Geografiska datamängder som gäller kolbindning hjälper kommunerna vid planering av markanvändning
Landskapet Nyland samt flera nyländska kommuner har ambitiösa mål för minskning av utsläppen. Utsläppen minskas där det är möjligt, men det behövs också kolbindning. Att ta hand om kolsänkor kan också vara en lättare och förmånligare väg mot klimatneutralitet än genom striktare mål för minskning av utsläppen inom andra sektorer.
Skogarna är Nylands viktigaste kollager och kolsänkor. Under de senaste åren har kolsänkorna i de nyländska skogarna varit små eftersom trädbeståndet minskar nästan lika mycket som tillväxten är i skogarna på grund av skogsavverkning, naturlig avgång och avskogning.
I Nyland medför ändringarna i markanvändningen varje år en avskogning på cirka tusen hektar. Om man minimerar den avskogning som orsakas av markanvändningen, minskar denna åtgärd direkta klimatutsläpp samt tryggar också den framtida kolbindningen. För detta ändamål behövs det information, utifrån vilken man kan bedöma hurdana konsekvenser olika alternativa markanvändningsplaner har.
Geografiska datamängder som gäller kolbindning för kommunernas användning
Tidigare har alla kommuner inte haft lätt tillgång till geografisk information om de viktigaste skogsområdena med tanke på kolbindning. Det har dock funnits ett behov av ett sådant material som möjliggör bedömning av markanvändningsplanernas konsekvenser för kollager och kolsänkor. Nylands förbund har svarat på detta behov genom att producera geografiska datamängder som gäller skogarnas kolbindning avsedda för kommunerna och genom att erbjuda stöd från förbundets sakkunniga när det gäller att utnyttja materialet.
– Många nyländska kommuner har varit intresserade av den geografiska datamängden som Nylands förbund har producerat i fråga om trädbeståndets kollager och av möjligheterna att använda den som en del av planeringen av markanvändningen, berättar projektsakkunnig Maria Sirviö. – I fem kommuner använder man redan nu den geografiska datamängden på ett omfattande sätt.
Den geografiska informationen om trädbeståndets kollager i skogsmark som omfattar hela Nyland berättar var det år 2019 har funnits mest kol som bundit sig till träbiomassan. Här räknas med det kol som bundit sig till stammar, kvistar, stubbar, granris, löv och de rötter som är tjockare än en centimeter. Varje cell i rastret innehåller information om storleken på kollager i respektive område mätt i ton koldioxid.
Genom att avgränsa områden i programmet för geografisk information kan man få en uppskattning av de utsläpp som skulle uppstå, om man minskade trädbeståndet på grund av en planerad markanvändning. Nylands förbund ska uppdatera den geografiska datamängden under år 2023 då det färska materialet om trädbeståndets biomassa, som produceras av Naturresursinstitutet, publiceras.
Klok placering av markanvändning kan minska koldioxidutsläpp och bevara kolsänkor
Genom att utnyttja den geografiska datamängden i fråga om kollager kan man konstatera att konsekvenserna för skogarnas kolbindning kan minskas när nya verksamheter placeras med eftertanke.
– Om ny markanvändning placeras till frodiga, snabbt växande objekt med omfattande trädbestånd, orsakar detta oundvikligen större utsläpp och framtida förluster av kolsänkor än placeringen av ny markanvändning till kargare, trädfattiga objekt med långsam tillväxt, berättar Sirviö.
Om ny markanvändning placeras till frodiga, snabbt växande objekt med omfattande trädbestånd, orsakar detta oundvikligen större utsläpp och framtida förluster av kolsänkor än placeringen av ny markanvändning till kargare, trädfattiga objekt med långsam tillväxt.
Att identifiera markanvändningens konsekvenser för kolbindningen kan också styra kommunerna till att överväga en förtätning av nuvarande bebyggda områden, vilket innebär att man i allmänhet skulle förlora så lite skogsareal som möjligt.
