Avslutade projekt vid Nylands förbund

Nylands förbund var en av nio partner i projektet BRIDGES (Bridging Competence infrastructure gaps and speeding up growth and jobs delivery in regions), som finansierades med medel ur EU:s Interreg Europe-program.

BRIDGES-projektet hade som mål att verkställa europeiska strategier för smart specialisering. Projektet betonade speciellt tillväxtmöjligheterna för bioekonomi och cleantech-temat.

En del av partnerna var föregångare, medan andra inte kommit lika långt på området. Föregångarområdena, såsom Nyland, strävade efter att stärka områdets forsknings- och specialiseringsområden. Partnerna delade med sig av god praxis till varandra, och regionala verksamhetsplaner drogs upp utgående från dessa.

Projektet som tog fem år i anspråk (2016–2021) leddes av Kainuun Etu Oy, och omfattade partner från Polen, Grekland, Slovenien, Ungern och Spanien. Den totala budgeten för projektet var 2 miljoner euro.

Projektet på Interreg Europe-programmets webbplats (på engelska)(Du går över till annan tjänst)

Nylands förbund var huvudpartner i projektet BSR Access (Access to clean, efficient and multimodal transport corridors in the Baltic Sea Region) som stöder hållbar tillväxt i Östersjöområdet.

Projektet främjarade den aktiva övernationella planeringen av TEN-T-kärnkorridorerna, rena bränslelösningar och förbindelser till det lokala trafiknätet.

Förutom Nylands förbund medverkade fem partner i projektet: Region Blekinge i Sverige, Kvarkenrådet, marknadsföringsavdelningen vid Hamburg hamn, regionplaneringsavdelningen vid Berlin-Brandenburg samt huvudstadsregionen i Danmark. 

Projektet finansierades med medel ur EU-programmet Interreg Östersjön och den totala budgeten var ca en miljon euro. Det treåriga projektet förverkligades under åren 2018–2022.

Projektet DT4Regions främjade det digitala genombrottet med hjälp av artificiell intelligens

Nylands förbund deltog i projektet DT4Region (Artificial Intelligence and Big Data in the Digital Transformation of Public Administrations in Europe: The EU Platform for regions). Syftet med projektet var att skapa en europeisk plattform som möjliggör samlösningar för att utveckla offentliga tjänster som baserar sig på artificiell intelligens. 

Projektet som finansierades av Europeiska kommissionen strävade efter att skapa en europeisk plattform som möjliggör samlösningar för den artificiella intelligensen och big data, dvs. mycket stora datamängder, när det gäller att utveckla offentliga tjänster och öka den offentliga förvaltningens effektivitet.

Syftet med projektet var också att öka vetskapen om hur den artificiella intelligensen och big data kan utnyttjas i offentliga tjänster och regionala ekosystem, att uppmuntra till gruppjämförelser mellan regioner, att utveckla ett nytt interaktivt verktyg för innovation av produkt som utvecklats av regionala och lokala sammanslutningar samt att utvidga och fördjupa den politiska debatten om de möjligheter som den artificiella intelligensen kan medföra för den offentliga sektorn. 

Nylands förbund medverkade i projektet och projektets huvudpartner var regionen Emilia-Romagna. I projektet deltog sammanlagt 14 partner från nio europeiska länder. I projektet fann representanter från åtta europeiska regioner, de europeiska nätverken ERRIN och European Network of Living Labs samt från företagen Deloitte Technology och Bwcon gmbH. 

Projektet var ett tvåårigt Preparatory Action-projekt som finansierades av Europeiska kommissionen och som beredde riktlinjer för EU-politiken. Projektet hade en total budget på 1,1 miljoner euro.  

EER-temaåret och projektet som fokuserar på att främja det skapar ett grönt, digitalt och företagarvänligt Nyland

Nyland hade utsetts till europeisk entreprenörsregion (European Entrepreneurial Region, EER) 2021–2022. Nylands förbund ägnade temaåret 2022 till att främja ett grönt och digitalt entreprenörskap. För detta ändamål hade man inrättat ett projekt med medel ur anslaget för hållbar tillväxt och livskraft i Nyland (AKKE).

Genom projektet Stöd till grönt och digitalt entreprenörskap i Nyland säkerställer man att temaåret genomförs med framgång samt sätter fokus på entreprenörskap inom cirkulär ekonomi.

