Artikel

Plan som möjliggör fungerande regional kollektivtrafik

28.2.2024

Nylandsplanen främjar kollektivtrafik på två sätt: den säkerställer att den infrastruktur som trafiken behöver fungerar samt styr placeringen av boende, handel och arbetsplatser på ett sätt som skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet.

En fungerande kollektivtrafik behöver passagerare, och i Nyland finns det nästan 1,8 miljoner eventuella passagerare. Ett centralt mål för planläggningen på landskapsnivå är att främja en smidig transport av människor och varor.

I landskapsplanen fastställs ett transportnät för regional kollektivtrafik och dess viktigaste knutpunkter: omstigningsplatser, anslutningsparkering, passagerarhamnar och Helsingfors-Vanda flygplats. Dessutom anvisas depåer för tung spårtrafik, huvudbanor samt de viktigaste vägarna. Noggrannare åtgärder som stöder kollektivtrafiken anges i regionala planer.

Ett bra kollektivtrafiksystem är smidigt

Enligt Nylands förbunds enkät till intressentgrupper är främjandet av en regional kollektivtrafik en av förbundets viktigaste uppgifter.

− För detta arbete behövs det ett övergripande perspektiv som beaktar trafiksystemet samt de geografiska och ekonomiska faktorerna, bedömer Heini Peltonen, sakkunnig i trafikfrågor vid Nylands förbund.

Ett bra kollektivtrafiksystem erbjuder ett omfattande nätverk av rutter, täta intervaller, ett lätt betalningssystem med tanke på passagerare samt miljövänliga alternativ, såsom elbussar eller spårtrafik. Allt detta främjar människors rörlighet och gör kollektivtrafikmedlen till ett lockande alternativ till privatbilismen.

− Utöver servicenivån påverkas kollektivtrafikens attraktivitet också av huruvida det är möjligt att göra hela resan med en biljett, tillägger Peltonen.

I kollektivtrafiksystemet förenas bussarna, tågen, metron och spårvagnarna till ett enhetligt nätverk. På landskapsnivå är kollektivtrafiksystemet kopplat till det riksomfattande och internationella kollektivtrafiksystemet. Helsingfors-Vanda flygplats och Helsingfors hamnar för persontrafik är viktiga knutpunkter för internationell kollektivtrafik.

När kollektivtrafiken utvecklas så att den ännu mer bygger på starka stomförbindelser, förutsätter en allt större del av resorna att man byter från busstrafik till spårtrafik.

Piirroskuvina kauppa, ihmisiä, polkupyöriä, autoja ja bussipysäkki. — *Ett fungerande kollektivtrafiksystem bygger på smidiga resekedjor, för resorna med kollektivtrafik är alltid kopplade till någon annan mobilitetsform.*

I resekedjorna ska bytet från ett färdmedel till ett annat eller resan till följande hållplats vara korta och smidiga. I närheten av stationer, hållplatser och terminaler ska det också finnas ett tillräckligt antal anslutningsparkeringsplatser för cyklar och bilar samt en möjlighet till ledsagande.

− Om passageraren inte bor i närheten av kollektivtrafikens stomförbindelse, bör passageraren kunna starta sin resa med en lätt anslutningsresa med kollektivtrafik eller egen bil till anslutningsparkering, säger trafikplanerare Pasi Kouhia vid Nylands förbund.

Också den sista förbindelsen i resekedjan ska vara smidig. Om det inte finns kollektivtrafik för resten av resan och resan är för lång att gå, så behövs det andra mobilitetstjänster för den så kallade last mile-sträckan.

− Till exempel olika mikromobilitetstjänster som är kopplade till samma biljettsystem är viktiga. För den sista sträckan för resor till stora städer lämpar sig till exempel stadscyklar eller elsparkcyklar, åskådliggör Kouhia.

Nylänningar rör sig flitigt

Med tanke på Nylands kollektivtrafiksystem är Helsingforsregionen en viktig region, där den högre servicenivån för kollektivtrafiken än i övriga delar av landskapet baserar sig på stora användarmängder och kommunernas starka finansiering. I Nyland finns utöver den kollektivtrafik som ordnas av samkommunen Helsingforsregionens trafik både busstrafik som sker på marknadens villkor och som finansieras av staten och andra kommuner.

− I Nyland finns det ställvis goda förutsättningar för trafiken på marknadens villkor, eftersom befolkningsmängderna i tätorter är större än i övriga delar av landet och arbetspendlingen till huvudstadsregionen är livlig, gläder sig Peltonen över.

Stomförbindelserna från övriga delar av Nyland riktar sig till Helsingfors centrum. Genom Nyland går även trafik på marknadens villkor mellan landskapscentrum, som i synnerhet kan utnyttjas vid resor till Helsingfors.

Stommen för ett bra nätverkslikt kollektivtrafiksystem bildas av de livligast trafikerade kollektivtrafikkorridorerna och de viktigaste stationerna och hållplatserna.

