedet fick vi över 500 anmärkningar, vilket är ett stort antal och berättar om att man är intresserad av landskapsplanen.
Historiskt var också det fullmäktigemöte där landskapsfullmäktige till slut godkände Nylandsplanen. Detta maratonmöte förlängdes två gånger, och mötet pågick sammanlagt nästan sexton timmar. Orsaken till det långa mötet var att fullmäktigeledamöterna röstade 21 gånger. Egna utmaningar för planarbetet medfördes av coronapandemin som började samma år och som vände upp och ner på praxisen för växelverkan, distansmöten och omröstningar.
Det sällsynta är också att förbundet självt anförde besvär över beslut av Helsingfors förvaltningsdomstol hos Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Även Högsta förvaltningsdomstolens slutliga beslut om Helsingforsregionens plan kan anses vara av betydelse. Beslutet har fattats som årsboksbeslut, vilket innebär att beslutet kan användas som prejudikat för motsvarande fall. I sitt beslut fastställde HFD de frågor som hör och inte hör till förvaltningsdomstolens behörighet. Förvaltningsdomstolen hade således överskridit sin behörighet när den hade ändrat landskapsplanens innehåll.
Siktet inställt mot framtiden
I och med HFD:s beslut vann Nylandsplanen laga kraft. Den officiella planprocessen har avslutats, och nu börjar det egentliga genomförandet av planen. Planhelheten tjänar till ledning för de nyländska kommunernas noggrannare general- och detaljplaner samt för annan planering av områdesanvändningen.
Samtidigt riktar vi redan blicken mot framtiden. Vi ska utreda om våra nuvarande landskapsplaner är uppdaterade när det gäller att förutse framtida förändringar, samt vilka nya teman av intresse med tanke på landskapsplanen som har dykt upp i diskussionen.
Kommande planläggningsbehov kommer vi att kartlägga under våren och hösten med hjälp av olika enkäter, en kommunrunda och framtidsstudier.
Till exempel svaren från en enkät för intressentgrupper visar att klimatförändringen och naturförlusten samt utvecklingen av kollektivtrafiken är fortfarande bland de viktigaste utmaningarna till vilka landskapsplanen förhoppningsvis hittar några lösningar. Dessa kommande planläggningsbehov kommer vi att kartlägga under våren och hösten med hjälp av olika enkäter, en kommunrunda och framtidsstudier.
Landskapsplanen är en karta över framtiden, och dess kärna är samarbete. Under planarbetet hade vi ett tätt samarbete med kommuner, andra myndigheter samt med nyländska aktörer och invånare. Ett tack för den historiska planhelheten hör således till oss alla!
Nylandsplanens teman i korthet
- Nylandsplanen förtätar Nylands nuvarande samhällsstruktur i centrum och i närheten av kollektivtrafik och eftersträvar en hållbar, smidig vardag och tillgängliga tjänster.
- Den möjliggör nya bansträckningar för Flygbanan, direktbanan Esbo–Salo, banan i riktning mot öst samt tunnelförbindelsen Helsingfors–Tallinn.
- Planen omfattar depåer för tung spårtrafik, betydande logistiska knutpunkter, såsom hamnarna och flygplatsen, samt stora produktions- och logistikområden med utvecklingskorridorer och förbindelser.
- Planen fastställer placering, kvalitet, dimensionering och tidsmässig placering av detaljhandel av regional betydelse.
- Planen omfattar skyddsområden, Natura 2000-områden, områden för allmän rekreation och friluftsliv samt behov av grönförbindelse som ingår i ett större ekologiskt nätverk.
- I planen anges områden som är viktiga med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, sammanhängande skogsbruksområden och geologiska formationer.
- När det gäller teknisk försörjning anger planen nationellt och regionalt viktiga energiöverföringsnät samt en helhet av vattentjänster och avfallshantering.
- Av de förnybara energiformerna behandlas solenergi och skogsbaserad bioenergi i planen. Vindkraftslösningarna är i kraft i enlighet med etapplandskapsplan 4.
Ilona Mansikka
Skribenten arbetar som planeringschef vid Nylands förbund.
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
28.10.2024
Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år - eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.
Blogg
18.10.2024
Grannländernas metropolområden satsar på klimatarbete, investeringar och innovationsverksamhet
Stockholmsregionen och Nyland är i många avseenden rätt lika. I början av oktober deltog sakkunniga inom regionutveckling och regionplanering vid Nylands förbund i en kollegial granskning av en regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Vi var gäster till vår lokala motsvarighet, Region Stockholm.
Artikel
16.10.2024
Mari Siivola lotsar regionplaneringen i Nyland: ”Ett växande landskap har alla förutsättningar för framgång”
Mari Siivola som arbetat länge med kommunal planläggning började sitt arbete som direktör för regionplanering på Nylands förbund i början av september. Enligt henne har ett växande och fascinerande mångsidigt landskap möjligheter till vad som helst.
Nyhet
14.6.2024
Forskare Sampo Pihlainen bedömer landskapsplanens konsekvenser för kolbindning
Hur minimerar man de negativa konsekvenserna av markanvändningen för klimatet? Och vilka nya verktyg erbjuder planläggningen som stöd för kolbindningen? En färsk rapport presenterar den gällande Nylandsplanens konsekvenser för kolbindning samt ger vägkost för en ny etapplandskapsplan som behandlar teman inom grön omställning.