Med hjälp av verkningsfulla nätverk och samarbete strävade man efter att snabba upp återhämtningen av nyländska företag och skapade en ekonomisk tillväxt. Det primära målet var en större förändring i tankesättet mot ett grönt och digitalt entreprenörskap.

Genom projektets åtgärder

• ökar man kompetensen hos nyländska små- och medelstora företag och studerande
• främjar ibruktagandet av hållbara affärsmodeller
• främjar de regionala aktörernas internationella synlighet och tillgång till internationella nätverk
• skapar en grund för näringarnas tillväxt i Nyland

EER-året genomförde i samarbete

För projektet hade det inrättat en koordineringsgrupp som samlade med ett par månaders mellanrum. Mer än 20 olika aktörer deltog i gruppen. Gruppen engagerade aktörerna till att tillsammans stödja ett grönt och digitalt entreprenörskap. Gemensamt formulerade budskap bidrag till ökad synlighet och verkningsfullhet.

Temaåret genomfördes i form av evenemang som ordnades av nyländska aktörer och budskap som publicerades på många olika kanaler. De inspirerade allmänheten till att delta i genomförandet av entreprenörsåret och sätta sig in i möjligheterna för ett grönt entreprenörskap. Samtidigt skapades ett starkt nätverk av intressentgrupper.

Temaåret och projektet byggde på Nylandsprogrammet, Färdplan för ett klimatneutralt Nyland, Nylands överlevnadsplan samt Nylands strategi för smart specialisering. Genomförandet av temaåret stödde för sin del uppnåendet av Nylands förbunds viktigaste mål.

Nylands förbund utredde tillsammans med sina samarbetspartner i ett EU-finansierat projekt vilka möjligheter det finns för att bygga en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn. Projektet kallades Finnish Estonian Transport Link, kortare sagt FinEst Link.

Projektet genomfördes under två år och hade i syfte att granska tunnelprojektet ur ett tekniskt, ekonomiskt och konkurrenskraftsperspektiv. Resultatet blev färdigt i februari 2018 och offentliggjordes i Tallinn.

Nylands förbunds partner i projektet var Helsingfors och Tallinn städer, trafikministeriet i Estland och Finlands trafikverk samt Harju länsstyrelse.

Smidigare och snabbare resor

Av projektets resultat framgick det att en snabb tunnelförbindelse mellan Helsingfors och Tallinn skulle medföra storskalig samhällelig och ekonomisk nytta för bägge stadsregionerna och staterna samt tillväxtmöjligheter för hela Europa.

Byggarbetet kunde påbörjas 2025 efter planeringsfasen och arbetet skulle vara klart efter 15 år. Tunneln kunde alltså tas i bruk av passagerare och godstrafik år 2040.

Tunnelförbindelsen beräknas kosta mellan 13 och 20 miljarder euro. I projektets beräkningar användes en kostnadskalkyl på 16 miljarder euro. I kostnadsberäkningen ingår planeringen och byggandet av en tunnel, terminaler, järnvägsförbindelser och depåer. I beräkningen ingår inte tågmateriel.

Tunnelprojektet kunde genomföras med en så kallad partnerskapsmodell mellan den offentliga och privata sektorn. Det innebär att den privata sektorn finansierar tunnelbygget och 40 procent av kostnaderna täcks med EU-finansiering.

Helsingfors och Tallinn bildar tillsammans ett ekonomiskt område med ungefär en och en halv miljon invånare. För att det ska vara möjligt att utnyttja områdets fulla potential krävs snabbare person- och godstrafikförbindelser mellan städerna.

Om järnvägsförbindelsen förverkligas skulle resan mellan huvudstäderna ta endast en halv timme. Tunneln skulle vara 103 kilometer lång, och samtidigt också världens längsta undervattenstunnel.

FinEst Link-projektet utredde konsekvenserna och kostnaderna för järnvägstunnelns person- och godstrafik, men utmanade också teknologiutvecklare att komma med förslag, vilket resulterade i alternativa sätt att förverkliga tunneln.

FinEst Link:

• Ett utredningsprojekt som koordinerades av Nylands förbund under åren 2016–2018
• Förverkligades med EU-finansiering som beviljats av Interreg Central Baltic-programmet
• En total budget på 1,3 miljoner euro
• Nylands förbunds partner i projektet var Helsingfors och Tallinn städer, trafikministeriet i Estland och Finlands trafikverk samt Harju kommunförbund.
• Utredningsarbetet har gjorts av Amberg Engineering, Sweco Finland, WSP, Ramboll Finland, Sito, Pöyry, Strafica, Kaupunkitutkimus TA, Inspira och Rebel Group.  Kommunikationsmaterialet har gjorts av Muotoilutoimisto Kairo.

