Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök
Nyhet

Trafikuppföljningen i västra och östra Nyland avslöjar viktiga trender

Syksyinen maantie ja henkilöautoja.

Coronatiden minskade klart på personbilstrafiken i västra och östra Nyland, men under de senaste åren har läget varit nästan detsamma som tidigare. På kustbanan har personbilstrafiken t.o.m. nått en högre nivå än före år 2020. Trafiken i Nyland elektrifieras nu hastigt: ifjol var redan var tredje ny bil en elbil.

Nylands förbund följer regelbundet upp mobiliteten och hur trafiken utvecklas i västra och östra Nyland. En precis färdigställd granskning görs vart fjärde år. I den ingår statistik över enskilda kommuner, men även över hela regionen.

Trafiken återhämtar sig från pandemin

Vägtrafikmängden i västra och östra Nyland sjönk tvärt i början av coronatiden år 2020.

− Innan 2020 visade persontrafiken och den tunga trafiken en mild uppgång, berättar Pasi Kouhia, sakkunnig i trafikfrågor, från Nylands förbund.

I västra Nyland har persontrafiken i stort sett återgått till det tidigare läget. Under 2023 var trafikmängden cirka fem procent lägre än innan pandemin. Speciellt snabbt återvände trafiken till stamväg 51 som går från Helsingfors till Raseborg. I östra Nyland har trafiken inte vuxit till sig lika starkt.

Den tunga trafikens andel har hållit sig stabil under hela granskningsperioden 2017–2023. Däremot sågs en mild uppgång i västra Nyland under föregående år. Under åren 2015–2023 har trafiksäkerheten blivit bättre i jämn takt.

Av coronatiden föranledd nedgång i antalet passagerare i tågtrafiken har också jämnat till sig. På kustbanan har persontrafikens mängd stigit t.o.m. till en högre nivå än innan pandemin.

Graafeja, joissa esitetty liikenteen kehitys Itä- ja Länsi-Uudellamaalla vuosina 2017-2023. Selkeä lasku vuonna 2020, josta määrät nousseet normaalille tasolle.

Vägtrafikens utveckling i västra och östra Nyland under åren 2017–2023. Trafikmängden har mätts enligt utvalda automatiska mätningspunkter (LAM), som det finns en av i varje kommun.

Bilbeståndet elektrifieras

Antalet bilar i trafik ökade i västra Nyland under åren 2017–2023, med undantag av år 2023 då en liten nedgång kunde skönjas. Bilbeståndets utveckling i östra Nyland följer samma utveckling.

Drivkraften i nya bilar har förändrats märkbart under de senaste åren.

− I hela Nyland syns en trend med en sjunkande andel av bensin- och dieselbilar i beståndet. Däremot är andelen el- och nedladdningsbara hybridbilar på uppgång, kommenterar Kouhia.

Under 2023 är redan drygt en tredjedel av alla nya bilar eldrivna och ungefär hälften är nedladdningsbara hybrider. Av alla fordon är andelen el- och hybridbilar dock fortsättningsvis liten. Talen i västra och Östra Nyland är cirka 2,5 och 4 procent.

I och med att bilbeståndet förnyas, har bilarnas koldioxidutsläpp i genomsnitt sjunkit varje år under granskningsperioden 2017–2021.

Viivagraafi, jossa Henkilöautojen ensirekisteröinnit Uudellamaalla käyttövoimittain 2017-2022. Suurimpana ryhmänä bensiini. Diesel vähentynyt tasaisesti vuodesta 2017, samalla kun sähkö ja hybridi kasvanut.

Personbilars förstregistrering i Nyland enligt drivkraft under åren 2017–2022.

Tillgänglighet inom olika zoner

Med hjälp av tillgänglighetszoner granskas markanvändningsutvecklingen i västra och östra Nyland. Zonerna ger en grov översikt över hur bra man kan röra sig med hållbara färdsätt, det vill säga gående, cyklande eller kollektivt.

− Granskningen har gått ut på att ta reda på hur befolkningen och arbetsplatserna har ökat eller minskat i antal inom olika zoner, klarlägger Kouhia.

I väster har befolkningen i huvudsak ökat inom bra och sjunkit inom dåliga zoner, vilket visar på en god utveckling. När det gäller utplaceringen av arbetsplatser har utvecklingen varit ojämnare. I öster är markanvändningsutvecklingen liknande som i väster, men starkare när det specifikt gäller befolkningen.

Finansiering en framtida utmaning

Utmaningarna i anslutning till finansiering skapar en skugga över det nyländska trafiksystemet. I granskningen har finansieringen relaterats till invånare och fordonskilometer.

− Finansieringen för nyländsk trafikledshållning har under senaste år och mätt med både invånare och kilometer varit svag – jämfört med övriga Finland – och finansieringsnivån ser inte ut att bli bättre i framtiden, konstaterar Kouhia.

En för ringa finansiering orsakar speciellt problem för ledunderhåll och ledens utvecklingsåtgärder, eftersom privatbilism och trafikstockningar kan förekomma allt mer då befolkningen växer och finansieringen av kollektivtrafik minskar.

Viivagraafi, jossa esitetty perusväylänpidon rahoitus, euroa per asukas. Suurin rahoitus asukasta kohden on Lapissa ja pienin Uudellamaalla. Muilla alueilla määrät suhteellisen tasaisia.

Finansieringen av bastrafikledshållning per invånare och olika NTM-centraler.

Bekanta dig med trafikens uppföljningsdata (på finska):

Ytterligare upplysningar:

Pasi Kouhia

Sakkunnig

+358 40 660 5030

Trafiksystemplaner, trafikmodeller och ny teknologi inom trafiken, öst- och västnyländska trafikfrågor

Trafiksystemarbetet och dess uppföljning

Nylands förbund fastställer utvecklingsbehoven hos trafiksystemen i västra och östra Nyland tillsammans med kommuner, myndigheter och andra viktiga intressegrupper. HRT bereder Helsingforsregionens trafiksystemplan som en del av kommunernas gemensamma MBT-arbete.

Kommuner i västra Nyland är Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Kommuner i östra Nyland är Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pukkila och Sibbo.

Genomförandet av trafiksystemplanerna följs upp regelbundet. En mera omfattande granskning innehåller information exempelvis om hur person- och godstrafiken utvecklas, om bilbeståndets struktur, vägtrafikens utsläpp, trafikinfrastrukturens finansiering och tillgängligheten inom olika zoner.

Nyckelord:

Trafik