Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Blogg

Hurdana styrningsformer behöver vi för att trygga skogsnaturen och kolsänkorna?

Maria Sirviö
11.5.2023

Under den kommande regeringsperioden ska ett nytt slags bundsförvantskap byggas upp med naturen och ekologiskt hållbara gränser ska fastställas för utnyttjandet av naturtillgångar. Det är möjligt för den nya regeringen att styra skogssektorn mot en förnyelse – så att mervärdet kan upprätthållas samtidigt som avverkningsmängderna hålls skäliga.

Istället för att sträva efter ekonomisk nytta på kort sikt, är det på sin plats att höja förädlingsvärdet inom skogsindustrin. Dessutom borde man vara modig nog att ta i bruk styrningsformer som garanterar att naturens mångfald och kolbindningen beaktas i tillräcklig grad.

Det krävs snabba åtgärder för att uppnå Nylands och hela landets ambitiösa mål att stoppa försvagningen av skogens mångfald och att upprätthålla kolsänkorna. De nuvarande åtgärderna lämnar oss långt ifrån våra mål, så vi behöver nya metoder. Ett intensivt skogsbruk är en viktig orsak till att tillståndet i skogsnaturen nu är svagt och att kolsänkorna inom markanvändningssektorn försvagats.

Tillräcklig potential för höjt mervärde inom skogssektorn

Svårigheten att begränsa rätten till ett rätt fritt skogsbruk är förståelig, eftersom skogsindustrin är så betydelsefull för Finland. Det finns också skäl att samtidigt begrunda hur mervärde producerat av branschen kan upprätthållas på ett såväl ekologiskt som miljömässigt hållbart sätt.

På många håll har det tagits fram att skogsindustrins förädlingsvärde måste fås upp. Under de senaste tjugo åren har trenden varit det motsatta – värdet per begagnad kubikmeter trävirke har halverats. I sin helhet är också mervärdet cirka en tredjedel lägre än i början av 2000-talet.

I en utredning (på finska)(Du går över till annan tjänst), som Naturresursinstitutet gav ut i början av året, konstateras att potentialen i Finland räcker till för att fördubbla det skogsbaserade mervärdet. Den finländska vetenskapspanelen för skogsbioekonomi hälsar till regeringsförhandlarna (på finska)(Du går över till annan tjänst) genom att betona de åtgärder som behövs för att höja förädlingsvärdet. I hälsningarna nämns bland annat behovet av teknisk och ekonomisk analys av de innovationer som är i utvecklingsskedet. Insatserna ska inriktas på att demonstrera nya teknologier, som möjliggör sådana framtida investeringar som är produktiva i en kommersiell skala.

Beaktansvärt är att utgifterna inom forskning och utveckling enbart utgör 0,3–0,4 procent av omsättningen, då den motsvarande siffran i övrig fabriksindustri ligger på cirka två procent. Skogssektorn har ett eget stort ansvar att förbättra situationen, men även samhället i övrigt borde i mån av möjlighet stöda branschens FUI-verksamhet och att för sin del se till att investeringar finner sina vägar till vårt land.

Dyrt med minskande kolsänkor

Även om skogsindustrin visat goda resultat under de senaste åren, är det klart att den behövliga avverkningsnivån också kommer med en prislapp. Då kolsänkorna inom den finländska markanvändningssektorn förblir under det bindande målet, måste begränsningsåtgärderna stramas till inom andra sektorer, eller så handlar man med sänkkredit.

För att gottgöra de minskade kolsänkorna är det beräknade priset cirka 2–7 miljarder under åren 2021–2025, ifall avverkningarna förblir på nuvarande nivå. Nyland som betalar mera skatt än vad dess andel av invånarantalet förutsätter, får en tyngre börda att bära än vad dess storlek pålägger. Så är verkligheten, även om skogssektorn gagnar mest övriga områden i landet.

Också om man lyckas med att höja mervärdet inom skogssektorn, faller det helt på god tro utan styrningsmetoder ifall avverkningarna fortsättningsvis förblir på hållbar nivå och ifall en bättre status för skogsnaturen och kolsänkorna kan uppnås.

Senast gav Finlands miljöcentral ut en rapport (på finska)(Du går över till annan tjänst), som presenterar olika styrningsmetoder för stärkta kolsänkor. Den innehåller även avvägningar av slagkraft och eventuella utmaningar i samband med ibruktagandet av metoderna. Ekonomiska styrningsmetoder gör ökandet och bevarandet av kolsänkor lönsamt för skogsägaren.

Även om ekonomiska instrument ofta är socialt acceptabla, kan ibruktagandet av dem vara både långsamt och dyrt. Skogsbruket kan dessutom styras med övrig lagstiftning, som är förmånligare för samhället och erbjuder enklare tillämpningar. Styrningsmetoder finns, men det ligger alltså på den nya regeringen att välja vilka som kommer att användas.

Framtiden inom skogssektorn kräver modiga beslut och lyckade åtgärder

Ett av Nylands mål för regeringsprogrammet är att uppdatera skogslagen så att den ekologiska och klimatmässiga hållbarheten kan beaktas på ett bättre sätt. Via ålders- och diametersgränser för sluthuggningar, och genom att på nytt ta i bruk anmälan om anläggande av plantbestånd kunde man minska dessa avverkningar i alltför unga skogar. Samtidigt kunde man underlätta tillsynen över förnyelseskyldighet. Vetenskapsbaserade kvantitativa mål för de strukturella särdrag som ökar naturens mångfald ska sättas upp, såsom för röt- och lövträd.

Förutom att lagen uppdateras, är det skäl att utveckla ekonomiska styrningsformer som kan bidra till stärkta naturvärden och kolbindning i större omfattning än vad lagen kräver. För att bevara och öka naturvärdena i hela landet, är det speciellt viktigt att fortsätta med programmen METSO och Helmi (som visat sig välfungerande), och att stärka finansieringen. Det är bråttom med att finna fungerande metoder som lämnar de till sina naturvärden allra viktigaste objekten, dvs. de sista gamla skogarna, utanför ekonomiskt bruk.

Beaktansvärt är att framtiden för skogssektorn är beroende av hur väl vi lyckas värna om skogsnaturen. Mångsidiga skogar är friskare och angrips inte så lätt av skador, varmed de också bättre klarar av de framtida klimatförhållandena. Inte att förglömma värdet hos mångsidiga skogar som upprätthållare av vår fysiska och psykiska hälsa.

Maria Sirviö

Skribenten är Nylands förbunds skogssakkunnig som alltid har sin pannlampa med i fickan eftersom behovet av att gå till den mörka skogen kan uppstå när som helst.

Projektsakkunnig Maria Sirviö, maria.sirvio@uudenmaanliitto.fi, tfn 040 612 7909

Nyckelord:

IntressebevakningKlimatMiljö

Bekanta dig också med dessa

Nyhet

3.10.2024

Tillsammans med övriga europeiska toppregioner påskyndar Nyland innovationer inom cirkulär ekonomi

Europeiska kommissionen har valt Nyland till en regional knutpunkt för innovation (Regional Innovation Valley, RIV). Tillsammans med andra europeiska toppregioner för cirkulär ekonomi genomför Nyland projektet ECIV (Europeiska innovationsknutpunkter för cirkulär ekonomi). Projektet gör det möjligt att stärka innovationsverksamheten inom cirkulär ekonomi och göra den allt internationellare.

Fler aktuella ämnen