− Med tanke på en effektiv spårtrafik är det viktigt att det finns en tät och mångsidig markanvändning runt stationerna. En tät markanvändning kan innehålla bostadshus, kontor, affärer och andra tjänster, berättar Peltonen.

Enligt henne finns det i synnerhet i huvudstadsregionen ett behov av att utveckla kollektivtrafikens tvärgående stomförbindelser, som betjänar även andra centrum. Även omstigningsplatser mellan den långväga busstrafiken och tågtrafiken samt HRT-trafiken bör förbättras.

− En möjlighet till anslutningsparkering förbättrar möjligheterna att använda kollektivtrafik särskilt för de nylänningar som bor på långt avstånd från ett bra utbud av kollektivtrafik.

Intelligent trafik är en del av framtidens mobilitet, för den hjälper att på bästa möjliga sätt utnyttja det befintliga nätverket.

− Genomförandet av lösningarna för intelligent trafik i glesbygdsområden är utmanande, men vi kan stödja detta arbete till exempel genom att skapa samarbetsnätverk, producera information och bistå med att ansöka om projektfinansiering, uppmuntrar Kouhia.

Mot hållbar mobilitet

Landskapsplaner strävar efter ett trafiksystem som bygger på hållbar mobilitet och som stöder en smidig mobilitet bland invånarna, Nylands centrala roll på riksnivå och landskapets internationella konkurrenskraft.

− Projekt som förbättrar Nylands tillgänglighet är viktiga med tanke på den internationella konkurrenskraften samt utvidgningen av arbetsmarknadsområdet, påminner Petri Suominen, trafikplaneringschef vid Nylands förbund.

De gällande landskapsplanerna i Nyland fastställer ett transportnät för regional och långväga kollektivtrafik samt de viktigaste knutpunkterna för den regionala kollektivtrafiken. I planerna anges även huvudbanorna samt de vägar som är av betydelse på riksnivå, landskapsnivå och regional nivå och där förutsättningarna för kollektivtrafik inte får försämras.

Piirroskuvina Kaksi raitiovaunua, pyöräilijä ja kerrostalo. — Nylandsplanen förtätar Nylands nuvarande samhällsstruktur i centrum och i närheten av kollektivtrafik och eftersträvar en hållbar, smidig vardag och tillgängliga tjänster.

Av knutpunkterna anges kollektivtrafikens omstigningsplatser av betydelse på regional nivå samt områden för anslutningsparkering samt passagerarhamnar och Helsingfors-Vanda flygplats. Flygplatsen är först och främst en knutpunkt för internationell flygtrafik, men också en mångsidig knutpunkt för kollektivtrafiken.

− På omstigningsplatserna ska man bygga och upprätthålla smidiga omstigningsrutter som förenar hållplatserna med varandra. Från områdena för anslutningsparkering ska det finnas goda gångförbindelser till den närmaste stationen eller hållplatsen, säger Suominen.

En fungerande kollektivtrafik förutsätter också en tillräckligt stor mäng materiel. Om man vill förtäta närtågstrafikens intervaller, behövs det nya tåg och förvaringsplatser för dem. Därför innehåller Nylandsplanen två nya depåer för tung spårtrafik: en i Kervo och en på gränsen mellan Esbo och Kyrkslätt.

Trafikbeteckningar på kartan

Nylandsplanens centrala tanke om att styra tillväxten på ett hållbart sätt utgår från att Nyland är ett nätverk av mångsidiga centrum. Dessa centrum, som är tätare bebyggda än de omgivande tätorterna och som lätt kan nås med olika färdsätt, är koncentrationer för boende, tjänster och arbetsplatser samt knutpunkter för kollektivtrafik.

− Planen främjar kollektivtrafiken på två sätt. Den säkerställer funktionsdugligheten hos den infrastruktur som kollektivtrafiken behöver samt styr placeringen av boende, handel och arbetsplatser på ett sätt som skapar förutsättningar för en hållbar mobilitet, sammanfattar Suominen.

Bilden åskådliggör Nylandsplanens lösning för kollektivtrafik som anges på kartbilagan till planhelheten. Ett bra kollektivtrafiksystem med tanke på passagerare är en helhet där det är lätt att byta från den långväga kollektivtrafiken till huvudstadsregionens kollektivtrafik.

Landskapsplanen förutsätter att man i samband med den mer detaljerade planeringen ska fästa uppmärksamhet vid centrumens och de mindre servicekoncentrationernas tillgänglighet med kollektivtrafik. Vid planering av centrum ska man anvisa också tillräckliga områden för anslutningsparkering för personbilar och cyklar.

Att främja gång och cykling i centrum förbättrar också möjligheterna att använda kollektivtrafik. Områdena för handel som kompletterar centrumens utbud anvisas i landskapsplanerna i de områden som kan nås även med hållbara färdsätt.