Bekanta dig med projektets resultat:

Projektets slutrapport: Helsinki–Tallinn Transport Link Feasibility Study – Final report (på engelska)

Sammanfattning av projektresultatet (på engelska)

Video om projektresultatet, längd 12 minuter (på engelska)(Du går över till annan tjänst)

Projektet Gemensam utbildningsgaranti var ett tvåårigt projekt som hade i syfte att klargöra hur anordnarna av yrkesutbildningen i Nyland har lyckats med att förverkliga utbildningsgarantin för unga. Inom projektet utvecklades en modell som anpassas till yrkesutbildningens behov och som ska främja genomförandet av utbildningsgarantin i Nyland.

I modellen ingår rekommendationer om hur de olika aktörerna inom yrkesutbildningen kan samarbeta samt redskap för handledning och vägledning av de unga. Modellen beaktar smidigt också olika regioners behov. För de deltagande läroanstalterna ordnades fortbildning där de som behöver modellen i sitt arbete fick fördjupa sig i hur modellen ska tillämpas.

Gemensam utbildningsgaranti koordinerades av Nylands förbund och i projektet deltog tjugo anordnare av andra stadiets yrkesutbildning. Projektet förverkligades med hjälp av ESF-finansiering 2015–2017.

Utbildningsgarantin trädde i kraft 2013 och är en del av den mera omfattande ungdomsgarantin. Målet är att varje ung person som har avslutat grundskolan ska garanteras en studieplats på andra stadiet.

Projektet resulterade i en handbok som ska fungera som vägledning för dem som arbetar med unga.

Bekanta dig med handboken (på finska)(Du går över till annan tjänst)

Nylands förbund var åren 2016–2020 huvudpartner i projektet iEER (Boosting Innovative Entrepreneurial Ecosystem in Regions for Young Entrepreneurs) som syftade till att utveckla de tjänster som erbjöds unga företagare och att förbättra samarbetet mellan aktörer på regional nivå.

Projektet hade redan avslutats, men då den av coronapandemin vållade krisen ledde till försvagad ekonomi i EU och till en omvälvning av rutiner, beviljade programmet Interreg Europe projektet fortsatt finansiering för åren 2021–2022. Denna gång projektet underlättade för företag att återhämta sig på ett hållbart och engagerande sätt efter coronapandemin. Målet med projektet var att lära och dela tillvägagångssätt som gäller hur

• vi som region ska kunna återge företagarna och deras intressentgrupper sin entusiasm för företagandet då de återhämtar sig efter coronapandemin
• digitalisering och distansarbete ska kunna stödja hållbarhet och innovativ affärsverksamhet
• vi ska kunna återhämta oss och stärka tillväxten i regionen samtidigt som vi uppmuntrar företagare att tillämpa ESG-kriterierna (Environmental, Social and Governance) samt målen för hållbar utveckling.

Projektet syftade till att identifiera nödvändiga åtgärder, finna lösningar och dela med sig av dem regioner emellan, öka kompetensen och slutligen få igång de åtgärder som behövs.

Utbyte av goda tillvägagångssätt och kamratinlärning för att stödja unga företagare

Det fortsatta projektet hade en budget på 490 000 euro. Nylands förbund var projektets huvudpartner, och från Nyland deltog dessutom yrkeshögskolan Laurea i projektet. Övriga samarbetspartner kommer från Polen, Tyskland, Italien, Storbritannien, Spanien och Irland.

Projektet finansierades med medel ur EU:s Interreg Europe-program och förde ursprungligen samman tio regioner från olika håll i Europa. Åtta regioner medverkade under den nya förlängningsperioden. Största delen av de regioner som deltog i projektet iEER hade tilldelats utmärkelsen europeisk entreprenörsregion. 

Nyland har nu som enda region erhållit utmärkelsen europeisk entreprenörsregion två gånger, första gången år 2012 för sina insatser för ungt entreprenörskap och andra gången åren 2021–2022 för att ha främjat entreprenörskap och hållbar återhämtning. Projektet utnyttjade utbyte av goda tillvägagångssätt och kamratinlärning.

