Täta bostadsområden lämnar rum även för naturen – markarealen som krävs för olika bostadsområden är betydelsefull med tanke på hållbarhetsmålen
Glest bebyggda bostadsområden kräver betydligt mer markareal per invånare än täta bostadsområden. Ofta är ett tätt bebyggt bostadsområde mer hållbart än ett glest bebyggt område, visar en utredning som gjordes av Nylands förbund och Helsingfors stad.
Befolkningen i Helsingforsregionen beräknas öka med 370 000 nya invånare före år 2040. Hur de nya invånarna placerar sig i regionen och hur de rör sig är av stor betydelse med tanke på hur man kan möta de ännu svårare utmaningarna med hållbarhet.
Nylands förbund och Helsingfors stad har tillsammans granskat markanvändningsbehov i anslutning till boende under år 2022. Utgångspunkten var att studera hur mycket markareal per invånare de olika typerna av bostadsområden använder. Utredningen omfattar också aspekter som gäller hållbar utveckling, för markanvändningen är starkt kopplad bland annat till avskogning, kolbindning och utsläpp från trafiken samt till social och ekonomisk hållbarhet.
Utredningen presenterades för medierna och planläggarna i Nylands kommuner 21.9.2022 på ett webbevenemang som öppnades av Anni Sinnemäki, biträdande borgmästare för stadsmiljösektorn i Helsingfors stad.
Markareal som används för boende är bort från annan användning
I utredningen granskades ett urval olika typer av bostadsområden i Nyland. När man studerade de olika områdenas egenskaper kunde man konstatera att skillnaderna i behovet av markareal per invånare är betydande, till och med tiotals gånger större mellan olika områden.
Om en stor del av regionens markareal används för boende, innebär detta att det finns mindre markareal för annan användning – till exempel för skogsområden som binder kol. En betydande del av avskogningen i Helsingforsregionen beror på byggande av småhusområden.
Även möjligheterna att röra sig är olika i olika typer av områden: I glest bebyggda områden som ligger på långt avstånd från tjänster betonas privatbilismen, medan i tätare områden har man en smidig vardag även genom att gå, cykla och använda kollektivtrafik.
Vägkost för framtida boendelösningar
Utredningen ger vägkost för diskussionen kring utvecklingsprinciper för region- och bebyggelsestruktur. Utredningen är aktuell också därför att Helsingforsregionens kommuner som bäst utarbetar en plan för markanvändning, boende och trafik (MBT 2023) som fastställer riktlinjerna för utveckling av boende under kommande år.
– Det är viktigt att hållbarhet betraktas som helhet och att man tillsammans väger olika aspekter. Förhoppningsvis främjar denna utredning för sin del möjligheterna att nå samförstånd när framtida boendelösningar dryftas, konstaterar landskapsplanearkitekt Mariikka Manninen vid Nylands förbund.
– Det finns inte bara en sanning. Varje område kan inte planeras enligt samma schablon, utan också i fortsättningen behövs det mångsidig områdesanvändning och utveckling, konstaterar Helsingfors stads generalplanchef Pasi Rajala.
– Men också den här utredningen visar att fördelarna med en tät bebyggelsestruktur är obestridliga om man vill styra tillväxten på ett hållbart sätt.
Bekanta dig med utredningen (på finska):
Ytterligare upplysningar:
Mariikka Manninen
Landskapsplanearkitekt
mariikka.manninen@uudenmaanliitto.fi
Region- och samhällsstruktur, hållbar förvaltning av tillväxt, resurser och attraktionsfaktorer i miljön. Områdesansvar vid planläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby
Pasi Rajala, generalplanchef, Helsingfors stad, tfn 0400 838 641, pasi.rajala@hel.fi
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
12.12.2024
Avstående från kol inom fjärrvärmeproduktionen sänkte Nylands växthusutsläpp år 2023
Nylands växthusutsläpp har sjunkit med 15 procent från året innan, visar förhandsuppgifterna från Finlands miljöcentral. Den huvudsakliga orsaken till de minskade utsläppen är åtgärder som vidtagits inom energisektorn. Bakom den positiva utvecklingen i Nyland ligger särskilt att fjärrvärmeproduktionen har blivit renare och den nationella utsläppskoefficienten för elproduktion har minskat.
Nyhet
14.11.2024
Nylands kommuner fick mer än tusen anbud på kulturtjänster via Kulturmarknaden
Kulturproducenter samt kulturköpare från kommuner möttes på Nylands kulturmarknad. Genom evenemanget som ordnades i september och projektet med samma namn sökte 26 nyländska kommuner nya kulturtjänster för den egna kommunen. Inom tidsfristen inkom hela 1 248 anbud.