De knappa resurserna och bristen på tvång medför utmaningar för klimatarbetet i kommunerna
I SILTA-projektet som avslutades i slutet av augusti hjälpte man de nyländska kommunerna särskilt med att förbättra planmässigheten i klimatarbetet. Detta arbete skedde bland annat genom att stödja experter i att hitta bästa praxis, presentera betydelsen av klimatarbetet för ledningsgrupper och kommunstyrelser samt genom att hjälpa kommunerna att välja de bästa metoderna för att förbinda sig till klimatarbetet.
– Oftast har man behövt hjälp när man har funderat på hur de knappa resurserna kan fördelas på ett effektivt sätt. I flera kommuner finns det i dagens läge ännu inte en anställd som ansvarar för klimatarbete, berättar Erik Nyroos, som jobbade som sakkunnig i klimatlösningar i projektet.
Dessutom lyfter han fram att få uppgifter inom klimatarbetet är lagstadgade. Kombinationen av de knappa resurserna och frivilligheten gör det utmanande att främja klimatarbetet i en del kommuner. Det finns inte mycket tid eller pengar, vilket innebär att man noggrant måste välja de objekt som arbetet gäller.
Oftast har man behövt hjälp när man har funderat på hur de knappa resurserna kan fördelas på ett effektivt sätt.
Allt fler kommuner gör aktivt klimatarbete
I kommunerna förstår man allt bättre att kommunerna har en viktig roll i att dämpa klimatförändringen.
– Utöver sina egna utsläpp kan kommunerna också indirekt påverka utsläppen från invånare, samkommuner och företag som är verksamma i kommunen. Förståelsen har i stor utsträckning ökat i och med att den allmänna klimatmedvetenheten har ökat, men projektet har också haft inverkan, sammanfattar Nyroos.
Under projektet har man fått allt fler kommuner att delta i det aktiva klimatarbetet. Detta har skett genom en uppmuntrande diskussion. Man har också aktivt velat skapa relationer till kommuner så att de kan få stöd av förbundets klimatarbete.
”Under projektet har man fått allt fler kommuner att delta i det aktiva klimatarbetet.”
För närvarande finns det 20 kommuner i Nyland som har ingått ett klimatåtagande. Största delen av dessa kommuner förbinder sig till målet om att bli klimatneutral före utgången av år 2030. Totalt finns det 26 kommuner i Nyland.
– Utöver dessa 20 kommuner finns det tre kommuner i östra Nyland (Pukkila, Mörskom och Lappträsk) som kommer att ingå ett klimatåtagande i samband med utarbetandet av kommunernas gemensamma klimatplan under de kommande 1,5 åren, berättar han.
Minskning av utsläpp ska påskyndas
Under projektet har särskilt följande delområden inom klimatarbetet varit populära: energieffektivitetsåtgärder, tankesätt inom cirkulär ekonomi och klimatkommunikation. Investeringarna i energieffektivitet betalar sig själv tillbaka i snabb takt, företagen är intresserade av cirkulär ekonomi och klimatkommunikationen erbjuder bättre möjligheter för invånare att göra klimatsmarta val.
Ett följande steg är att få utsläppen att minska i snabbare takt än någonsin i mätningshistorien.
– I allmänhet kan man säga att riktningen är rätt, men takten är för långsam. Utsläppen från el- och värmesektorn har snabbt sjunkit, men till exempel utsläppen från trafiken har i praktiken legat oförändrade på samma höga nivå från år till år, betonar han.
”Riktningen är rätt, men takten är för långsam.”
De kommuner som höll på att förbereda sig på att uppfylla skyldigheten i fråga om klimatplanen befinner sig i en konstig situation. Klimatlagen uppdaterades i våras då kommunerna ålades en skyldighet att utarbeta en klimatplan för varje fullmäktigeperiod, men den nya regeringen håller på att avstå från detta krav ännu under det här året.
En del kommuner kommer att få stöd för utarbetandet av planen ännu i år, men i fortsättningen finns det ingen finansiering. Enligt Nyroos innebär detta en osäkerhet när det gäller både finansiering av kommunernas klimatarbete och planmässigheten i klimatarbetet.
Hela tiden lättare göra klimatarbete
– I alla kommuner görs klimatarbete på någon nivå – i många kommuner är klimatarbetet mycket ambitiöst. Nu behövs det mer praxis som konstaterats vara bra och pengar för att tillämpa den. Landskapsförbunden har en viktig roll i att sprida god praxis och hänvisa kommunerna till finansieringskällor, konstaterar Nyroos.
Nyroos vill påminna att det hela tiden blir lättare att göra klimatarbete. I allt större utsträckning delar man en gemensam lägesbild av klimatkrisen och förstår att åtgärder ska vidtas nu och inte långt i framtiden.
– Även om det inte går att få igenom en reform i dag, kan behandlingen av reformen ske lättare följande gång. Även den tekniska utvecklingen kan ge upphov till nya lösningar för att minska utsläppen, men det behövs fortfarande modiga beslutsfattare och experter som genomför dessa förändringar, understryker han.
Även om SILTA-projektet har avslutats, fortsätter arbetet med att stödja kommunernas klimatarbete vid Nylands förbund.
– Canemure-projektet främjar fortfarande åtgärder för att dämpa klimatförändringen som en del av konkretiseringen av Färdplan för ett klimatneutralt Nyland 2030. Också arbetet med anpassning till klimatförändringen får fart av VILKKU-projektet som inleds på hösten, berättar Pia Tynys, ledande sakkunnig i klimatfrågor.
SILTA-projektet resulterade också i verktyg för workshopserie och en vägg med projektidéer
Under SILTA-projektet fick kommunerna stöd av projektets sakkunnig i klimatlösningar. Med stöd av projektet ingick kommunerna till exempel klimatåtaganden, ordnade workshoppar och diskussionsevenemang samt sammansatte nya samarbetsgrupper. Vi frågade fem kommuner om deras erfarenheter av den hjälp de fick under projektet.
I projektet pilottestades workshoppar som stärker klimatarbetet tillsammans med Nurmijärvi kommun. En del av workshopparnas material kan laddas ner för andra kommuners bruk.
I projektet skapade man också en vägg med projektidéer för klimatarbetet i Nyland, som i fortsättningen är en plats dit man samlar de bästa idéerna till projekt. Med hjälp av väggen med projektidéer kan man med låg tröskel hitta goda idéer och partner för kommunens klimatarbete.
SILTA-projektet har fått stöd från Miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar.
Ytterligare upplysningar:
Pia Tynys
Ledande sakkunnig i klimatfrågor
Nylands klimatarbete, grön omställning, Färdplan för ett klimatneutralt Nyland
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
28.10.2024
Utredning öppnar upp den gröna omställningens möjligheter och utmaningar i Nyland
Den gröna omställningens projekt väller nu hastigt fram och når kommunerna. Varje planläggare, tjänsteman och beslutsfattare stöter på temat under framtida år - eller har redan stött på det exempelvis i samband med något projekt med solkraftverk eller väte.
Artikel
10.10.2024
All plast ska återvinnas-projektet har skapat nya riktningar och verksamhetssätt
Mia Johansson jobbar som sakkunnig inom cirkulär ekonomi på Esbo stad. Under de senaste åren har hon jobbat som projektchef för projektet All plast ska återvinnas.