Åren 2016–2020 hade projektet en sammanlagd budget på 2,3 miljoner euro. Projektet främjade samarbete mellan aktörer i de europeiska regionerna i syfte att stödja ungt entreprenörskap samt gjorde regionernas innovationsförmåga och konkurrenskraft effektivare genom att förbättra de tjänster som erbjöds unga företagare. I samarbetet involverades till exempel universitet, städernas näringstjänster och företagsacceleratorer.

Bekanta dig med slutrapport (på engelska)(Öppnas i nytt fönster)

Projektet på Interreg Europe-programmes webbplats (på engelska)(Du går över till annan tjänst)

Vi metakompetenta var ett projekt som förverkligades av Nylands förbund och finansierades av Keva. Det gick ut på att känna igen och utveckla sådan metakompetens som arbetslivet kräver. Projektet inleddes hösten 2018 och pågick tills oktober 2019.

God metakompetens stärker arbetstagarnas förmåga att klara och förnya sig i förändringssituationer och bygger upp en långvarig välmåga i arbetet – såväl för individer som för hela arbetssamfundet.

Projektets slutliga resultat blev en modell som utvecklades för organisationer som kan utveckla sig själva och sin personal i fråga om den metakompetens som krävs i arbetslivet.

Träningspaketet består av tre arbetsböcker och mellanblad som ska ifyllas:

Samfund

Samfundets arbetsbok och dess mellanblad hjälper hela organisationen att tillsammans finna och namnge viktig metakompetens.

Jag

Jag-arbetsboken och dess mellanblad hjälper den enskilda arbetstagaren att reflektera över sina egna prestationer och inlärning i arbetet.

Tränare

Tränarens arbetsbok  och dess mellanblad hjälper en kollega eller en person utanför organisationen att agera som speglar och stöd.

Vad är metakompetens?

Enligt projektresultaten kan metakompetensen sammanfattas till sådan kompetens som inte hänger ihop med arbetsinnehållet, men som utgör ett stöd då arbetets sakinnehåll, arbetsbeskrivningar, organisationsstrukturer och arbetssätt ändras med fart. Det gäller alltså t.ex. hur man planerar och utför arbete ändamålsenligt, ser till sitt eget välmående, lär sig nytt på ett flexibelt sätt och ändrar snabbt riktningen för sina aktioner.

Projektet koncentrerade sig framför allt på följande kompetensteman:

1. Modernt informationsarbete, där det väsentliga är att styra sina egna arbetsprocesser med hjälp av teknologi
2. Nya kommunikationsfärdigheter som förutsätts av social teknologi
3. Utnyttjandet av digitala hjälpmedel i kompetensutveckling på eget initiativ
4. Styrandet av nätverk och utnyttjandet av nätverkskompetens
5. Utvecklandet av metoderna Lean och Agile
6. Ibruktagandet av försöksbaserade metoder och kreativ problemlösning
7. Hantering av brådska och samordning av arbete och fritid

Nylands förbund var en av nio partners i Medtech4 Europe-projektet (Optimizing the impact of public policies in favour of research and innovation facilities in the field of medical technologies), som finansierades av EU Interreg Europe-programmet.

Projektets mål var att påverka EU:s politiska och finansieringsinstrument så att de på bästa möjliga sätt kan anpassas till hälsoteknologiska behov.

Hälsoteknologin skapar lösningar för behoven hos den åldrande befolkningen och sänker kostnaderna inom hälsovården. Globalt sett är konkurrensen inom branschen hård och den är en av de mest innovativa sektorerna inom högteknologin.

Inom projektet Nylands förbund skapade samarbete inom smart specialisering och sökte goda teknologiska lösningar som ansluter sig till de äldres självständiga liv.  Dessutom granskades vilka specialutmaningar de nyländska startup-företagen har.

Projektet tog fyra år i anspråk (2018–2022) och dess huvudpartner var Auvergne-Rhône-Alpes. Kompanjoner var från Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Ungern, Nederländerna och Polen medverkar. Den totala budgeten för projektet var ca 2 miljoner euro.

Under ledning av Nylands förbund bereddes projektet North Sea Baltic Connector of Regions (NSB CoRe) som hänför sig till trafik- och tillväxtkorridorer. Projektet fick 2,6 miljoner euro i finansiering från EU:s Östersjöprogram Interreg.

Projektet hade i syfte att utveckla trafiken och markanvändningen inom Nordsjön–Östersjön-korridoren, som ingår i det transeuropeiska transportnätet TEN-T, så att nyttan av trafikinvesteringarna skulle vara möjligast stor. Målet var att kedjan av enskilda städer ska bilda en funktionellt enhetlig helhet.

