Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år – eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.
En utredning publicerad av Nylands förbund ger ny information om möjligheterna och utmaningarna med grön omställning i Nyland. Den erbjuder också rekommendationer för utarbetandet av ny landskapsplan och nytt landskapsprogram.
Storskaliga projekt möjliggör och förutsätter även ofta att växande energi används, produceras, överförs och lagras såväl i landskapet som utanför det.
− För styrningen av dessa överkommunala projekt behövs landskapsplanen och regionalt samarbete för utvecklingsarbetet, säger miljösakkunnig Tanja Lamminmäki från Nylands förbund.
Den största delen av Nylands energibehov täcks emellertid med lokala och småskaligare lösningar, och de tas ofta fram i den kommunala planläggningen.
− Kommunerna och branschens aktörer har bidragit med värdefull information via intervjuer, workshops och enkäter. Detta har lett till ökad förståelse och gjort den gröna omställningen konkretare i Nyland, Lamminmäki för här fram sitt tack.
Mot renare energi
Främjandet av ren omställning är en av de viktigaste målsättningarna såväl nationellt som på EU-nivå. Den gröna omställningen skapar ny teknologi, som påskyndar övergången från fossila energiformer. Samtidigt sparar åtgärderna på energi, förbättrar luftkvaliteten och tryggar leveranssäkerheten.
Även Nyland eftersträvar klimatneutralitet senast 2030. Detta kräver betydande investeringar i ren teknologi och projekt kring grön omställning.
− Att skapa något nytt är dock inget värde i sig. Det är viktigt att begrunda hur vi kan utnyttja det som redan finns, exempelvis genom att sätta till solpaneler på tak eller att ta i bruk industriområdena på ett nytt sätt, säger Lamminmäki.
På grund av omväxlande väderleksförhållanden, behövs många olika energikällor och överföring, omvandling och lagring av energi. På andra sidan av ren energiproduktion ligger energibesparingen: vi ska helt enkelt minska på konsumtionen.
Dialog och värdeval
Projekt för grön omställning är ofta omfattande och överskrider kommungränser. Utvecklingen går nu också framåt i hisnande fart och prognostisering är nu mödosamt.
− Dialog och stärkt samarbete mellan kommun, energibolag och övriga aktörer är speciellt viktigt, betonar Lamminmäki.
Nya projekt leder oundvikligen till olika värdeval. Ett viktigt specialvillkor för utvecklingen är att stärka naturens mångfald och att bruka naturresurser hållbart.
− För att den gröna omställningen ska vara verklig, ska projektet också vara genomfört på ett hållbart sätt. Att röja skog för solenergi representerar inte nödvändigtvis hållbarhet. Därför är det skäl att noga överväga vilket projekt ämnar sig för vad, konstaterar Lmminmäki.
På det hela taget är projekt för grön omställning förknippade med en hel del konflikter och de kan leda till många olägenheter på lokal nivå. I utredningen har projekten delats in i fem olika huvudtyper. Skalan, kraven och miljöolägenheterna är exempel på varierande faktorer.
Granskade huvudtyper av projekt för grön omställning (bilden på finska): 1) Områden i anslutning till utrymmeskrävande energiproduktion, 2) Objekt i anslutning till energiproduktion, -omvandling och -lagring, 3) Intensiv energiförbrukning, 4) Förbindelsebehov – överföringsnät och förbindelser för energi och 5) Cirkulär ekonomi och landmassor. Projekten har fått en närmare beskrivning med separata projektkort, och de ingår som bilaga till rapporten.
Mest lämpliga områden
Det finns ställen i Nyland, som passar ypperligt för projekt med temat grön omställning. Å andra sidan finns det platser som helt enkelt inte är lämpliga för nya projekt. Fyra olika områdestyper har identifierats i utredningen.
− Områden som lämpar sig väl för projekt är exempelvis industri- och lagerområden i närheten av nuvarande, eller nya logistik- och energinätverk. Eventuella områden är bland annat tätorts- och arbetsplatsområden beroende på tänkbara olägenheter som uppstår, samt verksamhetens potentiella skala, berättar Lamminmäki.
