Vindkraft är ingen lösning för Nylands klimatneutralitetsmål
Nylands vindförhållanden är gynnsamma för vindkraft, men enligt de senaste analyserna finns det fortfarande mycket hinder speciellt för större projekt. Under detta decennium ska lösningar mot klimatneutralitet sökas någon annanstans, skriver Kaarina Rautio och Henri Jutila.
I Nyland anknyter de största hindren mot att bygga vindkraftsområden till Försvarsmaktens radarövervakning. Även landskapets andra särdrag − tät samhällsstruktur, stor befolkningsmängd, värdefulla naturobjekt samt flyttfåglarnas rutter särskilt i havsområden − försvårar i synnerhet placeringen av stora vindkraftsprojekt.
Nylands ambitiösa mål är att vara ett klimatneutralt landskap före utgången av år 2030. Vindkraft kommer dock inte att vara en del av denna lösning, åtminstone inte på andra sätt än genom produktionsområden som byggs i övriga delar av Finland. Därför lönar det sig att koncentrera resurserna till att främja andra förnybara energiformer, förbättra energieffektiviteten samt till att säkerställa en tillräcklig kapacitet för energiöverföring.
Vindkraftspotential har utretts i landskapsplaner
Nylands förbund och även dess föregångare, Helsingfors regionplaneförbund, har haft som mål att främja utnyttjandet av förnybara energiformer. För detta ändamål har man flera gånger kartlagt bland annat tekniska, ekonomiska och markanvändningsrelaterade förutsättningar att bygga vindkraft i Nyland. I olika tider har områden av industriell storleksklass, det vill säga områden för mer än tio vindkraftverk, anvisats i landskapsplaner.
I Finland finns det cirka 1 400 fungerande vindkraftverk av industriell storleksklass, av vilka endast fyra ligger i Nyland.
För närvarande är vindkraftslösningen i etapplandskapsplan 4 i kraft: Ett område lämpligt för vindkraftsproduktion i havsområdet och tre på fastlandet. Alla dessa områden ligger i östra Nyland där flera projekt har varit aktuella under de senaste åren, men dessa projekt har åtminstone ännu inte genomförts. Nylands enda fungerande vindkraftverk av industriell storleksklass ligger i Hangö. Dessa fyra kraftverk har byggts i början av årtusendet.
I Nyland finns det färre obebyggda eller glest bebyggda områden med potential för vindkraft jämfört med övriga landskap, vilket innebär att de områden som är mest gynnsamma för stora projekt för landbaserad vindkraft ligger i övriga landskap. Ur Nylands perspektiv är varje vindkraftverk, som kan byggas här med beaktande av den övriga markanvändningen, större än sin storlek med tanke på sin betydelse. Det är viktigt att Nyland också tar ansvar för produktionen av förnybar energi.
Ingen snabblösning för radarfrågan
I Nyland anknyter de största hindren mot att bygga vindkraftsområden till Försvarsmaktens radarövervakning. Därför har vi med intresse studerat en rapport om effektiviserad utbyggnad av vindkraft i östra Finland (på finska)(Du går över till annan tjänst) som färdigställdes på våren 2023. Rapporten har beställts av Arbets- och näringsministeriet, Försvarsministeriet och Miljöministeriet.
I rapporten granskas hinder som begränsar vindkraftsutbyggnad, särskilt Försvarsmaktens system för territorialövervakning. Utredningen lovar inga snabba lösningar, men ger efterlängtad information om radarfrågor och förslag till att lösa hinder med vindkraftsutbyggnad. Eftersom den utmanande radarsituationen gäller också Nyland, kan man dra slutsatser från utredningen också i anslutning till vår framtida vindkraftsutbyggnad.
Enligt utredningen förutsätter lösningen av radarfrågan en tydligare politisk styrning på lång sikt i Finland när det gäller vindkraftsutbyggnad, utveckling av lagstiftningen, koordinerat nationellt och internationellt samarbete samt maximalt utnyttjande av teknologiutvecklingen. Den utvecklande teknologin kan erbjuda nya lösningar, men förutsätter också mer utrednings- och forskningsarbete.