I Nylands förbunds intressen låg också att förbättra Nylands internationella trafikförbindelser samt landets nåbarhet.

Projektet utarbetade rekommendationer åt beslutsfattare inom trafikpolitik och organiserade diskussionen som berörde dessa samt vidarebefordrade synpunkter och resultatet av arbetet på gräsrotsnivå till olika nivåer inom trafik- och regionutveckling.

Projektet grundade sig på fyra huvudteman:

• Godstrafikens intermodala logistik, det vill säga transportkedjorna inkluderar olika transportformer
• Pendeltrafik med långa avstånd mellan trafikkorridorens städer
• Regionplanering som omfattar hela korridoren och som eftersträvar en gemensam strategi för trafik och regionutveckling i Östersjöområdet
• Varumärkesutveckling som berör järnvägsförbindelsen Rail Baltica

Omfattande treårigt projekt

NSB CoRe-projektet pågick i tre år (2016–2019) och hade en sammanlagd budget på 3,3 miljoner euro. I projektet deltog totalt sexton partner från Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. Från Finland deltog förutom Nylands förbund även Helsingfors stad, Tavastehus stad, Kvarkenrådet och logistikklustret Limowa.

Projektet stöddes också av fyrtio associerade partner som utöver de medverkande länderna även kommer från Holland, Sverige och Ryssland. Associerade partner var städer, landskap, ministerier och företag inom trafik- och logistikbranschen.

Bekanta dig med slutrapport (på engelska)

Projektet Digitalt stöd i Nyland avslutades 31.10.2021.

Projektet Digitalt stöd i Nyland samordnade och utvecklade regionens digitala stöd åren 2018–2021. Till projektets uppgifter hörde att leda ett nätverk bestående av aktörer inom digitalt stöd, att utveckla det digitala stödet i regionen, att göra digitalt stöd mera välkänt och att stärka tillgången på stöd. Projektet var en del av det riksomfattande nätverket för digitalt stöd, vars arbete samordnas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Projektteamet önskar medlemmarna i Nylands nätverk för digitalt stöd och dess samarbetspartner en god fortsättning i arbetet med digitalt stöd. Tack för att ni deltog i nätverkets verksamhet! Tack vare det stöd som er expertis har betytt, har vi lyckats driva det digitala stödet i Nyland framåt.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar år 2022 för den regionala samordningen. På myndighetens webbplats kan du gå med i det riksomfattande nätverket för digitalt stöd(Du går över till annan tjänst). Dessutom kan du gå med i Facebookgruppen för dem som jobbar med digitalt stöd (på finska)(Du går över till annan tjänst) för att hålla dig ajour med senaste nytt.

Nylands nätverk för digitalt stöd går vidare med sin verksamhet med nya arrangemang, men det är inte längre möjligt att ansluta sig till nätverket via Projektet Digitalt stöd i Nyland. Nätverkets verksamhet fortsätter med möten ordnade av alternerande samordnare. Medlemmarna i nätverket (UuDi) har fått kallelse.

På andra webbplatser

Befolkningsregistercentralen: nätverk för digitalt stöd(Du går över till annan tjänst)

Projektet PASSAGE (Public AuthoritieS Supporting low-cArbon Growth in European maritime border regions) hade i syfte att främja kolsnål ekonomi i de europeiska sundområdena. Finska viken representerades i projektet av Nylands förbund samt av Harju kommunförbund i Estland.

Sundområden är viktiga knutpunkter för trafik och har stor betydelse för mängden koldioxidutsläpp. Därför sundområdena är viktiga utvecklingsobjekt för att uppnå målen som gäller klimatneutralitet.

Projektet hade fokus på tre olika teman:

• trafik
• miljö och områdenas dragningskraft samt
• entreprenörskap och sociala innovationer.

I projektets första fas uppgjordes en gränsöverskridande handlingsplan tillsammans med de väsentligaste intressegrupperna. Under projektets gång tog sundområdena del av och lärde sig av varandras goda förfaranden, av vilka de bästa också tillämpades på regional nivå. En koldioxidsnål ekonomi främjades också genom att man inverkade på prioriteringarna inom olika EU-program.

De två sista åren användes till att noggrant implementera projektets resultat i projektets andra fas, där man fördjupade samarbetet mellan Nyland och Harju län för att främja koldioxidsnålhet. Man förde också vidare de politiska rekommendationer som projektet hade tagit fram för att beakta sundområdenas särdrag.