Exempel på områden som ska undvikas är frilufts- och rekreationsområden och miljöer i dåligt skick, såsom även skyddsområden som inte alls lämpar sig för ändamålet.
På kartan över de mest potentiella områdena i Nyland som är lämpliga för projekt kring grön omställning syns de på platser som är lätt tillgängliga och nåbara för nätverk. Områden med kompetent arbetskraft och områden där logistiska förbindelser och energiöverföringsnät skär in i varandra är särskilt potentiella.
− Särskilt lämpliga med tanke på transporter inom väteindustrin, den tunga industrin och för vissa lösningar inom cirkulär ekonomi är hamnarna. Även internationellt, påpekar Lamminmäki.
Planläggningen på landskapsnivå stöder omställningen
I utredningen ingår en granskning över hur de nuvarande landskapsplanerna motsvarar markanvändningsbehoven i anslutning till grön omställning. Samtidigt övervägs hurdana uppdateringsbehov infrastruktur och olika projekttyper förutsätter av den nya landskapsplanen. Sådana är solenergi och cirkulär ekonomi i industriell skala.
I stort sett är de i Nyland gällande landskapsplanebeteckningarna och planeringsbestämmelserna sådana att de med tanke på den gröna omställningen inte behöver stora ändringar.
− Den nuvarande Nylandsplanen är flexibel, allmän och tål tid. Med samma tankegång utarbetas en ny etapplandskapsplan som betonar teman kring grön omställning, säger Lamminmäki.
Enligt utredningen finns inte heller alls behov för nyslags planbeteckningar. Beteckningar och bestämmelser kan dock uppdateras för den gröna omställningens behov, exempelvis i anslutning till energinätverk eller solenergi. Det kan visa sig vara behövligt att identifiera potentiella kluster för grön omställning och profilera dem i planbeskrivningen och exempelvis kartbilagor utan laga verkan.
Bekanta dig med utredningen (på finska):
För genomförandet av utredningen har Miljöministeriet beviljat behovsprövat statsbidrag för främjandet av investeringsprojekt med grön omställning som tema. Utedningen har sammanställts av Ramboll.
Ytterligare upplysningar:
Tanja Lamminmäki
Miljösakkunnig
tanja.lamminmaki@uudenmaanliitto.fi
Konsekvensbedömning, naturtillgångar, marksubstanser och vattenärenden. Områdesansvar vid planläggningen: Askola, Borgnäs, Borgå, Hyvinge, Kervo, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila, Sibbo, Träskända och Tusby
Bekanta dig också med dessa
18.10.2024
Grannländernas metropolområden satsar på klimatarbete, investeringar och innovationsverksamhet
Stockholmsregionen och Nyland är i många avseenden rätt lika. I början av oktober deltog sakkunniga inom regionutveckling och regionplanering vid Nylands förbund i en kollegial granskning av en regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Vi var gäster till vår lokala motsvarighet, Region Stockholm.
16.10.2024
Mari Siivola lotsar regionplaneringen i Nyland: ”Ett växande landskap har alla förutsättningar för framgång”
Mari Siivola som arbetat länge med kommunal planläggning började sitt arbete som direktör för regionplanering på Nylands förbund i början av september. Enligt henne har ett växande och fascinerande mångsidigt landskap möjligheter till vad som helst.
14.6.2024
Forskare Sampo Pihlainen bedömer landskapsplanens konsekvenser för kolbindning
Hur minimerar man de negativa konsekvenserna av markanvändningen för klimatet? Och vilka nya verktyg erbjuder planläggningen som stöd för kolbindningen? En färsk rapport presenterar den gällande Nylandsplanens konsekvenser för kolbindning samt ger vägkost för en ny etapplandskapsplan som behandlar teman inom grön omställning.
13.6.2024
Ny landskapsplan fokuserar på temana för grön omställning
I maj inledde Nylands förbund utarbetandet av en etapplandskapsplan för grön omställning. Den nya planen kompletterar den lagakraftvunna Nylandsplanen bland annat med teman som energi, teknisk försörjning, näringar, logistik samt miljö och klimat.