I Nylands tre etapplandskapsplaner omges de viktigaste centrumen av utvecklingszoner för tätortsfunktioner, och i Helsingforsregionens etapplandskapsplan av huvudstadsregionens kärnzon.

− Med tanke på bevarandet och utvecklingen av närtjänster är det viktigt att bebyggelsen ökas inom dessa zoner. Detta innebär att resorna för att uträtta ärenden förblir korta och kan göras till fots, med cykel och med kollektivtrafik, säger Suominen.

Kommande stationsomgivningar ska planeras så att de kan utvecklas till tätbebyggda tätortsområden som stöder sig på spårtrafik.

Helsingforsregionens etapplandskapsplan beaktar också det samtidiga behovet av stadsutveckling och tryggande av kollektivtrafik i Helsingfors innerstad. Utanför Ring I anvisas vägar och gator som är viktiga med tanke på långväga kollektivtrafik eller godstrafik, som förenar terminalerna i Helsingfors innerstad med huvudvägnätet.

− Deras planeringsbestämmelse förutsätter att man tryggar kontinuiteten i och utvecklingsmöjligheterna för förbindelserna, men tillåter att förbindelsen vid behov kan flyttas till någon annan rutt, förklarar Suominen.

Egna planer för regionerna

Noggrannare åtgärder som stöder kollektivtrafiken på riksnivå och landskapsnivå anges i regionala planer.

I trafiksystemplanerna för västra och östra Nyland, som koordineras av Nylands förbund, samlas de viktigaste utvecklingsåtgärderna för respektive trafiksystem fram till år 2035.

− Båda planerna innehåller förslag om åtgärder som främjar smidiga och tydliga resekedjor, såsom samordning av biljettsystemen, utveckling av anslutnings- och omstigningsplatser samt förbättring av omstigningsförbindelser i Helsingforsregionen, berättar Heini Peltonen.

I trafiksystemplanen för västra Nyland lyfts också fram bland annat utveckling av persontågstrafiken på kustbanan och i riktning mot Hangö, en depå för närtågstrafik samt en direktbana mellan Esbo och Salo.

Enligt trafiksystemplanen för östra Nyland är den fortsatta planeringen av banan mellan Kervo och Nickby och dess tågtrafik samt planeringen av den östra järnvägsförbindelsen och dess tågtrafik viktiga åtgärder.

MBT 2023-planens(Du går över till annan tjänst) (Helsingforsregionens plan för markanvändning, boende och trafik) investeringsprogram för följande år innehåller till exempel åtgärder för grundlig renovering och utveckling av tåg- och metrostationer, utveckling av anslutningsparkeringen i Kervo och Hyvinge, Vandas spårväg och dess omstigningshållplatser samt ökning av bankapaciteten mellan Helsingfors och Riihimäki.

− Även de nya tågdepåerna ingår i investeringsprogrammet. I senare skede föreslås det bland annat ibruktagande av järnvägsförbindelsen mellan Kervo och Nickby samt en gradvis utvidgning av snabbspårvägsnätet, säger Peltonen.

Hållbar tillväxt i sikte

Nylandsplanens viktigaste mål är att styra placeringen av den växande befolkningen och arbetsplatserna i Nyland på ett hållbart sätt. År 2050 finns det hela 550 000 fler invånare än i dag och antalet arbetsplatser beräknas också öka med cirka 290 000.

Med tanke på planläggningen på landskapsnivå innebär detta till exempel att man stöder centrum, utnyttjar den befintliga strukturen och värnar om obebyggda markområden samt minskar på energin som används för olika färdsätt och utsläppen från trafik.

Nylandsplanen förtätar Nylands nuvarande samhällsstruktur i centrum och i närheten av kollektivtrafik och eftersträvar en hållbar, smidig vardag och tillgängliga tjänster. 
Den möjliggör nya bansträckningar för Flygbanan, direktbanan Esbo–Salo, banan i riktning mot öst samt tunnelförbindelsen Helsingfors–Tallinn.
Planen omfattar depåer för tung spårtrafik, betydande logistiska knutpunkter, såsom hamnarna och flygplatsen, samt stora produktions- och logistikområden med utvecklingskorridorer och förbindelser.
Planen fastställer placering, kvalitet, dimensionering och tidsmässig placering av detaljhandel av regional betydelse.
Planen omfattar skyddsområden, Natura 2000-områden, områden för allmän rekreation och friluftsliv samt behov av grönförbindelse som ingår i ett större ekologiskt nätverk.
I planen anges områden som är viktiga med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, sammanhängande skogsbruksområden och geologiska formationer.
När det gäller teknisk försörjning anger planen nationellt och regionalt viktiga energiöverföringsnät samt en helhet av vattentjänster och avfallshantering.
Av de förnybara energiformerna behandlar planen solenergi och skogsbaserad bioenergi. Vindkraftslösningarna är i kraft i enlighet med etapplandskapsplan 4.