I projektet deltog fem sundområden och elva partner. Utöver Finland och Estland deltog partner från Danmark, Storbritannien, Frankrike, Italien, Grekland och Albanien. Huvudpartner var franska Pas-de-Calais County Council.

Projektet pågick i fyra år från 2016 till 2020. Projektet finansierades med medel ur EU:s Interreg Europe-program(Du går över till annan tjänst) och hade en total budget på 1,9 miljoner euro.

Projektets officiella sida på Interreg Europe-programmets webbplats (på engelska)(Du går över till annan tjänst)

Nylands förbund ingick som partner i Plan4Blue-projektet som stödde havsplanering (Maritime Spatial Planning for Sustainable Blue Economies).

Projektet stödde de finska och estniska havsplaneringsprocesserna, utvecklade såväl metoderna som kompetensen inom havsplaneringen samt främjade ett gränsöverskridande samarbete. Målet var att stödja den hållbara blåa tillväxten inom Finska viken och Skärgårdshavet och finna balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga målen.

Plan4Blue-projektet producerade scenarion om havs- och kustområdenas blåa tillväxt. Möjligheterna och modellerna för att genomföra scenarioarbetena granskades ur havsplaneringens och planläggningens synvinkel. Under projektet gjordes också case study-rapporter som stöder havsplanering. Temana för rapporterna var sjötrafik, Natura 2000-områden och fiske.

Bekanta dig med materialet på Finlands miljöcentrals webbplats (på engelska)(Du går över till annan tjänst)

Samarbete mellan Finland och Estland

Huvudpartner för Plan4Blue var Finlands miljöcentral. Förutom Nylands förbund ingick som egentliga partner från Finland dessutom Egentliga Finlands förbund och Åbo universitet. Från Estland deltog Tartu universitet och Baltic Environment Forum Estonia.

Övriga partner var Estlands finansministerium samt landskapen Lääne-Viru, Harju och Ida-Viru. Dessutom präglades projektet av ett omfattande havsplaneringssamarbete med intressentgrupper.

Projektet finansierades med medel ur EU:s Interreg Central Baltic-program och den totala budgeten var ca 2 miljoner euro. Nylands förbunds budget för projektet uppgick till 168 000 euro. Projektet genomfördes 2016–2019.

RECIPROCITY-projektet som ingick i Europeiska unionens Horisont 2020-program skapade innovativa färdsättslösningar som svar på urbaniseringens, klimatförändringens och digitaliseringens utmaningar.

Avsikten var att förena stads- och landsbygdsområden genom att utnyttja olika smarta och miljövänliga sätt att färdas. Det här skedde via nätverksbildning, spridning av god praxis och nya kompanjonskap.

I projektet medverkade 10 regioner, trafiksektorns kluster, forskningsinstitut från Europa och Turkiet jämte ERRIN-nätverket. Huvudpartner var R-Tech GmbH från Regensburg, Bayern.

I den del som leds av Nylands förbund ville man sätta fart på samverkan mellan städer, kommuner, investerare och företag. Där ingick Forum Virium Helsinki, städerna Lojo, Borgå och Riihimäki, yrkeshögskolan Metropolia samt CoReorient Oy och Deal Comp Oy från Helsingfors.

Projektet fick finansiering ur EU:s Horisont 2020-ramprogram för forskning och innovation. Projektet hade en sammanlagd budget på 1,5 miljoner euro och förverkligades 2021−2023.

RECIPROCITY-webbplatsen och databanken innehåller allt material som producerats av projektet.

Under projektet Landskapsförbunden: lära och utvecklas tillsammans byggdes en verksamhetsmodell för att stödja personalens arbete vid landskapsförbund. Målet var att utveckla personalens kompetens, främja kamratlärande, underlätta kunskapsutbyte och främja nätverkande.

Projektet strävade efter att förutse förändringar i verksamhetsmiljön och minska förbundens anställdas ovisshet om framtiden samt öka arbetsmotivationen genom att utveckla bland annat digitala färdigheter.

Projektet hade också målet att göra arbetet smidigare och öka den upplevda meningsfullheten i arbetet, dela med sig av och utnyttja de bästa arbets- och verksamhetsmodellerna, utveckla landskapsförbundens verksamhet och samarbete samt bilda nätverk mellan förbundens sakkunniga. Projektarbetet skedde nätverksmässigt mellan landskapsförbunden och projektets huvudsakliga metod var kamratlärande.

Alla landskapsförbund i Finland deltog i projektet. Projektet finansierades med Kevas arbetslivsutvecklingspengar och landskapsförbundens självfinansieringsandel. Projektets tjänsteproducent var Kommunförbundet, och Nylands förbund ansvarade för projektledningen. Projektet genomfördes under åren 2022–2023.

Syftet med projektet RIS Boost som förstärker innovationsekosystemet för smart specialisering i Nyland var att bidra till ekosystemet med experter och samarbetsformer som är smidiga, multiprofessionella och mer avancerade på internationell nivå.

Inom projektet utvecklades processer och verksamhetsmodeller som förstärker nyländska aktörer på både regional och internationell nivå. Åtgärderna riktades till de spetsområden och kompetensområden som identifierats i landskapets strategi för smart specialisering.

Projektets samarbetspartner var kommunernas näringsenheter, utvecklingsbolag och högskolor, och de viktigaste nätverken utnyttjades som samarbetsformer.

Projektet som administrerades av Nylands förbund finansierades med Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020. Projektet hade en total budget på 330 000 euro och det genomfördes under åren 2019–2020.

S3-plattform – EU-partnerskap sätter fart på Nylands smarta specialisering (guide på finska)

RisBoost på Twitter(Du går över till annan tjänst)

Scandria®2Act var ett utvecklingsprojekt inom TEN-T-kärnnätverkskorridoren som sträcker sig från Skandinavien till Medelhavet. Projektet fokuserade på Östersjöområdet. Det treåriga projektet tog fokus på koldioxidsnåla bränslen och på att förbättra förutsättningarna för gods- och persontrafik.

Projektet eftersträvade även att strategiskt och operativt främja energieffektiva transportlösningar.

Projektets huvudpartner var Joint Spatial Planning Department Berlin-Brandenburg(Du går över till annan tjänst) från Tyskland. Nylands förbund verkade som partner och deltog i andelen som gällde förvaltningen av kärnnätverkskorridoren. I projektet deltog totalt nitton partner från Finland, Sverige, Norge, Danmark och Tyskland.

Projektets huvudsakliga finansieringskälla var Östersjöområdets Interreg-program(Du går över till annan tjänst). Projektet Scandria®2Act arbetade i nära samarbete med projektet NSB CoRe, där Nylands förbund var huvudpartner.

Projektet genomfördes under åren 2016–2019. Den totala budgeten för projektet var ca 3,6 miljoner euro.

Projektets webbplats på engelska(Du går över till annan tjänst)

Inom projektet SILTA jobbade man för att få kommunerna att förbinda sig till klimatarbete, göra klimatarbetet känt hos centrala aktörer i kommunerna samt hjälpa med utarbetande av åtgärdsprogram, projektifiering och uppbyggnad av uppföljning. Inom projektet jobbade en aktör som hittade klimatlösningar i Nyland och stödde kommunerna i klimatarbetet. 

Processen fördelas i fyra delområden: 

1. Engagerande av kommunal ledning: erbjudande av aktuell klimatinformation, ökad förståelse och presentation av eventuella åtgärder
2. Stöd i utarbetande av kommunernas åtgärdsprogram: delning och identifiering av bästa praxis samt val av lokala åtgärder och branscher
3. Hjälp med projektifiering: ordnande av projektkliniker i kommunerna, skapande av projektutkast som överskrider kommungränserna och producering av en virtuell projektvägg 
4. Assistans med planering av uppföljningssystem: hjälp med planering och ibruktagande av fungerande uppföljningssystem. 

Ur processen kunde kommunerna välja de element som lämpar sig bäst för den fas där kommunens klimatarbete är.  Klimatlagen som reformerades år 2022 innehåller ett krav på kommunala klimatplaner. SILTA-projektet stödja utarbetandet av dessa planer. Målet var att alla nyländska kommuner har en klimatförbindelse eller ett åtgärdsprogram och att uppmuntra kommunerna att gå framåt med sina klimatåtgärder så långt som möjligt. 

Projektet fick finansiering ur miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar(Du går över till annan tjänst). Projektet hade en total budget på 120 000 euro och det pågick 1.1.2022–31.8.2023.

Projektet Smart-up BSR (Improving smart specialisation implementation through orchestrating innovation hubs) främjade förverkligandet av EU-regionernas strategier för smart specialisering och ökade samtidigt samarbetet mellan regionerna.

Regioner från nio olika länder utvärderade sina strategier för smart specialisering och uppdaterade sina genomförandeplaner. Projektet genomfördes med s.k. peer learning, innovationsläger och pilotförsök.

I arbetet utnyttjades den sakkunskap om smart specialisering som EU:s gemensamma forskningscentral JRC och Europeiska regionkommittén besitter.

Projektet utvecklade också olika metoder för deltagande och samarbete samt beredde pilotförsök som genomfördes i samarbete mellan regionerna. Pilotförsöken hänförde sig till fyra olika teman:

• aktivt åldrande
• smart stad
• klimatförändring
• cirkulär och delningsekonomi

I projektet svarade Nyland för SWOT-analyser och scenarier i anslutning till smart specialisering, för planeringen av ett pilotprojekt kring aktivt åldrande som genomfördes i samarbete med de övriga regionerna samt för ordnandet av en slutkonferens.

Aalto-universitetet var projektets huvudpartner och från Finland medverkade också Cursor Oy. De övriga samarbetsparterna kom från Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Danmark, Sverige, Polen och Ryssland.

Smart-up BSR beviljades finansiering från EU:s finansieringsprogram Interreg Baltic Sea Region. Projektet hade en total budget på 2,4 miljoner euro och det förverkligades under åren 2017–2020.

Projektet på Interreg Europe-programmets webbplats(Du går över till annan tjänst)

Projektet Hyvän asumisen työkalupakki (Verktyg för bra boende) utredde behovet av en regional aktör som ansvarar för bostadsärenden och vilka dess uppgifter kunde vara. Med hjälp av enkäter till fastighets- och byggbranschens representanter ville man få en uppfattning om branschens utvecklingsbehov. Kommuner och andra boendeaktörer bjöds in till workshoppar där man strävade efter gemensamma lösningar.

Som ett resultat av projektet konstaterades att det i Nyland behövs ett forum på landskapsnivå som svarar för bostadsfrågor och som ger kommunerna möjligheter till nära samarbete samt underlättar uppställandet av gemensamma mål och samlar och sprider den senaste informationen.

Projektet tog fasta vid följande perspektiv:

• Förutsättningar för kompletteringsbyggande
• Föränderliga behov för boende
• Boendekvalitet och pris möts
• Konkurrens i bostadsbyggande

Projektet hade täta kopplingar till det markpolitiska arbetet vid Nylands förbund. Man hade nära samarbete med såväl landskapets bostadsaktörer som universitet och högskolor.

Nylands förbunds projekt genomfördes under åren 2015–2017. Projektet finansierades med regionutvecklingspengar och förbundets egna medel.

Behov av ett forum för bra boende

Boende berör alla och projektet visade att det finns behov av ett interaktivt forum på landskapsnivå. Med ett forum kan man föra fram faktorer som inverkar på bostädernas pris, samla information om olika objekts verkningsfullhet och uppmuntra kommunerna till nya försök.

En av uppgifterna som forumet enligt projektet skulle ha är att stödja och främja kommunernas samarbete kring frågor som berör boende. En aktör på landskapsnivå kunde svara för att göra upp en prognos över bostadsproduktionen, som kommunerna kunde utnyttja då de utarbetar egna bostadsprogram.

Forumet skulle också vara en plats för diskussion som berör förändringar, utvecklingen av förfaringssätt och samarbetsprojekt.

Projektet Hyvän asumisen työkalupakki, slutrapport (på finska)

Nylands förbund fungerade som partner i projektet 40Ready (Strengthening SME capacity to engage in Industry 4.0) som finansierades genom EU:s program Interreg Europe.

Syftet med projektet var att utveckla digitala färdigheter hos små och medelstora företag. Begreppet Industri 4.0 omfattar bland annat följande centrala element:

• Program
• Utnyttjande av den virtuella världen
• Integration mellan olika anordningar och system samt
• Databaserade nya tjänster och modeller för affärsverksamheten.

Under projektet kartlade Nylands förbund god praxis, kompetens och särskilda utmaningar inom sitt område. Samarbetspartner var bland annat nyländska utvecklingsbolag, regionens sakkunnigorganisationer inom industriell digitalisering samt NTM-centralen i Nyland och ministerierna.

Projektet som pågick i tre år (2019–2022) leds av Agency for the development of Empolese Valdelsa från Toscana. Den totala budgeten för projektet var ungefär 1,4 miljoner euro.