– Vid planeringen av markanvändning är det också bra att ta en stund och fundera på om det är möjligt att delvis bevara det befintliga kollagret i trädbeståndet och således minska utsläppen, säger Sirviö.
Skogens jordmån är också ett viktigt kollager
Kollagret i trädbeståndet berättar dock inte allt om det kol som skogsområdena binder. Kollagret i skogens jordmån kan vara till och med större än i trädbeståndet. Det pågår statligt finansierade forskningsprojekt som gäller kol i jordmånen och utveckling av verktyg som baserar sig på geografisk information.
– Vi har ännu ganska lite information och den information som finns är utspridd. Därför är det inte möjligt att på landskapsnivå få geografisk information om det kol som finns i jordmånen, konstaterar Sirviö.
Nylands förbund har dock producerat material som visar jordmånens potentiella kollager enligt skogens typ av växtplats. Materialet kan användas för att identifiera objekt som har en betydande potential med tanke på kolbindning i både trädbeståndet och jordmånen.
– Det kan vara svårt att identifiera dessa objekt enbart på basis av trädbeståndets kollager om det befintliga kollagret är litet till exempel på grund av skogsavverkning.
Kolsänkor kan förutsägas genom förändringar i kollagret
För att kunna förstå den roll som kolbindningen har i kommunernas klimatarbete ska man också identifiera situationen med kolsänkor. Kommunala kolsänkor kan förutsägas genom modellering utifrån den befintliga informationen om skogstillgångar, men också genom att titta tillbaka på de förändringar som skett i kollagren.
Genom att omvandla det material om trädbeståndets biomassa som med två års mellanrum har producerats av Naturresursinstitutet till kollager och att jämföra situationen mellan de olika åren kan man utreda om kollagren har ökat eller minskat under den granskade perioden.
– Denna granskning har vissa osäkerhetsfaktorer, men genom denna metod är det dock möjligt att göra förändringsriktningen och storleksklassen för förändringen synliga, säger Sirviö. – Man bör dock komma ihåg att den kolbindning som sker i kommunernas område är endast delvis i kommunernas händer eftersom kommunerna inte direkt kan påverka användningen av privata skogar.
Den kolbindning som sker i kommunernas område är endast delvis i kommunernas händer eftersom kommunerna inte direkt kan påverka användningen av privata skogar.
– Kolbindningen i sig är ett stort nytt tema för kommunerna att förstå och beakta, säger Sirviö. – Temat anknyter till många andra teman, såsom naturens mångfald och anpassning till klimatförändringen. Det är få som kan säga att de redan vet tillräckligt om temat, vilket innebär att det lönar sig att dela med sig av information och erfarenheter i olika kommunala nätverk och nätverk mellan andra organisationer.
Nylands förbund ger stöd och information i anslutning till detta tema också i framtiden. Vi uppmuntrar till att kontakta oss speciellt när det gäller att utnyttja de geografiska datamängderna.
Ytterligare upplysningar:
Maria Sirviö
Miljö- och klimatsakkunnig
maria.sirvio@uudenmaanliitto.fi
Skogens mångbruk och kolbindning i anslutning till naturens mångfald och klimatförändring
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
6.3.2024
Enkäten för intressentgrupperna och kommunrundorna ger riktlinjer för uppgifter för kommande år
I fjol kartlade vi riktlinjer för arbetet med landskapsplan och landskapsprogram med en enkät för intressentgrupperna i två delar samt med en omfattande kommunrunda. På grund av de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön förbereder vi oss inom de närmaste åren på att komplettera den lagakraftvunna Nylandsplanen och att uppdatera Nylandsprogrammet.
Artikel
28.2.2024
Plan som möjliggör fungerande regional kollektivtrafik
Nylandsplanen främjar kollektivtrafik på två sätt: den säkerställer att den infrastruktur som trafiken behöver fungerar samt styr placeringen av boende, handel och arbetsplatser på ett sätt som skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.