Utredningen lovar inga snabba lösningar, men ger efterlängtad information om radarfrågor och förslag till att lösa hinder med vindkraftsutbyggnad.
Man kan inte förutsätta att Försvarsmakten själv gör investeringar som stöder privat affärsverksamhet. Därför är stiftandet av en kompensationslag en möjlighet att gå vidare när det gäller samordningsfrågor. Genom kompensationslagen skulle man möjliggöra kompensering av olägenheter för system för territorialövervakning genom att ”med privata medel” anskaffa nya system och anordningar för Försvarsmakten. Oberoende av detaljerna för kompensationsmodellen ska man beakta att det ur Försvarsmaktens synvinkel inte är önskvärt att öka antalet olika sensorsystem med tanke på underhåll och operativ verksamhet.
Det tar i varje fall en lång tid att åstadkomma lösningar, och detta kräver till exempel anvisandet av personalresurser och finansiering för planläggnings-, utlåtande- och tillståndsförfarandet. Det viktigaste skulle vara att bilda en tydlig nationell vision och att omedelbart vidta praktiska åtgärder.
De åtgärder för att effektivisera vindkraftsproduktionen som lyftes fram i rapporten kan understödjas ur Nylands synvinkel, för de främjar en kontrollerad ökning av den finländska vindkraftsproduktionen, vilket också ger nytta för nylänningar. Också i andra länder har man gjort intressanta utredningar om detta tema. Till exempel Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige har i sin rapport(Du går över till annan tjänst) jämfört samordningen av försvarsmaktens intressen och vindkraft i olika länder.
Norra Finland producerar, södra Finland förbrukar
Den nuvarande vindkraftsproduktionen samt nya projekt för havsbaserad vindkraft är huvudsakligen belägna i norra Finland, medan förbrukningen av energi samtidigt ökar kraftigt i södra Finland. Det nuvarande läget där 95 procent av Finlands vindkraftsproduktion ligger väster om riksväg 5 är inte optimalt med tanke på en jämn produktion och förbrukning av energi.
En jämnare fördelning av vindkraftsproduktion skulle också jämna ut elproduktionen och således också elpriserna.
Enligt Finska Vindkraftföreningen (på finska)(Du går över till annan tjänst) finns det cirka 1 400 fungerande vindkraftverk av industriell storleksklass i Finland, av vilka endast fyra ligger i Nyland. En jämnare geografisk fördelning av vindkraftsproduktionen är att rekommendera både ur perspektivet för en jämnare elproduktion och för att dämpa behovet att öka elöverföringskapaciteten.
Investeringar i vindkraft har också en stor positiv inverkan på den regionala ekonomin och nationalekonomin. Dessa fördelar realiseras dock i Finland, men den regionala fördelningen är ojämn. Nyland går miste om detta.
Enormt intresse för havsbaserad vindkraft
Finlands första havsplan godkändes år 2020. Den nya planeringsomgången håller på att starta, för det finns ett enormt tryck på projekt för havsbaserad vindkraft inom grön omställning. Genom landskapens gemensamma planering eftersträvas en hållbar användning av havsområden.
En hållbar ökning av den havsbaserade vindkraften vid Bottniska viken gynnar också nylänningar.
Intresset för den havsbaserade vindkraften gäller särskilt Bottniska viken samt Finlands territorialvatten och ekonomiska zon. När det gäller Finska viken har möjligheterna för havsbaserad vindkraft inte alls blivit gynnsammare på grund av den stramare internationella geopolitiska situationen.
Genom havsplanering främjar även Nyland utbyggnaden av finländsk havsbaserad vindkraft. Utredningarna ger också ytterligare information om havsområdets särdrag och naturförhållanden för Finska vikens del. Och när man någon gång i framtiden löser frågorna som rör territorialövervakning, har vi också samma utgångsuppgifter för att utnyttja potentialen för havsbaserad vindkraft.
Henri Jutila
Skribenten är geodatasakkunnig vid Nylands förbund.
Kontaktuppgifter:
tel. 044 551 4745, henri.jutila@uudenmaanliitto.fi
Kaarina Rautio
Skribenten är planeringschef vid Nylands förbund.
Kontaktuppgifter:
tel. 046 858 8890, kaarina.rautio@uudenmaanliitto.fi