Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök
Nyhet

Städerna och landskapen kräver ändringar i utkastet till EU:s restaureringsförordning

De största städerna i Finland, flera landskapsförbund och Finlands Kommunförbund har uttryckt sin starka oro för innehållet i artikel 6 i den restaureringsförordning som är under beredning inom EU. Ett gemensamt ställningstagande av en stor skara undertecknare, som innehåller förslag till ändringar i utkastet till förordningen, har lämnats till dem som förhandlar om Finlands regeringsprogram.  Påverkansarbetet fortsätter också i Bryssel.

Restaureringsförordningen syftar till att stoppa naturförlusten och främja den biologiska mångfalden. Enligt förslaget till förordningen ska städerna öka andelen grönområden med fem procent beräknat på deras administrativa areal. Detta skulle gälla även Finland, även om våra städer är bland de grönaste inom Europa och ofta har en stor areal. Artikeln skulle gälla 63 kommuner i Finland. 

Samma skyldigheter ska inte gälla olika europeiska städer

Det som är problematiskt med tanke på städerna är att enligt artikeln ska samma stela skyldigheter gälla europeiska städer som är väldigt olika sinsemellan. I den föreslagna formen skulle artikeln ha betydande konsekvenser för Finlands största stadsregioner. Artikeln skulle försvåra städernas hållbara tillväxt och leda till en splittrad stadsstruktur som är skadlig för naturen och klimatet. Innehållet i artikeln är problematiskt också för de små städerna.

I strategin för biologisk mångfald har EU:s medlemsländer förbundit sig till att främja återhämtningen av den biologiska mångfalden före 2030. Trots tidigare förbindelser har situationen dock inte blivit bättre, utan situationen har försämrats ytterligare. Nu har man velat precisera målen genom restaureringsförordningen.

Målen att öka biodiversiteten är bra men medlen är fel. Enligt dem som undertecknat ställningstagandet är det i praktiken omöjligt att genomföra de åtgärder som förutsätts i artikel 6. Dessutom genomför Finland redan nu många åtgärder för att öka biodiversiteten i urbana områden.

Utkastet till restaureringsförordning behandlas som bäst i EU:s organ. Budskapet om det gemensamma ställningstagandet som koordineras av Nylands förbund förmedlas av Helsinki EU Office i Bryssel som är en gemensam intressebevakare för 16 avtalspartner.

Det ska vara möjligt att främja den biologiska mångfalden på olika sätt i olika städer

I städernas och landskapens ställningstagande betonas det att den biologiska mångfalden ska kunna ökas på olika sätt i olika städer.

Artikeln 6 ska ändras i enlighet med följande principer:

  • Man ska tillåta mer utrymme för att beakta de lokala förhållandena.
    • Endast de allmänna målen och principerna för städernas ekosystem ska fastställas på EU-nivå. För de närmare målen, åtgärderna och inriktningen av åtgärderna ansvarar medlemsstaterna.
    • Man ska kunna verkställa de gällande planerna som vunnit laga kraft trots artikeln. 
    • I den nationella restaureringsplanen ska man kunna främja biodiversiteten så att man beaktar de stadsregioner som består av flera kommuner som helhet. 
  • Det behövs ett tröskelvärde för städernas skyldigheter att bevara och öka den gröna arealen. 
    • Storleken på den befintliga gröna arealen ska vara av betydelse vad gäller skyldigheterna i artikel 6 om storleken på arealen. EU ska fastställa ett nationellt tröskelvärde för storleken på den gröna arealen, till exempel 20 procent av städernas sammanlagda areal. Skyldigheterna att bevara och öka den gröna arealen ska gälla endast de medlemsstater där städernas nationella gröna areal ligger under tröskelvärdet. 
    • Medlemsstaterna fastställer själva de åtgärder genom vilka man ökar städernas gröna areal. 
  • Städernas biodiversitet och gröna infrastruktur ska ökas i alla medlemsstater. 
    • Även om alla medlemsstater inte skulle ha samma skyldighet att öka den gröna arealen på grund av tröskelvärdet, ska alla länder dock öka biodiversiteten i urbana miljöer tills den nivå som är tillfredsställande enligt den nationella restaureringsplanen uppnås. Biodiversiteten kan ökas till exempel genom att öka artmångfalden och förbättra grönområdens sammanlänkning samt med hjälp av en urban grönska som anknyter till byggnader och annan infrastruktur.  

Ställningstagandet har undertecknats av:

Ossi Savolainen, landskapsdirektör, Nylands förbund
Niina Pautola-Mol, landskapsdirektör, Päijänne-Tavastlands förbund
Jaakko Mikkola, landskapsdirektör, Kymmenedalens förbund 
Satu Vehreävesa, tf landskapsdirektör, Norra Savolax förbund
Pekka Hokkanen, landskapsdirektör, Mellersta Finlands förbund
Satu Sikanen, landskapsdirektör, Södra Karelens förbund
Markus Hirvonen, landskapsdirektör, Norra Karelens förbund
Mika Riipi, landskapsdirektör, Lapplands förbund
Anna-Mari Ahonen, landskapsdirektör, Birkalands förbund
Toni K. Laine, tf landskapsdirektör, Tavastlands förbund
Minna Karhunen, verkställande direktör, Finlands Kommunförbund
Juhana Vartiainen, borgmästare, Helsingfors stad
Jukka Mäkelä, stadsdirektör, Esbo stad
Anna-Kaisa Ikonen, borgmästare, Tammerfors stad
Ritva Viljanen, stadsdirektör, Vanda stad
Seppo Määttä, stadsdirektör, Uleåborgs stad
Minna Arve, borgmästare, Åbo stad
Timo Koivisto, stadsdirektör, Jyväskylä stad
Jarmo Pirhonen, stadsdirektör, Kuopio stad
Pekka Timonen, stadsdirektör, Lahtis stad
Kari Karjalainen, stadsdirektör, Joensuu stad   

Ytterligare upplysningar:

Silja Aalto

Miljösakkunnig, arbetsledig

+358 50 303 5952

Naturens mångfald och rekreationsbruk, grönstruktur och ekosystemtjänster

Mariikka Manninen

Landskapsplanearkitekt

+358 40 721 4747

Region- och samhällsstruktur, hållbar förvaltning av tillväxt, resurser och attraktionsfaktorer i miljön. Områdesansvar vid planläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Nurmijärvi, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby