EU:s förordning om restaurering av natur hotar splittra stadsstruktur i Finland
De stora städerna i huvudstadsregionen driver tillsammans med landskapen i södra Finland förändringar i artikel 6 som gäller städer i EU:s restaureringsförordning. I sin nuvarande form skulle förslaget betydligt försvåra kommunernas hållbara tillväxt och leda till en splittrad stadsstruktur som är skadlig för naturen.
Restaureringsförordningens mål om att främja den biologiska mångfalden är ytterst viktigt, och detta mål genomförs redan nu på många sätt i Finland både nationellt och lokalt. Det som väcker oro är artikel 6: enligt artikeln ska samma stela skyldigheter gälla europeiska städer som är väldigt olika sinsemellan.
− Artikeln beaktar till exempel inte hur mycket grönområden vi har redan nu, i vilken fas urbaniseringsutvecklingen är i olika kommuner eller hur vårt planeringssystem fungerar i Finland, säger planläggningschef Ilona Mansikka vid Nylands förbund.
Skillnaderna mellan stater, regioner och städer bör beaktas
I sin nuvarande form ålägger artikel 6 städerna att bevara arealen för grönområden och områden med trädtäckning åtminstone lika stor som den var år 2021. Dessutom ska arealen grönområden i städer öka med fem procent och man ska säkerställa en trädtäckning på minst 10 procent av kommunens areal senast år 2050.
I alla städer i Finland uppnås miniminivån för trädtäckning redan nu. Här finns det också klart fler grönområden än i övriga, tätare bebyggda delar av Europa, men det kan vara svårt eller till och med omöjligt att öka deras procentuella andel.
− Det nuvarande förslaget är i det avseendet orättvist att det inte beaktar städernas olika utgångslägen på olika håll inom EU. Den nuvarande mängden grönområden i en kommun har inte någon inverkan på kraven på att öka grönområdenas mängd, och ju större kommun, desto mer andra områden borde man omvandla till grönområden. Detta skulle således ha den största inverkan på finländska kommuner med stor areal. Skyldigheterna borde dock i första hand gälla de områden där bristen på grönområden är ett tydligt problem. Det är också väsentligt att granska även kvaliteten på grönområdena, konstaterar miljösakkunnig Silja Aalto vid Nylands förbund.
Förslaget är speciellt problematiskt också med tanke på Finlands relativt unga, växande städer. I de kommuner som omfattas av artikeln borde åkrar och områden med byggd miljö omvandlas till grönområden på tiotals eller hundratals kvadratkilometer, beroende på kommunens areal.
− Risken är att byggnadstrycket från växande regioner i allt högre grad riktas till områden utanför en tät stadsstruktur i de landsbygdskommuner som inte omfattas av artikeln. Det kunde rubba även näringsverksamheten i de största stadsregionerna, säger Aalto.
I motsats till sina mål hotar förslaget således att leda till en splittrad stadsstruktur i Finland, vilket är skadligt med tanke på naturen och klimatet. Stadsregioner borde beaktas som helhet, på samma sätt som man gör redan nu i det finländska planeringssystemet. Även motstridigheterna med den nuvarande lagstiftningen ska lösas.
− I sin nuvarande form är det till många delar till och med omöjligt att tillämpa artikeln i finländska förhållanden. Om man har en fungerande artikel som mål, ska den bli mer generell. Definitionerna ska också förtydligas i rask takt så att det är möjligt att bedöma de konkreta konsekvenserna, sammanfattar Mansikka.
Helsingfors, Esbo och Vanda samt Nylands, Päijänne-Tavastlands och Kymmenedalens förbund publicerade i januari ett gemensamt ställningstagande som innehåller korrigeringsförslag samt exempel på artikelns konsekvenser i Finland.
Ytterligare upplysningar:
Ilona Mansikka
Planläggningschef
ilona.mansikka@uudenmaanliitto.fi
Utveckling av planläggningsprocessen på landskapsnivå, Nylandsplanen 2050. Områdesansvar vid planläggningen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Ställföreträdare för regionplaneringsdirektör Mari Siivola.
Silja Aalto
Miljösakkunnig
silja.aalto@uudenmaanliitto.fi
Naturens mångfald och rekreationsbruk, grönstruktur och ekosystemtjänster
Restaureringsförordning
- Europeiska kommissionen publicerade sommaren 2022 sitt förslag till förordning om restaurering av natur som har som mål att förbättra naturens tillstånd och mångfald.
- Restaureringsförordningens sjätte artikel gäller städer. I Finland skulle 63 kommuner omfattas av artikeln.
- Hälften av de nyländska kommunerna skulle omfattas av artikeln: Hangö, Raseborg, Lojo, Högfors, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Vanda, Kervo, Träskända, Tusby, Hyvinge och Borgå.
- Behandlingen av restaureringsförordningen fortsätter på EU-nivå. De finländska aktörerna försöker påverka innehållet i artikel 6 under våren 2023.
Bekanta dig också med dessa
Nyhet
22.5.2023
Städerna och landskapen kräver ändringar i utkastet till EU:s restaureringsförordning
De största städerna i Finland, flera landskapsförbund och Finlands Kommunförbund har uttryckt sin starka oro för innehållet i artikel 6 i restaureringsförordningen. Ett gemensamt ställningstagande, som innehåller förslag till ändringar i utkastet till förordningen, har lämnats till dem som förhandlar om Finlands regeringsprogram.